Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Krönika: Ett gymnasium för alla

I Plug In 2.0 jobbar Region Västerbotten tillsammans med lärare och personal från hela länet för att fler elever ska klara av sina gymnasiestudier.

2909 ungdomar från länet sökte till gymnasieskolan 2015, 2803 av dem sökte till ett gymnasieprogram i länet.  Fantastiskt, närmare 3000 ungdomar börjar på länets gymnasieskolor varje år! Men nu stannar vi upp direkt och ställer oss en första fråga; vilka var det som sökte?

Jo det var de 86 procent av eleverna som var behöriga att söka till gymnasiets nationella program, redan här har det alltså sorterats bort flera hundra elever som inte kunde söka de nationella programmen utan var hänvisade till något av introduktionsprogrammen.  De som inte nått målen i grundskolan, de som redan växlat in på vägen mot en sämre framtid.

Nåja, lite svinn får man väl räkna med i systemet, vi hoppar fram tre år. Nu är det tänkt att våra 3000 ungdomar ska kasta mössan i luften på examen och sen kasta sig ut i yrkeslivet eller vidare till högskolan. Mer svinn här tyvärr, 2014 fullföljde 74,9 procent sin gymnasieutbildning inom tre år, det betyder alltså att var fjärde elev inte är behörig för att gå vidare inom tänkt yrke eller till tänkt utbildning.

Nu börjar ju svinnet bli märkbart, och dyrt. Låt oss översiktligt titta på de ekonomiska aspekterna. Vi börjar med siffran 6 000 000 kr, så mycket har man nämligen räknat ut att en ungdom i utanförskap kostar samhället varje år. Beräkningar visar vidare att cirka 12,5 procent av ungdomarna i en årskull hamnar i utanförskap. Räkningen för Umeå stannar då vid nätta 720 000 000 kr, Sorseles på 12 000 0000. Det är alltså bara kostnaden för ungdomarna i en årskull.

Kopplingen mellan icke slutförd gymnasieutbildning och långt eller livslångt utanförskap är tydlig, att få gå i och klara gymnasieskolan, är helt enkelt en ganska träffsäker vaccinering mot utanförskap.  

Plug In arbetar med att fler elever ska fullfölja gymnasieskolan, mot ovanstående beskrivning hoppas jag att vi inte ska behöva diskutera att det är ett viktigt arbete. Den viktigaste aspekten är ju dessutom inte de enorma kostnaderna för samhället utan det omfattande mänskliga lidande som utanförskapet innebär för individen.

Inom Plug In har vi nått resultat. Vi har inte bara utvecklat metoder utan också i praktiken hjälpt ungdomar att fullfölja utbildningen. Köper ni det resonemang som jag försökt föra här i texten så håller ni förhoppningsvis med mig om att det varit en bra investering för samhället totalt. I brist på beröm utifrån så berömmer vi oss själva.

Så här långt i den här texten har jag försökt föra ett resonemang som grundar sig på fakta och evidens, det som nu kommer vill jag direkt varna för; det innehåller är stor utsträckning tyckande och kännande.

Innan jag började på Region Västerbotten jobbade jag 12 år i gymnasieskolan, de sista 7 åren som rektor och skolledare.  Jag har sett min beskärda del misslyckanden, utanförskap, avhopp och mänskligt lidande. Jag har också sett gymnasieskolans uppenbara svårigheter med bemötande och anpassningar utifrån individuella behov, jag törs till och med erkänna att jag varit en del av det. Mycket har hänt under de senaste åren men gymnasieskolan har fortfarande en lång väg att vandra när det gäller bemötande. ”Gymnasiet är en frivillig skolform, eleverna får väl ta del av den utbildning som bjuds” gäller inte längre som norm men samtidigt är det en bra bit till professionellt pedagogiskt och mänskligt bemötande utifrån elevens rättigheter och individuella behov och förutsättningar. Utvecklingen av gymnasieskolan (och skolan) ligger i en utveckling av pedagogiken, utveckling av skolans viktigaste möte, det mellan lärare och elev. Vi kan omprioritera, omorganisera, förstärka, skriva planer och upprätta dokument, vi kan använda den forskning vi tycker passar för stunden och köpa datorer till alla. Men vi får aldrig glömma bort att det är kosmetika och att det alltid måste stödja den utveckling som är den viktiga, det möte som sker i hundratals klassrum och andra undervisningsmiljöer i länet varje dag. Jag tycker att Plug In stödjer den utvecklingen och jag hoppas att vi aldrig glömmer bort den grundpelaren.

Tobias Thomson

Strateg inom utbildning och kompetensförsörjning vid Region Västerbotten

Skriv ut
1 februari, 2016 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök
  • Plug In 2.0 är en direkt fortsättning på Plug In – Sveriges största samverkansprojekt för att motverka avhopp i gymnasieskolan. Ambitionen är att uppnå strategisk påverkan både nationellt och internationellt. Plug In 2.0 Västerbotten fokuserar på nyanlända i gymnasieåldern, främst språkintroduktionsprogrammets elever och deras språkutveckling i svenska.

Kommentarer