Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Debatt: Integration på riktigt

Plug In Västerbotten skriver i Västerbottens Folkblad om gymnaiseskolans roll i integrationsarbetet, bland annat genom mer praktiskt lagda gymnasieutbildningar.

Plug In Västerbotten skriver i Västerbottens Folkblad om gymnaiseskolans roll i integrationsarbetet.

Idag ser vi de största flyktingströmmarna i modern tid sedan andra världskriget. Bland de som kommer till Sverige är flera ensamkommande flyktingbarn och ungdomar som blir nya elever i den svenska gymnasieskolan. Med de språkkrav som gymnasiet ställer kommer inte alla av de nyanlända att klara av sina studier. Det är inte acceptabelt, varken för individerna eller arbetsmarknaden. Därför behövs nya arbetssätt inom gymnasieskolan.

Att förbättra integrationen i gymnasiestudierna är att förbättra arbetsmarknadspolitiken. Den akademiska nivån på kurserna i de nationella programmen är högre än vad många av elever kan lära sig för att hinna ta gymnasieexamen innan de uppnår åldern 20 och inte längre blir gymnasieskolans ansvar. Konsekvensen av detta blir att t.ex. en 17-åring som gått full skolgång i sitt hemland blir stående stampandes i den svenska gymnasiegången. Förutsättning att hinna lära sig tillräckligt god svenska blir för dessa elever små.

Enligt arbetsförmedlingen är en gymnasieexamen en biljett in på arbetsmarknaden. När vi har nyanlända elever som inte klarar av kraven för en gymnasieexamen i framförallt ämnet svenska blir situationen ohållbar för dessa. Gymnasiet måste utifrån det anpassas så att nyanlända ungdomar kan få ett jobb och bli en del av samhället, inte fastna i gymnasieskolan och i värsta fall ramla ut ur gymnasiestudierna utan examen eller kunskaper och färdigheter som leder till anställning.

Vi vill utveckla gymnasieskolans arbetssätt för att ge de nyanlända eleverna en realistisk chans. Att låta teoretiska krav i större utsträckning bli praktiska är precis vad Västerbotten och delar av den här elevgruppen behöver. I rapporten 40 000 nya medarbetare behövs fram till 2025 presenterad en rad strategier för hur Västerbottens kompetensförsörjning ska räddas. En rekommenderad strategi är ett utökat arbetskraftsutbud med särskild hänsyn till nyanlända. Rapporten lyfter även det stora behovet av arbetskraft inom bland annat inom tillverkning och jord- och skogsbruk. Att få möjligheten att genomgå en utbildning av betydligt mer praktisk grund gör att elever tar sig vidare i livet. Möjligheten till att få akademisk tillhörighet finns fortfarande kvar via vuxenutbildning senare, men då med en mycket starkare språkkunskap som en tid på arbetsmarknaden ofta ger.

Plug In 2.0 är ett regionalt projekt där ett antal grund- och gymnaiseskolor i regionen jobbar på helt nya sätt med de nyanlända eleverna i syfte att minska antalet av dem som lämnar gymnasieskolan utan examen eller kompetens som gör dem anställningsbara. I t.ex. Vilhelmina realiseras detta genom att en grupp nyanlända elever varvar skogsarbete med ordinare kärnämnen, vilket ger dem helt nya förutsättningar.

Att våga satsa på en mer praktisk gymnasiegång för de elever som verkligen behöver det och luckra upp de akademiska kraven kan vara ett sätt att förstärka Sveriges och Västerbottens integrationsarbete, något som är högt efterfrågat i tider som dessa. Med hjälp av de erfarenheter som projektet vetenskapligt säkerställt kan gymnasieskolan bli ett av de viktigaste verktygen för att vi ska klara integrationen. Det är hög tid att gymnasieskolan utgår från de nyanlända elevernas behov och förutsättningar så att fler kan få ett liv i Sverige- det vinner alla på.

Bertil Almberg

Regional projektledare för Plug In 2.0 Västerbotten

Per Lindberg

Rektor Malgomajskolan Vilhelmina

Skriv ut
28 oktober, 2015 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök
  • Plug In 2.0 är en direkt fortsättning på Plug In – Sveriges största samverkansprojekt för att motverka avhopp i gymnasieskolan. Ambitionen är att uppnå strategisk påverkan både nationellt och internationellt. Plug In 2.0 Västerbotten fokuserar på nyanlända i gymnasieåldern, främst språkintroduktionsprogrammets elever och deras språkutveckling i svenska.

Kommentarer