Lanthandel
Regionalt Serviceprogram
för Västerbottens län
2014-2020
1
2
Innehåll
Bilaga 1 Förordningar och stöd
Bilaga 2 Rekommendationer för hemsändningsbidrag
Bilaga 3 Handlingsplan 2018
Uppdaterad Juni 2018
3
Inledning
Vi vet idag att utveckling av befolkning, arbetstillfällen och service är krafter som förstärker varandra. De
regionala serviceprogrammen har tillkommit i avsikt att stödja och stimulera arbetet med kommersiell och
offentlig service i Sveriges gles- och landsbygder genom samarbete mellan regioner, kommuner och
näringsliv. De regionala serviceprogrammen är ett av verktygen för genomförandet av regeringens
nationella strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020. Vidare är de regionala
serviceprogrammen ett underlag i arbetet med att uppfylla målen i Sveriges landsbygdsprogram 2014-
2020.
Länsstyrelsen i Västerbotten fick i december 2016 uppdrag av regeringen att förlänga nuvarande regionalt
serviceprogram 2014-2018 med en genomförandeperiod fram till 2020. Mot bakgrund till att programmet
bygger på en analys av förutsättningar och behov i länet, samt ska vara ett styrande dokument för
prioriteringar av resurser och insatser bedömde länsstyrelsens arbetsgrupp att det också fanns ett behov
att i samband med förlängningen revidera programmets innehåll och göra programmets struktur mer
tillgänglig.
Programmet har utarbetats med hänsyn till och med tillvaratagande av erfarenheter och kunskap från
tidigare programperioder. Programmet har utformats utifrån Tillväxtverkets riktlinjer för framtagande och
genomförande av regionala serviceprogram.
Ett utkast av det regionala serviceprogrammet för genomförandeperioden 2014-2020 för Västerbotten
skickades ut till det regionala servicepartnerskapet i december 2017 för möjligheter att lämna synpunkter.
Förlängningen av det regionala serviceprogrammet 2014-2020 för Västerbotten påverkar inte tidigare
beslut.
Med utgångspunkt i den analys av servicebehoven som genomförts har fyra insatsområden prioriterats.
Prioriterade insatsområden i länets regionala serviceprogram 2014-2020 är
1. Stöd till kommersiell service
2. Samordnings- och samverkanslösningar
3. Ny teknik och innovativa servicelösningar
4. Ny kunskap och kompetensutvecklingsinsatser
Inom ramen för det regionala serviceprogrammet kommer årliga handlingsplaner med konkreta insatser
att utformas. Aktuell handlingsplan redovisas i bilaga 3.
4
Syfte och övergripande mål
Det övergripande målet för programmet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och
verka i alla delar av länet genom att främja en tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska
förutsättningar och inom rimliga avstånd.
Utgångspunkten för de insatser som genomförs inom ramen för det regionala serviceprogrammet är att
främja tillgången till kommersiell service i serviceglesa områden i Västerbottens län. Den gemensamma
handlingsplanens insatser har till syfte att stärka aktörer som tillhandahåller bland annat dagligvaror och
drivmedel på orter med strategisk betydelse. Överenskomna aktiviteter ska främja olika
samordningslösningar för kommersiell och offentlig service och främja infrastrukturen som utgör en
grundförutsättning. Det regionala serviceprogrammet ska vara ett styrande dokument för samlandet av
resurser och genomförandet av insatser för att uppnå det övergripande målet. Programmet ska vara
vägledande för prioriteringar och insatser som bidrar till målet om en tillfredsställande service i hela länet.
Samverkan med andra regionala program
Programmet samverkar med ekonomiska stödprogram som finns för investeringar i och drift av kommersiell
service. Programmet samverkar även med fyra regionala program.
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Västerbotten 2014-2020
Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är framtagen för att öka samsynen mellan beslutsfattare på olika
plan och i skilda samhällssektorer, en samsyn som ökar Västerbottens goda möjligheter till stabil tillväxt
och hållbar utveckling i en global ekonomi. Syftet med strategin är i grunden enkel att beskriva,
Västerbotten ska bli en än bättre plats att bo och verka i.
Regionalt strukturfondsprogram för Övre Norrland 2014-2020
Programmet ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning i Övre Norrland och utgår från
regionens strategier och prioriteringar för hur regionen ska utvecklas.
Programmet Övre Norrland är inriktat mot fem tematiska mål
Regional handlingsplan för Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
Västerbottens regionala handlingsplan för Landsbygdsprogrammet samt Havs- och fiskeriprogrammet är
ett regionalt styrdokument som visar hur Länsstyrelsen kommer att arbeta med programmen på länsnivå.
I handlingsplanen beskrivs mål, åtgärder, prioriteringar och kriterier för urval av ansökningar inom de båda
programmen samt hur handlingsplanen tagits fram. Landsbygdsprogrammet samt havs- och
fiskeriprogrammet syftar till att, tillsammans med övriga strukturfondsprogram, bidra till målen i strategin
för Europa 2020 och en smart och hållbar tillväxt för alla. De övergripande målen för
Landsbygdsprogrammet samt Havs- och fiskeriprogrammet handlar om att stärka konkurrenskraften inom
jordbruk och fiskerinäring, att främja en hållbar förvaltning av naturresurser, att främja sysselsättning och
en balanserad territoriell utveckling i landsbygdsområden.
Den digitala agendan för Västerbottens län
Digital agenda för Västerbotten är en gemensam ansats för att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter
och därigenom stärka Västerbottens utveckling, tillväxt och konkurrenskraft. Digitalisering innebär ännu
bättre förutsättningar för innovations-utveckling, samhällets service och företagens tillväxt. Det handlar om
att privatpersoner, företag, akademi, offentlig sektor och det civila samhället ska kunna använda och dra
nytta av de möjligheter som följer med ökad grad av digitalisering, men också att de aktivt ska kunna
påverka utvecklingen och medverka till nya lösningar.
5
Definitioner och Avgränsningar
I detta avsnitt redogörs programmets avgränsningar samt några definitioner som är särskilt viktiga.
Det regionala serviceprogrammet visar i analysen behov av ökad av servicetillgänglighet för boende, företag
och besökande utanför de större kommunernas centralorter i Västerbotten.
De prioriterade insatserna som programmet omfattas av är i områden där servicetillgängligheten är eller
riskerar att bli otillfredsställande. Centralorterna Umeå, Skellefteå och Lycksele beskrivs inte närmare i
detta program.
Vilken service omfattas programmet av?
Serviceprogrammet omfattas av tillgången till grundläggande kommersiell service, viss offentlig och statlig
service. I programmet ingår även utvecklandet av samordnade servicelösningar och infrastruktur, se figur
nedan. För att främja service på landsbygd måste det finnas en infrastruktur som gör det möjligt att frakta
gods, resa på landet och som medger snabbt bredband, stabila mobila tjänster och som stödjer
digitalisering.
Enligt den statliga utredningen SOU 2015:35, Service i glesbygd, utgörs grundläggande kommersiell
service av:
•
Försäljning av dagligvaror och drivmedel
•
Postservice inkluderar att ta emot, transportera och dela eller lämna ut brev och
paket samt försäljning av frimärken och andra postartiklar.
•
Apoteksservice inkluderar försäljning av receptfria läkemedel och andra apoteksvaror
samt utlämning av receptbelagda läkemedel.
•
Grundläggande betaltjänster inkluderar betalningsförmedling, uttag av kontanter samt
hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar.
6
Jordbruksverkets definitioner
Stadsområden - Kommuner med en befolkning som är minst 30 000 och/eller där den största tätorten har
minst 25 000 invånare. Mindre kommuner som gränsar till dessa större kommuner och där utpendlarna
som andel av nattbefolkningen överstiger 50 procent kopplas också till respektive storstadsområden.
Tätort - aves i detta sammanhang orter med minst 200 invånare, där husen ligger max 150 meter från
varandra, enligt SCB.
Landsbygd - kommuner som inte ingår i de två tidigare klassificeringarna (storstadsområden och
stadsområden) och som samtidigt har en befolkningstäthet av minst fem invånare per km2.
Gles Landsbygd - kommuner som inte ingår i de tre övriga klassificeringarna och som har en befolkning
som är mindre än fem invånare per km².
Definitioner som vi enats om i Västerbottens servicepartnerskap
Syftet med ett utpekande av kommunens servicestrategiska orter är för att skapa en hållbar
serviceutveckling i Västerbotten och för att det ska utgöra en resurs vid handläggning av statliga stöd.
Serviceort - centralorten i kommunen med centrala samhällsfunktioner inom utbildning, vård och
omsorg, fritid och kultur samt kommersiell service (kommunens huvudort).
Servicenod - den geografiska ort med omgivande landsbygd som utpekats av kommunen som särskild
strategiskt viktig för tillgången till service. En servicenod erbjuder olika typer av service och som
samordnas med utgångpunkt att stärka serviceutbudet för de som bor, verkar och besöker
noden. Noden ska även fungera som en naturlig mötesplats.
Servicepunkt - ett lokalt serviceställe i kommunen som erbjuder ett mindre serviceutbud och utgör en
viktig social mötesplats för boende, verksamma och besökande.
Avståndskriterier
Särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i sårbara och utsatta lägen är ett kompletterande långsiktigt stöd till
små dagligvarubutiker i särskilt utsatta glesbygder, där förutsättningarna är begränsade för att
kommersiella aktörer ska kunna bidra till att skapa en god tillgång till kommersiell service.
Försäljningsställen som är betydelsefulla även för tillgängligheten till annan grundläggande kommersiell
service ska prioriteras. Det särskilda driftstödet är baserat på förslagen i betänkandet Service i glesbygd
(SOU 2015:35) och stödmottagaren ska som villkor för stöd åta sig att utföra en tjänst av allmänt
ekonomiskt intresse.
Ett försäljningsställe kan erhålla stöd om butiken har ett visst avstånd till närmaste serviceställe.
-
mer än 10 km för dagligvarubutik.
-
mer än 20 km gäller för drivmedelstation/tappställe. Om det inte finns en dagligvarubutik på
orten gäller dock minst 15 km.
Vid särskilda skäl kan undantag från avståndskriteriet göras.
Ett aktivt partnerskap med tydliga processer
Programmet har utarbetats gemensamt i ett partnerskap. Partnerskapet i Västerbotten består av länets
näringslivs- eller landsbygdsutvecklare vid kommunerna samt företrädare från Region Västerbotten och en
arbetsgrupp vid enheten regional tillväxt, länsstyrelsen. Kommunernas engagemang i det regionala
serviceprogrammet är avgörande för att nå de planerade effekterna av serviceprogrammet. Att årligen
kunna påverka programmets innehåll utifrån aktuella omständigheter och förutsättningar, bedöms utgöra
ett starkt incitament till engagemang och brett deltagande i partnerskapet.
7
Nya samverkansformer har införts i servicepartnerskapet under 2017. Detta har möjliggjorts mot bakgrund
till att Tillväxtverket beviljat projektmedel för ett processtöd som arbetar aktivt under perioden 2017-2018
för att främja dem regionala serviceutveckling i länet.
•
Under hösten 2017 arrangerade länsstyrelsen den första så kallade Serviceverkstaden för
partnerskapet, ett upplägg med så kallade arbetsmöten som planeras återkomma 4 ggr per år.
Serviceverkstäderna ska ge utrymme för lärande och utveckling samt samverkan över
kommungränserna. Mötena har tematiska innehåll med gästföreläsare vid behov.
•
Processtödet arbetar även som ett aktivt stöd i framtagandet av kommunernas serviceplaner under
2017 och 2018. Detta är en prioriterad insats mot bakgrund till att förordningen för kommersiellt
stöd till dagligvaror och drivmedel kräver att kommunerna har planerat sin varuförsörjning väl.
Därför utgör de service-planer som utarbetas av kommunerna en viktig resurs för att bevilja stöd
till butiker och drivmedelstationer, samt vid hemsändningsbidrag.
•
Partnerskapet deltar även aktivt vid framtagandet och utvärderingen av den årliga handlingsplanen
och under hösten 2017 även vid framtagandet av en reviderad version av det regionala service-
programmet.
•
Från och med 2017 utgår även ett nyhetsbrev inom området serviceutveckling i länet.
Kommunen har en nyckelroll i lokala utvecklingsfrågor och
ansvarar för en stor del av den samhällsservice
som finns i kommunen. Kommunen
har till uppgift att ta fram planer, ansvara för vård, skola och omsorg,
landsbygdsutveckling, upphandling samt tillväxt inom näringslivet. Samordningen av kommunal service,
privat och ideellt serviceutbud är också en mycket viktig uppgift. Enlig Kommunallagen (KL) ska
kommunerna behandla alla medlemmar lika vid upphandling och det är inte tillåtet att gynna enskild
näringsidkare. Däremot får kommunen genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen
vilket är viktigt. När det gäller upphandling är det av vikt att kommunerna i regionen skapar förenklade
upphandlingsunderlag som underlättar för små och lokala anbudslämnare.
Kommunen ska vidare planera varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av statligt stöd till butiker
och drivmedelsanläggningar i gles- och landsbygd kan bedömas. I Västerbotten utgör serviceplanerna en
viktig resurs vid bedömning av stöd och därför prioriterats arbetet med framtagandet av serviceplaner.
Sammansättningen av partnerskapet med länsstyrelsen som ansvarig borgar för stora möjligheter till ett
levande och flexibelt regionalt serviceprogram med utbyte av information, synpunkter, erfarenheter,
förslag och lösningar. Programmet ska vara ett styrande dokument för samlandet av resurser och
genomförandet av insatser för att uppnå de gemensamma målen. Programmet ska vara vägledande för
prioriteringar i arbetet med det statliga stödet till kommersiell service men också för andra offentliga,
kommersiella och ideella aktörer som utifrån en helhetssyn kan bidra till målet om en tillfredsställande
service i hela länet.
Hållbar utveckling
Hållbarhetsdimensionerna avser jämställdhet mellan kvinnor och män, integration och mångfald, miljö
och ekonomi. Dessa ska genomsyra allt regionalt tillväxtarbete. De insatser som genomförs inom ramen
för det regionala serviceprogrammet ska beakta alla hållbarhetsaspekterna.
8
I det regionala serviceprogrammet 2014-2020 för Västerbotten beaktas de sociala dimensionerna genom
insatser för att bibehålla och utveckla en tillfredsställande kommersiell och offentlig service för såväl
företag som för boende, för kvinnor och män, äldre och funktionsnedsatta, inflyttade utrikesfödda och
besökare. Under genomförande av programmets ska det säkerställas att båda könen får inflytande på
planerade aktiviteter och att effekterna kommer såväl kvinnor som män till gagn.
Samhället blir allt mer mångfaldspräglat. Många mindre orter tar emot en relativt hög andel utrikesfödda.
Genom att ta tillvara alla människors kompetens och erfarenheter kan den regionala utvecklingen gynnas.
Det måste säkerställas att projekt och insatser som genomförs inom serviceprogrammet bidrar till att
tillvarata alla människors olikheter och att de inte bidrar till diskriminering.
En tillfredsställande service för företag och boende i gles- och landsbygder innebär mindre behov av långa
inköpsresor och därmed minskat transportarbete och utsläpp. Samordnade inköpsresor kan också begränsa
utsläppen. Energikartläggning och -besparing i butiker minskar kostnader och bidrar till förbättrade
överlevnadsförutsättningar samtidigt med miljömässiga vinster. Lokal upphandling till skola och omsorg
kan bidra till minskade varutransporter liksom lösningar med samordnade varutransporter. Möjligheterna
till lokal upphandling kan också förbättra lanthandlarnas ekonomiska lönsamhet. Ekonomisk hållbarhet för
lanthandeln och drivmedelshandeln innebär krav på tillräcklig omsättning och lönsamhet. Vid minskande
kundunderlag, bristande köptrohet, sjunkande omsättning, betydande investeringsbehov och ökande
driftkostnader blir det allt svårare att driva en funktionell butik. När butiksöverlåtelser aktualiseras finns
ofta risk för nedläggning i stället.
Behov, utmaning och omvärld
Programmet förutsätter kontinuerlig omvärldsanalys för att bli ett verkningsfullt verktyg för
behovsbedömningar och prioritering av insatser och åtgärder under hela perioden. I arbetet har
länsstyrelsen rollen att se, förstå och bevaka samband, samt förutspå hur omvärlden förändras och hur
länet kommer att påverkas av de förändrade förutsättningarna. Exempelvis ska länsstyrelsen skapa
förutsättningar för erfarenhetsutbyte och nätverkande, externt och internt samt även nationellt och med
länder som har liknande strukturer och utmaningar. Detta kan ske genom ett aktivt deltagande vid
konferenser/möten eller genom att besöka konkreta förverkligade projekt. Det är även viktigt att bjuda in
nationella och regionala aktörer vid Serviceverkstäderna för att skapa en ökad förankring av arbetet med
serviceutvecklingen i länet.
Programmet ska vara dynamisk då utveckling sker i snabb takt och det är svårt att förutse händelser som
kan komma att påverka behovet av insatser. Därför krävs en flexibilitet i programmets utformning som
tillåter anpassning efter nytillkomna möjligheter och behov.
Bakgrund
Länets behov och utmaningar styr insatser inom serviceområdet med målet att säkra tillgången till
dagligvaror och drivmedel samt för att utveckla innovativa lösningar.
De stora inomregionala skillnaderna utgör en utmaning på flera sätt. Enligt analysverktyget Pipos är
Västerbotten, efter Norrbotten, det län där flest personer har längre än 20 minuter med bil till en
dagligvarubutik. 1 969 personer har mer än 30 km till närmaste drivmedelstation och 1 067 personer har
mer än 30 km till närmaste dagligvarubutik. I takt med den urbanisering som pågår och med de
9
demografiska utmaningarna i länet kommer strategiska satsningar på vissa serviceorter som noder att bli
allt viktigare för att skapa långsiktiga hållbara service-lösningar. En fortsatt urbanisering leder till minskat
underlag för lokal service och kan i förlängningen leda till utglesning av både kommersiell och offentlig
service i gles- och landsbygd. Under perioden 1996 - 2002 miste 24 orter i länet sin sista butik en period
som nationellt benämndes som butiksdöden. Mellan 2009 och 2017 lades ytterligare åtta landsbygdsbutiker
ner i länet medan antalet drivmedelsanläggningar i gles- och landsbygd ökade. Totalt lämnade
Länsstyrelsen stöd till kommersiell service med tio miljoner kronor under åren 2015 och 2016. Det
kommersiella stödet till service har bidragit till att butiksnedläggningarna tillviss del bromsades upp.
Stöden består av investeringsstöd i Landsbygdsprogrammet, servicebidrag, särskilt driftstöd,
hemsändningsbidrag, investeringsbidrag och stöd till betaltjänster. Länsstyrelsen beviljade årligen, under
perioden 2009-2017, medel till ett tjugotal butiker och drivmedelsstationer.
Länsstyrelsen ser att arbetet i programform ger ett ökande engagemang från kommunernas sida. Det är
också viktigt att kommunerna parallellt planerar varuförsörjningen strategiskt. Kommunens serviceplan blir
en viktig resurs vid bedömning av stöd.
Nya samordningslösningar och innovativa lösningar har utvecklats och prövats i olika projekt under tidigare
programperiod. Många påbörjade insatser måste få möjlighet och nya insatser påbörjas. Resurser måste
finnas såväl lokalt som regionalt för att bevaka utvecklingen, initiera insatser, genomföra och följa upp
åtgärder.
Ett 15-tal projekt har genomförts för att försöka få till stånd samordnade lösningar för olika
servicefunktioner; servicepunkter i butiker, innovativa servicelösningar, studier av tillgänglighet till
kommersiell service, kartläggning av betaltjänster, mentorinsatser för butiker, information om lokal
upphandling med mera. Av de serviceprojekt som genomförts finns ett antal goda exempel på samverkan
mellan olika parter och som kommer att kunna ligga till grund för ytterligare projekt. Under 2017 har
ytterligare två serviceprojekt beviljats i länet med mål att främja serviceutvecklingen med olika
angreppssätt.
Erfarenheter från tidigare programperiod är att det är viktigt med en tidig och tydlig förankring i
partnerskapet, ett strategiskt förhållningssätt och ett behov av processledning. Otillräckliga resurser för
processledning har under programperioden försvårat ett kontinuerligt och aktivt samarbete inom
partnerskapet samt uppföljning och utvärdering.
Länsstyrelsen har sedan 2009 ett regeringsuppdrag att bevaka tillgången till grundläggande betaltjänster i
länen där de årligen rapporterar in sin bevakning som sammanställs i en nationell rapport och presenteras
för näringsdepartementet. Sedan 2013 bedrivs ett långsiktigt regionalt utvecklingsarbete med en
processledare i Västerbotten för att förbättra tillgängligheten till grundläggande betaltjänster bland annat
genom omvärldsbevakning, information och behovsanpassade insatser i områden där marknaden inte
tillgodoser behovet.
Befolkning i förändring
Västerbottens län är till ytan landets näst största län. Från riksgränsen mot Norge till kusten är det 40 mil
och mellan länsgränserna i norr och i söder är det 25 mil. Länet är ungefär lika stort som Västra Götaland,
Skåne, Stockholm och Östergötland tillsammans.
10
Folkmängden uppgick i slutet av 2016 till 265 881 varav 78 procent är bosatta inom kommunerna Umeå,
Skellefteå och Lycksele. Tio av länets 15 kommuner har mindre än 9 000 invånare. I Bjurholm, som är landets
minsta kommun, bor cirka 2 454 personer jämfört med Umeå kommun vars befolkning är 122 892
personer.
1
Av länets befolkning är det 134 341 män och 131 540 kvinnor och cirka 17 procent av länets
befolkning är under 15 år.
Under år 2016 ökade befolkningen i merparten av länets kommuner. Totalt ökade folkmängden i länet
med 2 503 invånare, mer än dubbelt så många jämfört med 2015. Befolkningsökningen är koncentrerad
till Umeå kommun. Det skedde även en ökning av folkmängden i Skellefteå, Vännäs och Nordmalings
kommuner. Däremot minskande folkmängden i fem av länets inlandskommuner.
Flyttningsnettot för år 2016 ligger på 2 076 invånare. 2016 års befolkningsökning berodde huvudsakligen
på ett positivt flyttningsnetto, det vill säga en invandring. Den positiva befolkningstillväxten är starkt
koncentrerad till bostads- och arbetsorterna Umeå och Skellefteå samt till Umeås grannkommuner Vännäs
och Nordmaling, vilket till stor del beror på goda pendlingsmöjligheter och avstånd.
SCB förutspår att Västerbottens län kommer att öka sin befolkning totalt sett med 0,8 - 5,2 % fram till
2030. För närvarande ligger befolkningsökningen på cirka tre procent.
Arbetsmarknad och näringsliv
Länets näringsliv består av stora basnäringar som gruvor, trä, skog och vattenkraft. Men nya kulturella och
kreativa näringar såsom arkitektur, turism- och besöksnäring, dator och tv-spel med mera växer fram.
Forskningsintensiva verksamheter inom bland annat högtrycksteknik, miljöteknik och bioteknik finns
också representerade i länet.
1
Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik 2016.
11
Länets har stora världsbekanta företag så som Boliden Mineral AB, Volvo Lastvagnar AB och SCA men det
är de små och medelstora företagen som utgör de främsta arbetstillfällena. Cirka 20 procent av länets
företag drivs av kvinnor.
Antalet förvärvsarbetande uppgick år 2016 till 128 125 personer. Av de förvärvsarbetande är 52 procent
män och 48 procent är kvinnor. I jämförelse med riket har Västerbottens län en högre andel sysselsatta
inom offentlig sektor. Cirka 40 procent av de förvärvsarbetande jobbar inom den offentliga sektorn, se
tabell. Dubbelt så många i Västerbottens län arbetar också inom de areella näringarna (jakt, fiske,
renskötsel, jord- och skogsbruk), jämfört med riket. Dessa jobbar företrädesvis inom skogsbruket.
I Västerbottens län finns sju samebyar och rennäringen utgör levebröd för 300-400 personer i länet.
Sammanlagt finns det cirka 120 renskötselföretag. Rennäringen är ett av de främsta uttrycken för samiskt
levnadssätt och samisk kultur i Sverige.
Länets arbetsmarknad är könsuppdelad där kvinnorna är överrepresenterade i traditionellt kvinnliga
branscher såsom vård och omsorg samt utbildning. Männen är överrepresenterade i traditionellt manliga
branscher såsom areella näringarna, tillverkning och utvinning, byggverksamhet, transport och
magasinering.
Besöksnäringen har en stor utvecklingspotential i länets gles- och landsbygd. Viktiga förutsättningar för att
utveckla attraktiva besöksmål är, förutom naturupplevelser, goda kommunikationer och tillgänglighet till
servicefunktioner av olika slag. Global konkurrens och arbetsmarknadens ökade krav på utbildning gör att
företag och individer attraheras av platser med goda förutsättningar för utbildning, arbete, företagande,
boende, kommunikationer, kultur och god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service.
Länets företag har goda möjligheter att öka sin konkurrenskraft genom digitaliseringens möjligheter
exempelvis genom att erbjuda tjänster, varor och marknadsföra sig på internet. Den utbyggda digitala
infrastrukturen skapar möjligheter för företagen att öka sin effektivitet och stärka sina kopplingar mot
marknader och kunder. Ett ökat användande av den digitala tekniken är särskilt betydelsefull i
glesbefolkade områden där den lokala marknaden är begränsad.
Pendling och kommunikation
På grund av långa avstånd och gleshet är länet starkt beroende av bra kommunikationer för person-, gods-
och posttransporter. Bra kommunikationer liksom en god tillgång till digital uppkoppling är en förutsättning
för att nyttja landsbygdens potential både för företagande, boende och besökare. Länets glest befolkade
områden präglas av många mindre arbetsmarknader med en begränsad variation av bransch- och
yrkesområden, vilket medför behov av ökad arbetspendling. Pendlingen har ökat över tid i hela landet.
I Västerbottens län går de största strömmarna till Umeå i motsatt riktning sker en pendling till Vännäs
specialskolor och industrier. Skellefteå och Vindeln har också en förhållandevis stor inpendling från Umeå.
Generellt sett pendlar fler män än kvinnor med bil, men skillnaderna avtar. Män pendlar generellt längre
sträckor än kvinnor och kvinnor använder i högre grad kollektivtrafik, men i områden med väl utbyggd
kollektivtrafik pendlar ungefär lika många kvinnor som män.
Ytterligare samordnings- och utvecklingsinsatser för tillförlitlighet, funktion och kvalitet behövs inom både
person- och godstransportsektorn. En flexibel och väl fungerande kollektivtrafik bidrar till att göra
12
Västerbottens län ”rundare” vilket också skapar möjligheter för både kvinnor och män att arbeta inom
större geografiska arbetsmarknadsområden.
Vidareutvecklade kommunikationer och digital uppkoppling möjliggör större arbetsmarknader, bättre
tillgång till service och ökad konkurrenskraft för företag. Även om
Post- och telestyrelsen (PTS) i rapporten
Tillgången till telefoni och grundläggande internet
2
visar att landets konsumenter generellt sett är nöjda
med mobiltäckningen i landet så vittnar konsumenter i länet att det på många ställen fungerar dåligt att
ringa och surfa i näten. I länets tätbefolkade delar främst kustlandet upplevs täckningen som bra, medan
det i länets glesbefolkade delar såsom inland och fjälltrakter förekommer brister. Det finns till exempel
områden som helt saknar mobiltäckning. Konsumentens täckning kan påverkas av exempelvis val av
mobiltelefon och operatör, geografiska förhållanden, byggnader och byggnadsmaterial, väder samt
överbelastade nät. Detta är förstås otillfredsställande både ur krisberedskaps- och servicesynpunkt.
Det uppkopplade länet
Tillgång till bredband är enligt regeringen en demokrati- och rättighetsfråga. Det nationella målet är att vi
ska ha bredband i världsklass och år 2020 då 95 procent av alla hushåll och företag i Sverige ska ha tillgång
till bredband om minst 100 Mbit/s. Hög användning av informationsteknik (IT) är något som anses gynna
Sverige när det gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga i en allt mer globaliserad värld.
Regeringen ska inte styra marknaden eller den tekniska utvecklingen utan bara skapa goda
förutsättningar för den.
Tillgången till internet i Sverige har från två procent år 1995 till 90 procent år 2016. Själva
bredbandsutbyggnaden har börjat plana ut medan användningen av internet ökar. En anledning är att det
är vanligare att ha både dator, surfplatta och smartphone där de två senare kräver en trådlös uppkoppling.
De senaste sex åren har användandet av internet i mobilen ökat kraftigt och år 2016 kopplade 78 procent
av Sveriges befolkning upp sig via internet. Några av de aktiviteter vi gör i mobilen är att söka information,
ta den av nyheter, lyssna musik medan datorer används för e-post och ärenden på internbank.
3
Den
vanligaste anslutningen sker via 3G/4G-nätet eller en fast bredbandsanslutning. Mer än var tionde person
har tillgång till någon form av trådlös anslutning, exempelvis Wifi.
4
Den snabba utvecklingen inom det
digitala fältet innebär att nätet ständigt måste förbättras och underhållas samtidigt som delar av länet
fortfarande brister i tillgången till fibernätet
Västerbottens län har en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur och Länsstyrelsen och kommunerna
finansierar ett antal bredbandsprojekt via medel från Landsbygdsprogrammet vars syfte är att nå
områden som i dag saknar eller behöver bygga ut fibernätet. Sammanlagt har 77 procent av länets
befolkning tillgång till bredband via fibernät jämfört med rikets 66 procent, 79 procent har tillgång till
fiberhastigheten 100Mbit/s jämfört med rikets 73 procent.
5
E-samhället omfattar utnyttjande av IT i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv. Både
offentlig och kommersiell service möter utmaningar som kräver nytänkande och strategiskt nyttjande av
2
Tillgången till telefoni och grundläggande internet. Post och telestyrelsen 2017
3
Svenskarna och internet 2016.
4
SCB. Privatpersonernas användning av datorer och internet 2015.
5
PTS Statistikportalen Mobiltäckning och bredband Västerbotten 2016.
13
IT. Genom detta kan servicen förbättras, kvaliteten och effektiviteten höjas, innovationskraften och
delaktigheten stödjas.
6
Tillgång till hälsocentraler och receptbelagda läkemedel
Den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning och stigande genomsnittlig levnadsålder ställer
ökade krav på tillgänglighet till sjukstugor, hälsocentraler och apotek liksom på övrig vård och omsorg.
Tillgänglighet till hälso- och sjukvård av god kvalitet är en viktig förutsättning för boende och tillväxt i alla
delar av landet. För närvarande finns det en hälsocentral i varje kommun och totalt 39 hälsocentraler i hela
länet. Idag kan nästan alla vårdgivare också erbjudas internetbaserad stöd och behandling till invånaren
enskilt eller som ett komplement till annan behandling via 1177 Vårdguiden. Under 2017 utvecklas
plattformen för att ge möjlighet att använda video, appar och digitala vårdplaner.
År 2009 öppnades den tidigare statliga apoteksmarknaden upp för konkurrens med syftet att öka
tillgängligheten till läkemedel, bättre service, utökat tjänsteutbud och lägre läkemedelskostnader. Detta
medförde att privata apoteksombud har etablerats i främst befolkningstäta områden och att detaljhandeln
tillåts sälja receptfria läkemedel. Ombuden har tre huvudsakliga uppgifter: ombud för försäljning av vissa
receptfria läkemedel från lager, receptförmedlare samt förmedlare av paket med receptförskrivna och
receptfria läkemedel som inte finns i lager hos ombuden. Tjänsteinnehållet kan variera mellan olika ombud
och alla produkter får inte säljas i vanliga butiker vilket innebär att apoteksombuden har en viktig roll.
Idag finns ungefär 640 apoteksombud i glesbygd i Sverige. I november 2017 var det 165 försäljningsställen
i länet. Det är endast Apoteket AB som har rätt att bedriva apoteksombudsverksamhet i enlighet med
Apoteket AB:s tidigare riktlinjer. Dessa innebar bland annat att ombud kan inrättas i områden med litet
befolkningsunderlag om avståndet till nästa apotek eller ombud överstiger fem kilometer.
Dagligvaror
Det totala antalet dagligvarubutiker i Sverige har minskat med över 26 procent sedan 1990-talet. Det är
främst de mindre butikerna som minskat kraftigt i antal med närmare 70 procent, sedan 1996.
7
Samtidigt
ökar antalet större butiker och stormarknader i större orter, som erbjuder ett större varuutbud med lägre
priser. Dessa är ofta strategiskt placerade vid in- och utfarter till orten som underlättar för pendlare att
handla. Detta påverkar de mindre dagligvarubutikerna på landsbygden som får minskad köptrohet.
Många av de butiker som lagts ner i länet har funnits på orter som tidigare haft fler än en butik, men många
orter har också mist sin sista butik. Mellan åren 1996 och 2002 miste 24 orter i länet sin sista butik och
utglesningen av butiksnätet fortsätter. De senaste åren har i genomsnitt en landsbygdsbutik per år upphört
och i dag finns 45 dagligvarubutiker utanför centralort kvar, se figur ndean. I detta diagram är ej
dagligvarubutiker utanför centralort i Skellefteå och Umeå medräknade. Med dessa blir antalet 67 butiker
utanför centralort och 84 butiker i centralort sammanlagt 151 dagligvarubutiker i Västerbottens län.
6
EU kommissionen. En digital agenda för Europa.
7
Tillväxtanalys. Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service 2014. Rapport 2015:04
14
Cirka 90 procent av befolkningen i länet har högst tio km med bil till närmaste dagligvarubutik, men det
finns också invånare som har mer än 40 minuters resväg till närmaste dagligvarubutik. När butiker på
landsbygden försvinner innebär det att fler personer får längre resväg till närmsta butik. För att begränsa
eller stoppa utglesningen av butiksnätet och sammanhängande servicefunktioner behövs åtgärder av
skilda slag, exempelvis inflyttning som ger ett ökat kundunderlag, ökning av butikens attraktionskraft och
kundernas köptrohet, ökad samordning mellan olika serviceslag, översyn av kommunernas
upphandlingsmöjligheter, utbildnings- och rådgivningsinsatser för befintliga lanthandlare och för nya
handlare i samband med butiksöverlåtelser.
Tillgänglighetskarta
Dagligvaror
fullsortiment i
Västerbotten Källa:
PIPOS
Drivmedel
Strukturomvandlingen inom drivmedelsbranschen i landet har inneburit att de största bolagen genomfört
stora förändringar i sina stationsnät. Mindre lönsamma försäljningsställen har antingen avvecklats eller
omvandlats till obemannade stationer. Flera kända varumärken har också profilerats om eller bytt ägare.
Under 2009-2012 lades ett stort antal stationer i landet ner men denna strukturomvandling ser ut att ha
mattats av. På många orter har nya lokala lösningar utvecklats. Det finns exempel där små lokala eller
regionala aktörer har breddat sin verksamhet genom att börja erbjuda drivmedel till mindre stationer.
Under de senaste åren har utvecklingen stabiliserats.
I Västerbotten finns 179 drivmedelsförsäljare som tillhandahåller drivmedel i flera olika former och med
hjälp av flera olika huvudmän. I diagrammet nedan visas utvecklingen i länet av antalet drivmedelsstationer
i centralorterna (förutom Skellefteå och Umeå centralort) och i länets landsbygder mellan 2009-2017. I
november 2017 fanns sammanlagt 101 drivmedelsstationer. Utvecklingen av drivmedelstationer har ökat
0
10
20
30
40
50
60
2009
2011
2013
2017
Antal dagligvarubutiker utanför centralort i
Västerbotten
Utanför centralort
I centralort
15
för varje år. Den ökning som ses för 2017 i diagrammet nedan innehåller även drivmedelsförsörjningen för
åkerier i länet. År 2011 fanns 21 drivmedelsstationer i centralorterna, två år senare fanns 30 styck. Detta
följer den nationella trenden som visar att de största förändringarna i antal försäljningsställen sedan 2009
skett i tätorter och tätortsnära landsbygder, medan antalet i glesbygden varit relativt stabil.
I Västerbottens län är det vanligast med en resväg med bil på 10-20 minuter till närmsta drivmedelsstation.
Men det finns också områden som har mer än den dubbla resvägen, cirka 40 minuters resväg till närmaste
drivmedelsstation.
Grundläggande betaltjänster till rimliga priser
Möjlighet att betala räkningar, ta ut och sätta in kontanter var tidigare en lagstadgad rättighet. Lagen
ersattes år 2008 med ett politiskt mål att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till
rimliga priser. Med grundläggande betaltjänster menas möjlighet att ta ut kontanter, betala räkningar och
deponera dagskassor. Vad som menas med tillgång till och rimliga priser har inte preciserats av Riksdagen.
Under de senaste fem åren har kontantuttagen minskat, både i antal och värde, vilket tyder på att
användningen av kontanter i samhället minskar. Samtidigt ökar kortköp och användning av digitala
betaltjänster. 97 procent av svenskarna har tillgång till betalkort och 85 procent av svenskarna har tillgång
till internetbank, enligt Riksbankens enkätundersökning som gjorts för att få bättre kunskap om svenska
folkets betalningsvanor.
Många av de största bankerna tar helt bort eller minskar sina kontors kontanthantering och fler traditionella
bankärenden flyttar ut till kunden själv. Fler bankkontor läggs ner eller slås samman beroende på kundernas
ändrade beteenden och minskade besök på bankkontoren. Idag är det möjligt att göra kontanta uttag på
andra ställen än i bankomaterna och det är möjligt att betala räkningar, eller överföra pengar direkt i
Smartphonen tack vare nya tekniska lösningar med webbtjänster och betaltjänst appar. En förutsättning är
att det finns fungerande internetanslutning. Den ökande digitaliseringen av bland annat betaltjänster kan
0
10
20
30
40
50
60
70
2009
2011
2012
2013
2017
Drivmedelsstationer i Västerbotten
Centralort
Landsbygd
16
medföra att grupper hamnar i ett digitalt utanförskap och blir mer beroende av anhöriga eller kommunen
som får hjälpa dem att ta ut kontanter och/eller betala räkningar.
Under 2017 var minst en traditionell bank såsom Nordea, Swedbank, Handelsbanken eller SEB närvarande
i varje kommun. Sammanlagt fanns 44 traditionella bankkontor, och 12 ClearOn’s kassagirolösning,
erbjuder betaltjänstförmedling i länet. Med betalningsförmedling menas fysiska platser där kontanta
inbetalningar eller transfereringar från konton kan göras till en annan mottagare. De serviceformer som
ingår är bankkassa samt tjänst mot bankkonto. Fyra av ClearOn’s kassagirolösningar är finansierade
stödinsatser i länet för att förbättra tillgängligheten till grundläggande betaltjänster.
År 2017 hade drygt 70 procent av länet befolkning mindre än 10 km till närmaste betaltjänstförmedling.
Knappt två procent av länets befolkning hade längre än 40 km och längst är avstånden i länets
fjällkommuner, se karta nedan.
Länsstyrelsen har sedan 2013 ansvar för regionala lösningar för grundläggande betaltjänster i områden i
länet där marknaden inte tillgodoser behovet. År 2016 hade drygt 10 000 personer i länet längre än 30 km
till närmaste betaltjänstställe, vilket är en förbättring mot 2013 då drygt tusen personer hade 30 km eller
längre till närmaste betaltjänstförmedling. Förbättringen beror på att fler betaltjänstombud tillkommit i
länet.
Karta över avstånd till närmaste betaltjänstförmedling i Västerbottens län 2017
17
Prioriterade insatsområden med tydliga mål
Det regionala serviceprogrammets övergripande mål för genomförandeperioden 2014-2020 är att skapa
förutsättningar för människor och företag att bo och verka i alla delar av länet genom att främja en
tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd.
Med utgångspunkt av den analys som utförts i länet, tillvaratagandet av tidigare erfarenheter från tidigare
serviceprogram och kopplingen till andra program för regional tillväxt har fyra prioriterade insatsområden
formulerats med tydliga mål.
Insatsområde 1: Olika stöd till kommersiell service
För att uppnå en god servicenivå i hela landet finns olika ekonomiska stöd till i första hand dagligvarubutiker
och drivmedelstationer i gles- och landsbygder. Stöden ger dessa servicegivare en chans att genomföra
nödvändiga investeringar i exempelvis modernisering, energieffektivisering och utrymmen för
tillkommande serviceutbud.
Mål
ª
En tillfredsställande försörjning med dagligvaror och drivmedel i länet.
ª
Aktuella serviceplaner i alla kommuner.
Insatsmål
15 företag/år genomför investeringar i butiker och drivmedelsstationer med hjälp av
investeringsstöd. 5 företag/år erhåller servicebidrag för tryggande av fortsatt drift.
Hemsändningsbidrag till kommunerna beviljas med sammanlagt ca 2 miljoner kr/år.
Resultatmål Ett bibehållande av försäljningsställen med förutsättningar att bli attraktiva och lönsamma.
Effektmål
Andelen personer med långa avstånd och restider till kommersiell service minskar/ökar inte.
Förutsättningar skapas för utveckling av besöksnäring och övrigt företagande.
Utförare
Kommuner, företag, föreningar, myndigheter, Länsstyrelsen, landsting, regioner och andra
organisationer
Finansiering: Länsstyrelsens 1:1 anslag, Landsbygdsprogrammet, Regionala tillväxtåtgärder, företag,
kommuner
Olika stöd
För att uppnå en god servicenivå i hela landet finns olika ekonomiska stöd till i första hand dagligvarubutiker
och drivmedelsstationer i gles- och landsbygder. De olika stöden söks hos olika organisationer beroende på
hur ansvaret är uppdelat i ditt län och vilket stöd ni tänker söka.
Stöd: Servicebidraget, Hemsändningsbidraget, Stöd till grundläggande betaltjänster, Särskilt driftstöd, Stöd
till kommersiell service.
18
Insatsområde 2: Samordnings- och samverkanslösningar
Under förra programperioden bedrevs olika samordningsprojekt för service runt om i länet. Offentliga,
ideella, kommersiella och privata aktörer har deltagit i olika serviceprojekt där lösningar arbetats fram.
Förutom att starta nya samarbetsprojekt, finns möjligheter att arbeta vidare med många av dessa lösningar
för att ta vara på engagemanget och kunskapen som de tidigare projekten genererat.
Mål
ª
En god allmän servicenivå för medborgare och företag.
ª
Utveckla långsiktigt hållbara samordnade servicelösningar.
ª
Utveckla servicenoder och servicepunkter i länets kommuner med nya
samordnade servicelösningar.
ª
Framåtsträvande dialog.
Insatsmål
Minst 3 samordnings- och samverkanslösningar testas i länet med utgångspunkt i
föreslagna åtgärder.
Resultatmål Förutsättningar skapas för ett regelbundet ömsesidigt informationsutbyte, insatser initieras
utifrån lokala behov och en helhetssyn.
Effektmål
En ökad samverkan mellan privata, offentliga och ideella aktörer för att testa nya
långsiktigt hållbara samverkanslösningar utifrån en gemensam helhetssyn på de lokala
servicefrågorna.
Utförare
Kommuner, företag, den ideella sektorn
Finansiering Kommuner, Region Västerbotten, Landsbygdsprogrammet 2014-2020,
strukturfondsprogram, nationella medel
Exempel på åtgärder
Nätverk för lanthandlare och drivmedelsanläggningar - samordnas av kommunen eller i samverkan mellan
närliggande kommuner.
Samordning av kommersiell och offentlig service i den egna kommunen och över kommungränserna
Samverkansprojekt mellan exempelvis kommuner, den sociala ekonomin, byautvecklare och
intresseorganisationer.
Persontransporter exempelvis genom samåkningslösningar
Nya funktionella lösningar i områden där marknaden inte kan tillgodose behovet
Översyn av lanthandlares avtalsvillkor inklusive ersättningsnivåer för ombudstjänster
19
Insatsområde 3: Ny teknik och innovativa servicelösningar
Den tekniska utvecklingens snabba frammarsch tillsammans med Västerbottens jämförelsevis välutbyggda
och framtidssäkrade bredbandsinfrastruktur ger oss bra förutsättningar för nya tekniska och innovativa
servicelösningar. Ett exempel är inom området betaltjänstlösningar. Idag flyttar allt mer traditionella
bankärende ut till kunden själv. Detta möjliggör att kunden kan betala räkningar och deklarera m.m. via
webbtjänster och appar, förutsatt att det finns en fungerande internetanslutning. Ett annat exempel är
Pipos är en flexibel geografiskt högupplöst, topologisk och nationellt täckande analysplattform som
Tillväxtanalys håller på att ta fram. Idag finns endast en Betaversion som ett fåtal har tillgång till, men
tanken är att kommunerna ska få access till analysverktyget. Verktyget kan exempelvis visa tillgänglighet
till dagligvarubutiker och drivmedelsstationer samt ge en tydlig överblick över serviceutbudet i länet och
därmed ett bättre underlag för insatser och samverkan även över kommungränser. Serviceprogrammet ska
genom nya tekniska och innovativa lösningar bidra till en förbättrad tillgång till funktionella servicelösningar
för företag och boende.
Mål
ª
Utforma nya tekniska och innovativa servicelösningar.
ª
Alla servicenoder/servicepunkter får tillgång till uppkoppling (bredband).
Insatsmål
Minst 3 tekniska och innovativa servicelösningar testas i länet med utgångspunkt i
föreslagna åtgärder.
Resultatmål Förbättrad tillgång till funktionella servicelösningar genom nya tekniska och innovativa
idéer.
Effektmål
Länet har en framtidssäkrad teknisk infrastruktur, goda analysverktyg, innovativa och
funktionella lösningar för service samt information och god teknisk kunskap hos
användarna.
Utförare
Kommuner, föreningar, Region Västerbotten, Länsstyrelsen
Finansiering Region Västerbotten, Länsstyrelsen, kommuner, nationella medel, Landsbygdsprogram
2014-2020, strukturfondsprogram
Exempel på åtgärder
Pilotprojekt för nya tekniska och funktionella servicelösningar för medborgare och företag
Utveckling av nya innovativa sätt att ge service
Informations- och utbildningsinsatser om nya tekniska lösningar (för boende, lanthandlare, med flera)
Informationsspridning om nya innovativa servicelösningar
Identifiera och analysera nya service- och tillgänglighetsbehov av exempelvis betaltjänster
Fortsatt utbyggnad av långsiktigt kvalitativt hållbart bredband i hela länet
20
Insatsområde 4: Ny kunskap och kompetensutveckling
Nya tjänster utvecklas, köpmönster förändras, näthandeln ökar och e-tjänster blir allt vanligare. Det blir
allt viktigare att följa utvecklingen, identifiera ändrade behov och att kunna genomföra insatser,
exempelvis i form av innovativa servicelösningar. Behovet av utbildningsinsatser för handlare och
medborgare ökar och kräver insatser. Tillväxtverket undersökning Företagens villkor och verklighet 2017
visar att företagare ser regler kring offentlig handel som ett hinder.
Mål
ª
Lokala landsbygdsbutiker ges ökade möjligheter att delta i anbudsförfarande och
att kunna leverera till skola, omsorg och får därmed förbättrad lönsamhet och
långsiktig överlevnad.
ª
Nya och oerfarna näringsidkare får tillgång till nödvändig kunskap för att kunna
driva sin butik/mack utifrån realistiska förutsättningar.
ª
Marknadsföringsmodeller för bibehållen/ökad köptrohet.
Insatsmål
Minst 3 åtgärder som bidrar till ny kunskap och kompetensutveckling har genomförts.
Resultatmål Konkreta åtgärder som riktar sig till både kommunen och lanthandeln och som kan leda till
nya kunskaper, ny medvetenhet och bättre planeringsunderlag för lokal serviceutveckling.
Effektmål
Lanthandlare ges möjligheter till rådgivning och utbildning samt ökad omsättning,
lönsamhet och långsiktig verksamhet. Butiksöverlåtelser underlättas och risken för
nedläggning minskar. Kommunerna får mer kunskap om lokal upphandling.
Utförare
Kommuner, Region Västerbotten, branschorganisationer, företag och andra aktörer
Finansiering Kommuner, Region Västerbotten, Länsstyrelsen, Landsbygdsprogram 2014 - 2020,
strukturfondsprogram, nationella medel
Exempel på åtgärder
Lokal upphandling - utbildningsinsatser för kommuner och för lanthandlare.
Konsultinsatser för ekonomisk och juridisk rådgivning samt utbildning för befintliga handlare och för nya
vid ägarbyten.
Servicefrågor tydliggörs i kommunernas översiktsplaner.
Tydliggörande av vilka skyldigheter kommuner och lanthandlare har gentemot varandra.
Under programperioden genomförs årligen återkommande konferenser, seminarier eller workshops, som
belyser serviceutveckling.
Lokala landsbygdsbutiker ges bättre förutsättningar att delta i anbudsförfaranden för att leverera till
skola och omsorg och därmed möjlighet till ökad omsättning och lönsamhet.
Marknadsföringsmodeller för bibehållen/ökad köptrohet.
21
Årlig handlingsplan
Identifiering och planering av programmets konkreta insatser ska årligen planeras av partnerskapet och
utmynna i en handlingsplan. Enligt riktlinjerna ska programmen utformas så att det går att utvärdera
genomförandet kontinuerligt och för att göra det möjligt ska det i handlingsplanen framgå vad som ska
göras, när det ska göras och av vem.
Se matris för handlingsplan, bilaga 2
Uppföljning och utvärdering mot tydliga mål
Med utgångspunkt i angivna mål ska såväl genomförandet av enskilda insatser som löpande information
om uppnådda mål och resultat redovisas under programperioden.
Övergripande mål för programmet är att skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka
i alla delar av länet genom att främja en tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och
inom rimliga avstånd.
Indikator för programmet är tillgänglighet till dagligvarubutik, drivmedel i länet samt aktuella serviceplaner
i alla kommuner.
Insatsmål menas förväntat direkt utfall av planerad insats, exempelvis antal beviljade investeringsstöd.
Resultatmål anger förväntat resultat av insatsmålet, exempelvis ett bevarat antal dagligvaru-butiker.
Effektmål anger förväntad effekt av insatsmål och resultatmål och uppstår ofta efter en längre tid,
exempelvis omsättning och lönsamhet har ökat i butiker som erhållit investeringsstöd.
Länsstyrelsen kommer att årligen, med utgångspunkt i Tillväxtverkets anvisningar, följa upp och utvärdera
programmet. Delredovisningar ska göras senast den 31 januari årligen med början år 2015. De
delredovisningar som utförs årligen sammanställs av Tillväxtverket och redovisas till Regeringskansliet,
Näringsdepartementet. Tanken är att programmens erfarenheter i landet ska generera ett lärande. För
utvärderingsinsatserna kommer Länsstyrelsen att använda handläggarsystemet NYPS, underlag som
erhålls från Tillväxtanalys, kommunernas årligen uppdaterade serviceplaner och fortlöpande information
från kommunernas representanter i partnerskapet för serviceprogrammet.
22
Bilaga 1
Förordningar och stöd
Den 23 januari 2014 tillsatte regeringen en utredare för att undersöka förutsättningarna för ett stöd riktat
till kommersiell service och viss offentlig service i de glesbygdsområden i landet som är särskilt sårbara och
utsatta. Utredningen ” Stöd till kommersiell service i särskilt utsatta glesbygdsområden”, k
ommittédirektiv
2014:4,
landade i ett förslag om två olika typer av långsiktiga stöd till servicegivare för dagligvaror.
8
Utfallet
blev ”Särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i särskilt sårbara och utsatta lägen”, ett kompletterande
långsiktigt stöd till små dagligvarubutiker. Stödet trädde i kraft 2016.
Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service
Förutsättningarna för statligt stöd till kommersiell service regleras av Förordning (2000:284) och de
prioriteringar som görs regionalt, samt Landsbygdsprogrammet 2014-2020 som under år 2016 övertog
investeringsbidraget till drivmedelsstationer och dagligvarubutiker.
Stöd får lämnas i områden där servicen är gles.
Stöd får lämnas endast om kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av
stöd kan bedömas.
Stödet får inte otillbörligt gynna en viss näringsidkare.
Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd skall kunna upprätthållas en försörjning med
dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga
förhållanden. Stöd kan i vissa fall lämnas även till fackhandelsservice.
Stöd till kommersiell service lämnas som investeringsbidrag, servicebidrag, hemsändningsbidrag och
särskilt driftstöd. Förordning (2016:126).
Förordning (2014:139) om statligt stöd till tillhandahållare av grundläggande betaltjänster
Med grundläggande betaltjänster avses i denna förordning betalningsförmedling, uttag av kontanter samt
hantering av dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. När fler banker, uttagsautomater och
deponeringsmöjligheter minskar syftar stödet till att uppfylla det politiska målet att alla i samhället ska ha
tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser.
Grundläggande betaltjänster
Syftet med stöd enligt Förordning (2014:139) tillhandahållare av grundläggande betaltjänster, är att alla i
samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Med grundläggande
betaltjänster avses i denna förordning betalningsförmedling, uttag av kontanter samt hantering av
dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar. Stöd får lämnas till företag som bedöms kunna
tillhandahålla grundläggande betaltjänster där det finns ett behov av sådana tjänster. Vid bedömningen tas
hänsyn till avståndet till närmaste tillhandahållare av grundläggande betaltjänster och till det uppskattade
antalet användare av tjänsterna. Stöd får inte lämnas där det är sannolikt att någon annan aktör inom rimlig
tid kommer att tillhandahålla grundläggande betaltjänster på kommersiell grund.
2017-04-19
23
OLIKA STÖD
9
Servicebidrag
Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd skall kunna upprätthållas en försörjning med
dagligvaror och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga
förhållanden.
Bidrag beviljas endast om det finns särskilda skäl och andra åtgärder har prövats, men inte visat sig vara
ändamålsenliga.
Vem kan få stöd?
Servicebidrag kan beviljas till näringsidkare med försäljningsställen för dagligvaror eller drivmedel,
näringsidkare med försäljningsställen för fackhandelsvaror, om det finns särskilda skäl, och näringsidkare
som på annat sätt säljer och levererar dagligvaror i området, om det finns särskilda skäl.
Bidrag får beviljas med högst 250 000 kronor per år till samma mottagare. Bidrag som avser
dagligvarubutiker med ett väl utbyggt utbud av grundläggande servicefunktioner, eller som av
servicestrategiska skäl bedöms som betydelsefulla, får dock utsträckas till högst 300 000 kronor per år.
Bidrag lämnas för sammanlagt högst tre år.
Stöd får lämnas endast om kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av
stöd kan bedömas.
Stödet får inte otillbörligt gynna en viss näringsidkare.
Stödet söks hos
Länsstyrelsen i Västerbotten
Hemsändningsbidrag
Stöd kan lämnas för att det i glesbygd och landsbygd ska kunna upprätthållas en försörjning med dagligvaror
och drivmedel som är tillfredsställande med hänsyn till geografiska och befolkningsmässiga förhållanden.
För de hushåll som har störst avstånd eller saknar möjligheter att på annat sätt ta sig till butiken.
Hemsändningsbidrag kan beviljas för hemsändning av dagligvaror till hushåll. Hemsändningsbidrag kan
även lämnas för att anordna särskilda inköpsturer till en närliggande butik.
Vem kan få stöd?
Kommuner
Så här mycket kan kommunen få i stöd
Hemsändningsbidrag får lämnas med ett belopp som motsvarar högst 50 procent av kommunens
nettoutgift för hemsändningen. Bidraget får dock inte överstiga 100 kronor per hushåll och
hemsändningstillfälle.
Bidrag lämnas endast om nettoutgiften eller de direkta kostnaderna uppgår till minst ett halvt
prisbasbelopp.
Bidraget betalas ut årsvis i efterskott.
Stöd får lämnas endast om kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av
stöd kan bedömas.
Stödet får inte otillbörligt gynna en viss näringsidkare.
Stödet söks hos
Länsstyrelsen Västerbotten
9
Fakta hämtat från Tillväxtverkets hemsida,
24
Investeringsstöd i landsbygdsprogrammet
Du kan få stöd till investeringar som leder till bättre tillgång till kommersiell och viss offentlig service på
landsbygden. Syftet med stödet är att upprätthålla och utveckla lokal service för dem som bor, verkar på
och besöker landsbygden.
Stödet gäller flera olika typer av investeringar. Det kan till exempel vara investeringar i dagligvarubutiker,
drivmedelsanläggningar och/eller serviceställen där olika typer av service finns samlad.
Vem kan få stöd?
Myndigheter, kommuner, landsting, regioner, föreningar, organisationer och företag kan söka det här
stödet.
Investeringar i kommersiell och offentlig service
Du kan få stöd om du investerar i lokal service som
Dagligvarubutiker
Drivmedelsanläggningar
Serviceställen
Serviceställen kan inrättas i dagligvarubutiker, drivmedelsanläggningar samt även i gårdsbutiker, på
campingplatser, på värdshus, i bygdegårdar eller andra, för ändamålet lämpliga lokaler.
Det kan då handla om en kombination av kommersiell service så som dagligvaror och drivmedel tillsammans
med exempelvis, biblioteksverksamhet, medborgarinformation, betaltjänster, kontanthantering samt
ombudsverksamhet
för
ex.
post
och
pakethantering,
apoteket.
Det finns även stöd för investeringar i distributions- och logistiklösningar, i syfte att underlätta för
samordnade varutransporter.
Så här mycket kan du få i stöd
Du kan få stöd för upp till 50 procent av de utgifter som ger rätt till stöd om de är högre än
50 000 kronor.
Du kan få stöd för upp till 90 procent av de utgifter som ger rätt till stöd om:
Du investerar i förbättrad tillgänglighet
Du startar upp en nedlagd butik
Du gör investeringen för att förbättra miljön och klimatet, exempelvis genom energieffektivisering.
Du kompletterar försäljningsstället med andra grundläggande servicefunktioner, exempelvis olika typer av
ombudsverksamheter så som post- och pakethantering eller apotek.
Försäljningsstället ryms inom prioriterat område i länsstyrelsens handlingsplan utifrån de regionala
serviceprogrammen.
Om du kan motivera en ersättningsinvestering av kyl- och frysrustning utifrån någon av punkterna 1-4 ovan
kan du få 90 procent i stöd även för dessa. I de fall där du kan få 90 procent av dina utgifter i stöd måste
utgifterna vara 30 000 kronor eller mer.
Stödet söks hos
Länsstyrelsen , via Jordbruksverkets webbsida för e-ansökan .
Mer information om investeringsstöd i landsbygdsprogrammet
25
Särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i sårbara och utsatta lägen
Stödet är ett kompletterande långsiktigt stöd till små dagligvarubutiker i särskilt utsatta glesbygder, där
förutsättningarna är begränsade för att kommersiella aktörer ska kunna bidra till att skapa en god tillgång
till kommersiell service. Regeringen har beslutat om 35 miljoner kronor årligen för perioden 2016-2019 för
detta stöd.
Vem kan få stöd?
Särskilt driftstöd får lämnas till ägaren till försäljningsställe som har ett mångsidigt utbud av dagligvaror och
som:
-
är beläget mer än 10 km från ett annat försäljningsställe som har ett mångsidigt utbud av
dagligvaror, eller i ett skärgårdsområde utan fast landförbindelse
-
har fasta lokaler som är öppna så att kunderna kan få tillgång till dagligvaror på åretruntbasis, och
-
har en nettoomsättning för dagligvaror som uppgick till högst elva miljoner kronor enligt
det senaste årets årsredovisning, årsbokslut eller annat liknande underlag.
-
Försäljningsställen som är betydelsefulla även för tillgängligheten till annan grundläggande kommersiell
service ska prioriteras.
Stödmottagaren ska som villkor för stöd åta sig att utföra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. I
stödbeslutet ska de närmare villkoren för tjänsten anges. Dessa ska innefatta vilket utbud av dagligvaror
som ska tillhandahållas och under vilken tid som försäljningsstället ska hållas öppet.
Definitioner
Dagligvaror: Grundläggande varor såsom livsmedel, drycker, tobak och hushållsartiklar som konsumenter
köper flera gånger i veckan.
Mångsidigt utbud: Minst 1000 artiklar, varav varugrupperna mejeri, charkvaror, ägg, färskt bröd, frukt och
grönsaker bör finnas representerade. För butiker med omsättning under 2 miljoner kronor kan avsteg göras
från ovanstående definition av mångsidigt utbud.
Öppet på åretruntbasis: Öppet året runt i genomsnitt minst 40 timmar per vecka för butiker med
omsättning på minst 2 miljoner kronor och max 11 miljoner kronor.
Öppet året runt i genomsnitt minst 20 timmar per vecka för butiker med omsättning under 2 miljoner
kronor. Säsongsbutiker kan inte erhålla stöd.
Nettoomsättning av dagligvaror: Omsättning för andra produkter än dagligvaror samt andra servicetjänster
ska avräknas vid beräkning av nettoomsättning. (T.ex. specialvaror, drivmedel, ombudstjänster, café,
uthyrning av fordon)
Annan grundläggande kommersiell service: Drivmedel, post, apotek och betaltjänster (kontanter,
betalningsförmedling, dagskassahantering)
Så här mycket kan du få i stöd
Särskilt driftstöd lämnas med högst 300 000 kronor per år och försäljningsställe. Frågan om stöd ska prövas
för varje år. Stödet beräknas på försäljningsställets nettoomsättning av dagligvaror enligt följande
beräkningsmodell:
Omsättning mellan 500 000 och 5 000 000 kronor:
Stöd= - 33 333 + 1/15 * omsättning
Omsättning mellan 5 000 000 och 7 000 000 kronor:
Stöd= 300 000
Omsättning mellan 7 000 000 och 11 000 000 kronor:
Stöd= 300 000 - 0,075 * (omsättning - 7 000 000)
Ansökan om stöd och uppdrag att tillhandahålla tjänst av allmänt ekonomiskt intresse
Ansök via e-tjänsten Min ansökan.
I Min ansökan väljer du Västerbottens Länsstyrelse
26
Bilaga 2 Rekommendationer för hemsändningsbidrag
För att främja kommersiell service får, i den utsträckning det finns medel, stöd enligt förordning
(2000:284) om stöd till kommersiell service lämnas.
Hemsändningsbidrag
19 § Stöd till kommersiell service kan lämnas som hemsändningsbidrag till kommuner för att bekosta
kommunens hemsändning av dagligvaror till de hushåll som har störst avstånd till eller saknar möjligheter
att på annat sätt ta sig till butiken.
Bidrag får lämnas endast om sändningen sker på ett ändamålsenligt sätt och utan onödiga kostnader.
Bidrag enligt första stycket lämnas för kommunens kostnader antingen för hemsändning av dagligvaror
eller för anordnande av särskilda inköpsturer till en närliggande butik. Förordnning (2016:126).
20 § Hemsändningsbidrag enligt 19 § får lämnas med ett belopp som motsvarar högst 50 procent av
kommunens nettoutgift för hemsändningen eller inköpsturerna. Bidraget får dock inte överstiga 100
kronor per hushåll och hemsändningstillfälle.
Bidrag lämnas endast om nettoutgiften eller de direkta kostnaderna uppgår till minst ett halvt
prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Förordnning (2016:126).
21 § Bidraget betalas ut årsvis i efterskott.
Bidrag
SFS
2000:284
Till vem
Kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror
till hushåll.
19 §
Krav
Kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att
behovet av stöd kan bedömas. Hemsändningen sker på ett
ändamålsenligt sätt och utan onödiga kostnader.
19 och
6 §§
Var
I områden där servicen är gles
5 §
Till vad
Kommunens kostnad för hemsändning av dagligvaror till hushåll.
Kommunens direkta kostnader för att anordna särskilda inköpsturer
till en närliggande butik för de hushåll som har störst avstånd eller
saknar möjligheter att på annat sätt ta sig till butiken.
19 §
Hur mycket
Högst 50 procent av kommunens nettoutgift för hemsändning.
Bidraget får dock inte överstiga 100 kronor/hushåll och
hemsändningstillfälle.
Högst 50 procent av kommunens direkta kostnader för att anordna
inköpsturer. Bidrag får dock inte överstiga 100 kronor/hushåll och
inköpstillfälle.
20 §
Begränsning
Kommunens nettoutgift eller de direkta kostnaderna måste uppgå till
minst ett halvt prisbasbelopp (enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken).
20 §
Utbetalning
Bidraget betalas ut årsvis i efterskott.
21 §
Villkor
Hemsändningsbidrag kan krävas åter enligt förhållanden i 33 §
punkterna 1, 2, 6 och 7.
34 §
27
Rekommendationer
Varje kommun kan fastställa riktlinjer för sin varuhemsändning. Länsstyrelsen vill härmed lämna
följande rekommendationer till kommunerna när stöd ska sökas för kommersiell service i form av
hemsändningsbidrag:
För vem
Fast boende om ingen i hushållet kan ta sig till butiken.
Var
Där servicen är gles (inte inom centralort).
Från/till
Hemsändning ska ske från närmaste butik. Inte hemsändning från
tätortsbutik till område som betjänas av annan dagligvarubutik som har
hemsändning. Inköpsturer ska ske till en närliggande butik.
Avstånd
Ingen speciell avståndsgräns - i stället efter behov.
Av vad
Hemsändning av dagligvaror.
Antal
Högst två leveranser per vecka och hushåll.
Hur mycket
Varje kommun bestämmer nivån på utgiften för hemsändning och/eller vid
inköpsturer anordnade av kommunen.
Hur
Handlarens eget fordon, annat inhyrt fordon eller på annat sätt.
Annan avgift
Kommunen kan lämna information till butiken/handlaren om rätten att ta ut
egen avgift direkt från kunden vid varje hemsändningstillfälle.
Bilaga 3
Handlingsplan för regional serviceprogram 2018
Västerbottens län, Regional tillväxt
För att arbetet inom det regionala serviceprogrammet (RSP) fortsatt ska leda till uppsatta mål har följande konkreta insatser identifierats.
Aktiviteterna bygger på det som har genomförts under perioden 2014-2017 och har skett i samarbete med länets servicepartnerskap.
Handlingsplanen innehåller en beskrivning av planerade insatser 2018 med uppföljningsbara mål.
Insatserna som redovisas matchas mot de områden som prioriterats i RSP och innehåller en beskrivning av de aktiviteter som planerats och vem som
ansvarar för insatsen. Delmålet avgör i vilken utsträckning aktiviteten ska vara utförd dvs utförd=100%.
Uppföljning kommer att ske i slutet av 2018 utifrån Tillväxtverkets riktlinjer och den uppföljningen kommer att ligga till grund för 2019
års handlingsplan.
1
Prioriterat område 1, Stöd till kommersiell service
1.1
En tillfredsställande försörjning med dagligvaruservice och drivmedel i länet.
1.2
Aktuella serviceplaner i alla kommuner.
Planerade insatser 2018
Delmål
Mål enligt RSP
Beskrivning av aktivitet
Ansvarig utförare
Företagsbesök
100%
1.1
Besöka alla
lanthandlare/drivmedelsstationer se
kommunbeskrivningar
Kommunerna
Informationsträffar
100%
1.1
Information om stöd via
Landsbygdsprogrammet till lanthandlare
och drivmedels-stationer på landsbygden i
länet, kommuner om inte fick besök av lst
under 2017.
Kommunerna och Länsstyrelsen
Status av servicenivå i länet
100%
1.2
Kartlägga vilken service som finns på
landsbygden i kommunen via framtagen
matris.
Kommunen Länsstyrelsen
Peka ut serviceorter, servicenoder och
servicepunkter
100%
1.2
Alla kommuner ska uppdatera
kommunbeskrivningar (bilaga till RSP)
utifrån gemensamma definitioner i RSP,
dvs prioriteringar.
Kommunen Länsstyrelsen
Framtagandet av serviceplaner
>50%
1.2
Framtagande av serviceplaner i länets
kommuner.
Kommuner och processtöd vid
Lst
2
Prioriterat område 2, Samordnings- och samverkanslösningar
Mål enligt RSP
2. 1
En god allmän servicenivå för medborgare och företag.
2.2
Utveckla långsiktigt hållbara servicelösningar.
2.3
Utveckla servicenoder och servicepunkter i länets kommuner med nya samordnade servicelösningar.
2.4
Framåtsträvande dialog.
Planerade insatser
2018
Delmål
Mål enligt RSP
Beskrivning av aktivitet
Ansvarig utförare
Utveckla genom ny
kunskap
100%
2.3
En studieresa med
partnerskapet för att öka
kunskap om service och hur
andra kommuner arbetar med
att stärka service på landsbygd.
Länsstyrelsen
Medverka vid nationella
servicekonferenser m.m.
- omvärldsbevakning.
100%
2.2 samt 2.4
Delta vid möten, konferenser för
att skapa en bra bild över vad
som är på gång inom
serviceområdet.
Länsstyrelsen
Betalaktördag
100%
2.4
Betalaktördag arrangeras våren
2018
Länsstyrelsen
Serviceverkstäder
100%
2.4
Återkommande
serviceverkstäder i länet
Länsstyrelsen
Servicekonferens
100%
2.4
Servicekonferens och
avslutskonferens inom projektet
Processtöd för regional
serviceutveckling
Länsstyrelsen
3
Prioriterat område 3, Ny teknik och innovativa servicelösningar
Mål enligt RSP
3.1
Utforma nya tekniska och innovativa servicelösningar
3.2
Alla servicenoder/servicepunkter får tillgång till uppkoppling (bredband).
Planerade insatser
2018
Delmål
Mål enligt RSP
Beskrivning av aktivitet
Ansvarig utförare
Digital service
50%
3.1
Skärmar i servicenoder
Kommun Länsstyrelsen
Initiera pilotprojekt
100%
3.1
Identifiera lämpligt pilotprojekt
- behovsstyrt
Länsstyrelsen i
samarbete kommun
Gratis surfzon på
landsbygden
50%
3.2
WIFI på landsbygdens
servicenoder (där fiber finns)
Kommun Länsstyrelsen
4
Prioriterat område 4, Ny kunskap och kompetensutveckling
Mål enligt RSP
4.1
Lokala landsbygdsbutiker ges ökade möjligheter att delta i anbudsförfarande och att kunna leverera till skola, omsorg och får därmed förbättrad
lönsamhet och långsiktig överlevnad.
4.2
Nya och oerfarna näringsidkare får tillgång till nödvändig kunskap för att kunna driva sin butik/mack utifrån realistiska förutsättningar.
4.3
Marknadsföringsmodeller för bibehållen/ökad köptrohet.
Planerade insatser
2018
Delmål
Mål enligt RSP
Beskrivning av aktivitet
Ansvarig utförare
Handlardag
100%
4.2
Erfarenhetsutbyte, ökad
samverkan av nya och erfarna
handlare
Länsstyrelsen
Webbuppdateringar
100%
4.2
Information digitalt om ex hur
man ansöker m.m.
Länsstyrelsen
Dölj infoSparad kopia
Detta är sökmotorns sparade kopia av https://www.regionvasterbotten.se/VLL/Filer/Regionat%20servieprogram%20f%C3%B6r%20V%C3%A4sterbotten%202014-2020.pdf
1 ord som matchar Regional serviceutveckling markerades.
Gå till [ nästa | föregående ] förekomst.
Sidan kan ha uppdaterats sedan sökmotorn indexerade den. Du kan alltid gå till den senaste versionen.