Gå till sidans huvudinnehåll
Kontakt
Lyssna

Nya sätt för bättre integration genom skolan

Plug In 2.0 har efter att bara ha varit igång drygt ett halvår visat resultat. De befintliga sju verkstäderna i de sex kommuner som är med kompletteras nu med ytterligare sex verkstäder som fördelas ut i länet där arbetet med att integrera nyanlända gymnasieungdomar pågår för fullt. Fokus är språkinlärning.

Plug In 2.0 har efter att bara ha varit igång drygt ett halvår visat resultat. De befintliga sju verkstäderna i de sex kommuner som är med kompletteras nu med ytterligare sex verkstäder som fördelas ut i länet där arbetet med att integrera nyanlända gymnasieungdomar pågår för fullt. Fokus är språkinlärning.

De nya verkstäderna kommer till skillnad från de redan pågående verkstäderna att också omfatta elever i årskurs nio. Anledningen till att Plug In 2.0 satsar på insatser redan i grundskolan är för att underlätta de nyanlända elevernas övergång till gymnasiet.

– Den röda tråden i projektet är alltid språklig utveckling i svenska, säger Bertil Almgren, regional projektledare. Vi märker dock att övergången mellan grund- och gymnasieskola är central om man ska få eleverna att nå målen på gymnasienivå. Vi vill vara proaktiva helt enkelt.

De nya verkstäderna fördelas till skolor i Lycksele, Malå, Norsjö, Skellefteå, Storuman, Sorsele, Umeå, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs och Åsele har tre olika inriktningar. Robertsfors och Nordmalings kommuner är också aktuella.

I den ansökan SKL beviljats pekas tre utvecklingsområden ut; Studie- och yrkesvägledning, coachande arbetssätt i grundskolan samt utveckla och förbättra mottagandet i gymnasieskolan, rent språkligt.

Studie- och yrkesvägledning

En erfarenhet deltagare och projektledare fått från den tidigare projektperioden i Plug in är att nyanlända inte har tillräckligt stor kunskap om gymnasieskolans nationella program och introduktionsprogram. Verkstaden syftar till att stärka upp studie- och yrkesvägledningen för nyanlända elever så att de kan göra medvetna val till gymnasiet utifrån egna förutsättningar.

– Utländska elever är inte så olika svenska elever, säger Bertil Almgren. Vi har märkt att elever koncentreras till ett fåtal gymnasieutbildningar, istället för att spridas över hela utbudet. Det kan bero på flera saker, t.ex. vad vännerna väljer, kultur eller inverkan av andra. Det kan få konsekvenser då elever kanske inte alltid väljer den utbildning som passar bäst efter de individuella förutsättningarna.

Satsningen mot studie- och yrkesvägledning innefattar bland annat studiebesök på arbetsplatser och praso på gymnasieprogram.

Kontinuitet i språk

Lärare i gymnasieskolan som möter nyanlända elever inom nationella- och introduktionsprogram kommer också att involveras i Plug in 2.0. Verkstäderna bygger på att skapa nya metoder och arbetssätt i användandet av begrepp och ord för att underlätta den nyanlända elevens inlärningsprocess.
– Det är ganska enkelt egentligen, säger Karoline Holmgren, lokal projektledare vid Tannbergsskolan i Lycksele. För någon som talar svenska som modersmål är det helt naturligt att t.ex. använda synonymer och olika uttryck för att beskriva samma sak. Men för en person som kämpar med att lära sig ett nytt språk är detta mest förvirrande, något som man som lärare ofta inte är medveten om.
Enligt Karoline Holmgren har alla nyanlända elever som kommer till gymnasieskolans
program ett mer utvecklas vardagligt talspråk än ett formellt skolspråk. Problem kan uppstå om lärare inte är medvetna om svårigheten i de olika begrepp som han/hon använder i undervisningen. Läraren måste utgå från det vardagsnära ordförråd eleverna har, för att sedan introducera svårare ord och begrepp.
– Man kan behöva gå från att använda ett vardagsspråk till ett mer formellt språk med eleverna, men då måste lärarna vara medvetna om när och hur de gör skillnad på orden så att eleverna hänger med, säger Karoline Holmgren.

Redo för gymnasiet

Det sista tillskottet i Plug In-familjen i Västerbotten är en verkstad där elever på ett bättre sätt ska förberedas på vad övergången till gymnasiet innebär. För många elever, svenska som nyanlända, är steget från grundskolan till gymnasiet stort. Det finns även många lärare i grundskolan som inte är trygga i vad deras ämne kommer innebära på gymnasienivå. Genom att försöka överbrygga glappet mellan de två nivåerna förebyggs att elever hoppar av gymnasiet. Verkstaden består bland annat av att öka lärarnas kunskap om gymnasiestudierna så att de kan förbereda eleverna på ett bättre sätt.

Plug In 2.0 funkar bra i Västerbotten. Vid flera av de skolor där verkstäder genomförs under hösten 2015 ser lärare redan resultat. Bertil Almgren hoppas att han på sikt kan få utöka projektet till hela länet:

– Hur vi ska klara integrationen är en av de viktigaste frågorna just nu. Intresset för insatser av den här sorten mot nyanlända barn och unga intresserar alla kommuner i länet, så jag är hoppfull.

Vid en första träff den 19 januari samlades 40 personer från 11 kommuner i Västerbotten. Samtliga kommuner ser detta projekt som viktigt, inte minst med tanke på att fler nyanlända elever kommit, och kommer, till kommunerna. De nya verkstäderna inleds i februari genom en mindre pilotstudie i sex av länets kommuner. Under 2016 kommer övriga kommuner att involveras i arbetet. Mer information om respektive verkstad kommer under våren.

 

För mer information:

Bertil Almgren, regional projektledare för Plug In 2.0 Västerbotten

070- 65 88 304, bertil.almgren@regionvasterbotten.se

Skriv ut

3 februari, 2016 |
Micaela Löwenhöök
Micaela Löwenhöök

Kommentarer