Gå till sidans huvudinnehåll Gå till sidans meny
Kontakt
Lyssna

Seminarium Utveckling av det kommunala informationsansvaret

Efter Elisabeth Modeés information om lagrådsremissen att kommunalt informationsansvar blir kommunalt aktivitetsansvar fortsatte resonemanget i två seminarier under rubriken:

Utveckling av det kommunala informationsansvaret.

Seminariet inleddes med att Ida Rönnblom Unga In Skellefteå, berättade hur de arbetar med de ungdomar som finns där. Noterbart är att fler än de räknat med, 44 %, är tillbaka i studier i någon form.

Umeås KIA ansvarige Joel Morén, fortsatte med att beskriva hur de jobbar med elever som hoppat av eller riskerar att hoppa av gymnasiet. Det som efter hans information skapade mest diskussion var den aktivitetsersättning på 1050 kr som de mellan 16 – 18 år får när man går ut i någon aktivitet. Något som kanske skulle kunna bli gemensamt för hela länet?

Erika Tegström från Vilhelmina berättade om deras verkstad Första rummet och hur de jobbar med eleverna där och hur man tack vara detta lyckas samla upp många som annars skulle ha hoppat av skolan.

Ann Charlotte Svensk, Gymnasiekontoret Skellefteå, avslutade med att berätta om arbetet med ett för länet gemensamt IT-stöd för avbrottsrelateradehändelser och hur långt det arbetet kommit. Elisabeth Modée fanns med i de båda seminarierna och kunde göra en del förtydliganden utifrån det hon informerat om ang lagrådsremissen och kunde ta med sig det som kom fram till Utbildningsdepartementet. Hon kom även med förslag att vi skulle kontakta SKL och skolverket för att få vara en part i det fortsatta arbetet de gör med KIA. Därefter fortsatte seminariet med ett samtal mellan deltagarna om hur de arbetar med det Kommunala Informationsansvaret och vilka erfarenheter de har så här långt samt om det finns några goda exempel på hur man kan arbeta. Ett intressant samtal som kan sammanfattas med de här punkterna:

  • Aktivitetsersättning – kan vara ett bra sätt att sporra eleverna till aktivitet av någon form. Var skulle ett sådant beslut tas men kan det strida mot kommunlagen? Om inte vore det bra om det finns en gemensam strategi för länet. 
  • För att gå ett introduktionsprogram ska det finnas synerliga själ och vilka de kan vara är upp till huvudmannen. Några kommuner ”komponerar ihop” sina egna för att underlätta för eleverna andra har varit hårdare i sina bedömningar. Skulle det här kunna vara något att jobba gemensamt med inom länet? 
  • Hur eleverna blir bemötta och att bygga upp självbilden samt en individuell planering är viktigt att tänka på när man jobbar med de här ungdomarna. 
  • Att de här eleverna finns är ingen nyhet för kommunerna och pengar för insatser borde finnas med i planeringen varje år. 
  • Samverkan med arbetsterapeuter från psykiatrin en framgångsfaktor i Umeå. Väldigt många av ungdomarna lider av psykisk ohälsa och har kanske både en eller flera diagnoser. Det har visat sig att arbetsterapeuterna med sitt arbete förenklat både för ungdomarna men även för praktikplatser att förstå varför det ibland blir tokigt och kunnat förklara hur de ska hantera sådana situationer. 
  • Samverkan över myndighetsgränserna och regionen en stor fördel! Många myndigheter och instanser berörs ofta i arbetet med de här ungdomarna och kan man då samverka över gränserna så underlättar det mycket. 
  • Lärlingsprogram skulle vara ett ypperligt alternativ för de som inte är behöriga.Skulle det här kunna vara en möjlighet?

Elisabet Modée medverkade under båda seminarierna

20140220 Gemensamt IT- stöd presentation (pdf)

Ungdomar utanför gymnasieskolan Plug in 20 februari 2014 (pptx)

Uppdaterad 10 mars, 2014 kl 16:29 av Jörgen Boström