Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Krönika: Bananchips eller vetenskaplig grund?

Plug In 2.0 i Västerbotten bloggar hela hösten om arbetet med att minska antalet elever som inte fullföljer gymnasiestudierna.

Hörde på radion häromdagen Peter Nilsson, en rollfigur i programmet Mammas nya kille, som teatergruppen Klungan framgångrikt på ett något skruvat sätt sänt under några år. Peter har tagit på sig en cochande roll för sin son som inte lyckats så väl i skolan, inom främst matematiken. Men efter att ha gett sin son bananchips så funkar inlärningen alldeles utmärkt. ”Skolan har inte förstått min sons behov, han lider av sockerbrist”, utbrister Peter……

Elevernas sockerbrist är inte ett prioriterat område i det arbete som sker inom Plug in 2.0, utan vi för en bra diskussion och utvecklar verktyg för att arbetet ska vila på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet, precis som skollagen säger.

Plug in 2.0 har Pluginnovation som ett stöd där aktuell forskning, kommunernas projektbeskrivningar m.m. samlas. Stöd till individen och förändringar/ utveckling av organisationen är de två viktigaste framgångsfaktorerna till att elever i riskgrupper för avhopp i gymnasieskolan lyckas med sina studier.

Stöd till individen handlar om att ha tillgång till en coach, eller en case manager som det är beskrivet i internationell forskning, som samordnar och tar ansvar för helheten runt eleven och följer upp insatserna. Sedan är det också viktigt att utbildningen kopplas till ett yrke, bidrar till färdighetsträning genom livskunskap och social/ emotionell träning och alternativa lärmiljöer.
Organisationsutvecklingen handlar om förändring av skolan genom alternativa lärmiljöer, att skolan ger ett utökat akademiskt stöd genom uppföljningar, multikompententa team i form av pedagoger, skolsköterskor, kuratorer, studie-och yrkesvägledare m.fl. som gör kontinuerliga uppföljningar på de olika insatser skolan har runt eleven.

En orsak till att elever hoppar av gymnasiet är svag skolanknytning. Elever har helt enkelt inte klart för sig varför de ska gå till skolan. Det kan handla om studieovana i hemmiljön, bemötandefrågor i skolan, anpassning av skolan för att möta elevens behov mm.

Om en del i Plug in 2.0 är att skapa en stark skolanknytning för eleverna (som är en framgångsfaktor) finns också frågan om hur skolan ska lyckas med detsamma- dvs att skapa en stark anknytning till eleverna, med eller utan bananchips.

Bertil Almgren

Regional projektledare för Plug In 2.0

Skriv ut

1 oktober, 2015 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök

Kommentarer