Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Debatt: Alla unga i Västerbotten kan jobba eller studera

I Västerbotten pågår ett intensivt arbete för att minska antalet unga som inte slutför sina gymnasiestudier och som hamnar i utanförskap. Genom samverkan mellan skolor, kommuner och arbetsgivare vill vi att fler unga ges en chans att bli en del i samhället.

Under det senaste året har fler ungdomar haft lättare att få jobb. Men den bilden gäller inte alla. Fortfarande har unga som inte slutfört gymnasiet, de som är utrikes födda, och kommit till Sverige efter skolstart, och de som har en funktionsnedsättning svårare att slutföra sina studier och med det svårare att senare få ett jobb.

Unga i Västerbotten har inte sämre studieresultat jämfört med hela landet, men även här klarar alltför många inte gymnasiet. Det ökar risken att hamna i utanförskap.

Skola och arbetsgivare kan tidigt stötta och hjälpa unga att klara en gymnasieexamen. Det finns gott om erfarenheter och metoder om hur ett sådant stöd kan omsättas i praktiken. Med stöd från Europeiska socialfonden kan fler unga få en möjlighet att komma vidare från utanförskap till fortsatta studier eller jobb, men för att lyckas kräver det ökat engagemang från flera aktörer i samverkan. Politiska beslut på lokalnivå är viktiga för att utveckla och förändra arbetssätt i skolan.

Gruppen unga som varken arbetar eller studerar är en väldigt heterogen grupp och många är mycket sårbara. Särskilt stor risk att fastna i utanförskap är det för de unga som i en följd av år är helt utan meningsfull sysselsättning. Temagruppen Unga i arbetslivet, som är delfinansierad av Europeiska socialfonden och ett antal andra myndigheter och arbetsgivarorganisationer, följer varje år upp denna grupp.

Enligt siffror från temagruppen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor var 2,7 procent av alla unga i Västerbotten mellan 16 och 19 år utan arbete eller studier, medan 7,8 procent i åldern 20–24 år var i samma situation 2014. För hela Sverige var motsvarande siffror 2,4 respektive 10,7 procent, vilket motsvarar 10 426 och 71 634 antal individer.

Inom länet finns det stora skillnader, i Malå kommun är det fem procent av 16–19-åringarna som varken arbetar eller studerar, medan motsvarande andel i Skellefteå kommun är 1,2 procent.

Andelen som slutför gymnasieskolan i Västerbotten är i dag också låg. Endast cirka tre av fyra elever klarar gymnasiet inom tre år enligt Öppna jämförelser som Sveriges kommuner och landsting (SKL) tar fram.

Vi ser att det finns starka samband mellan andelen korttidsutbildade, unga som varken arbetar eller studerar och långvarigt utanförskap.

Detta borde vara ett starkt motiv att tidigt upptäcka ungas utmaningar och för att utveckla stödet i skolan så att alla kan klara gymnasieutbildningen. Individanpassade insatser i skolor och i kommuner tillsammans med ett ökat engagemang från arbetsgivare att ta emot och anställa unga är några av framgångsfaktorerna.

Vi har gemensamt följt utvecklingen för unga som varken arbetar eller studerar via de projekt som finansieras av Svenska ESF-rådet. På konferensen ”Alla unga kan jobba eller studera” i Skellefteå 9–10 oktober sprids kunskap om de utmaningar och möjligheter som finns.

Här är några exempel i Västerbotten på initiativ för unga inom projektet Plug in, som är finansierat genom Europeiska socialfonden:

  • Projektet Plug In drivs av Sveriges kommuner och landsting i samverkan med åtta regioner. I Västerbotten har åtta kommuner arbetat med språkutveckling, studie- och yrkesvägledning för nyanlända samt entreprenörskap för elever i gymnasieskolans introduktionsprogram. Resultatet är säkrare studieval, ökad utbildningstakt, höjda betyg, ökad motivation och bättre självkänsla samt ökad anställningsbarhet.
  • Samtliga Skellefteå kommuns grundskolor arbetar med utrikes födda elevers studie- och yrkesvägledning som en följd av projektet SYV in.
  • Liljaskolan i Vännäs har utvecklat en språkverkstad för nyanlända, som förutom att ge språkstöd även innebär att lärare inom hela gymnasieskolan samarbetar och utvecklar undervisningen för nyanlända.
  • Malgomajskolan i Vilhelmina samverkar med det lokala arbetslivet för att öka anställningsbarheten för elever i språkintroduktions- och yrkesintroduktionsprogrammen.

Vi vet vilka metoder och arbetssätt som fungerar och behövs. Låt vår gemensamma konferens bli starten för en kraftsamling för att vända utvecklingen så att fler unga kan slutföra sina gymnasiestudier, hitta jobb, bilda familj, delta i samhällslivet eller helt enkelt bara få möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Anna Pettersson
regiondirektör Region Västerbotten

Lars Lööw
generaldirektör Svenska ESF-rådet

Lena Nyberg
generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)

Per-Arne Andersson
avdelningschef vid avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, Sveriges kommuner och landsting

Skriv ut

9 oktober, 2017 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök

Kommentarer