Konsultationer och jourstöd

Nationellt nätverk för barn med misstänkt hjärtfel

2012 etablerades det nationella barnhjärtnätverket Gertrud för att kunna ge konsultationsstöd kring barn med misstänkt hjärtfel. Med stöd från Hjärt-Lungfonden har 35 av landets sjukhus med barnhjärtenheter fått ett avancerat videokonferenssystem så att de kan överföra lagrade ultraljudsundersökningar vid ett videomöte. På så sätt kan man konsultera barnhjärtspecialist på något av Sveriges universitetssjukhus.

Norrlands universitetssjukhus är en av de noder som bedömer ultraljud från andra sjukhus samtidigt som barnhjärtläkare vid Nus har möjlighet att konsultera kollegor på något av de andra universitetssjukhusen.

Arbetssättet gör att även barn vid de mindre sjukhusen bedöms av barnhjärtspecialist som i ett tidigt kan ställa rätt diagnos och ta ställning till om det behövs en akut transport. Även ultraljudsundersökningar på foster med misstänkt hjärtfel kan demonstreras och ställningstagande till vidare handläggning diskuteras med expert.

Konsultationsstöd vid akuta bedömningar av barn med misstänkt hjärtfel

Barnhjärtmottagningen på Nus har sedan 2009 etablerad verksamhet mot Sunderby och Gällivare sjukhus avseende akuta bedömningar av hjärtultraljud hos barn. Barnet finns tillsammans med barnläkare som gör ultraljudsundersökningen på hemsjukhuset. Vid Nus finns en barnhjärtspecialist som med stöd av ultraljudsbild i realtid via sin dator och telefonkontakt kan guida barnläkaren under undersökningen och ge stöd vid bedömningen. Ultraljudsapparatens videoutgång är ansluten till en streamingserver som i sin tur är ansluten till datanätverket.

Barnhjärtläkaren på Nus loggar in på en säker webbsida via sin dator och kan på så sätt ta del av ultraljudsbilden i realtid. Konsultationsstöd ges ungefär 2–3 gånger per månad.

Jourstöd vid barns födelse på Lycksele lasarett

Vid Lycksele lasarett finns det en barnmottagning men barnavdelning saknas. Vid förlossningen saknas därför fast bemanning av barnläkare dygnet runt. För att stödja kliniken vid komplikationer för barnet vid födelsen erbjuder neonatalavdelningen vid Nus jourstöd via videouppkoppling. Det föds drygt 300 barn per år i Lycksele och vid cirka en procent av förlossningarna tillstöter någon form av komplikation där arbetssättet kan vara till stöd. 

Det rum vid Lycksele lasarett där återupplivningsbordet står har utrustats med en högupplöst videokamera för detaljerade bilder på barnet, samt ett videokonferenssystem som gör det möjligt för förlossningspersonal och narkosläkare att kommunicera med barnläkare och neonatologer vid Nus. Tekniken gör det möjligt för specialisterna att bedöma barnets tillstånd, föreslå behandling eller stödja förberedelser för intensivvårdstransport.

Neonatalavdelningen utvärderar också möjligheten till videouppkoppling via surfplatta från ambulans vid transport till Nus. Det sker 160–170 tranporter per år och syftet är att ha tillgång till stöd från kollegor på distans under transporten.

Distansbedömning av misstänkta blåsljud hos barn

FoU-enheten vid Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik, CMTS, vid Nus utvecklade 2005–2007 ett verktyg som gör att man kan bedöma hjärtochlungljud på distans. Lösningen består av ett elektroniskt stetoskop som via en dator överför stetoskopljudet till en dator på mottagarsidan. Auskulteringen kan antingen göras i realtid i samband med ett videomöte eller genom att man spelar in ljuden och bedömer dem i efterhand. Arbetssättet har i huvudsak använts mellan barnhjärtmottagningen vid Nus och barnmottagningen vid Skellefteå lasarett. Barnkardiolog vid Nus lyssnar på hjärtljud från barn med misstänkta blåsljud som spelats in av barnläkaren vid Skellefteå lasarett.

Utvärdering av arbetssättet visade att färre barn med fysiologiska blåsljud behövde remitteras till ultraljudsundersökning vid Nus. Det har också bidragit till en ökad tillgänglighet, kortare vårdköer, minskat resande och bättre resursnyttjande. En viktig effekt är också kompetenshöjning hos barnläkaren i Skellefteå avseende bedömning av blåsljud. Av tekniska orsakar har arbetssättet inte använts de senaste åren, men under 2016 driftsätts en uppdaterad tekniklösning. Den ska ge förbättrad kvalitet och funktion samt göra det möjligt för flera verksamheter att inför arbetssättet.

Remiss med bild inom dermatologi

2005 gjordes en utvärdering av möjligheten att bedöma hudåkommor som akne, psoriasis och eksem via remiss kompletterad med bilder från digitalkamera. Utvärderingen blev start för en storskalig expansion och i dag erbjuder hudmottagningen vid Nus konsultationer med stöd av bildremisser till hela primärvården. 

Arbetssättet bygger på att patienten besöker sin sjukstuga eller hälsocentral där hudåkomman fotograferas och bilden lagras i patientens journal. Läkaren i primärvården skickar en remiss till hudkliniken med hänvisning till bilden för bedömning och förslag till handläggning. Hudläkaren vid Nus bedömer bildremissen och kan på så sätt prioritera om patienten behöver remitteras till Nus för att träffa hudläkare
eller om patienten kan hanteras i primärvården. Vid cirka 90 procent av tillfällena kan förslag på behandling ges utan efterföljande besök.

Arbetssättet medför snabbare bedömning av patienterna och bättre nyttjande av vårdens resurser. Det bidrar också till en mer tillgänglig och jämlik vård då specialistbedömning erbjuds till alla, oavsett var i länet patienten bor. Andra positiva effekter är tidsbesparing för patienten samt minskade kostnader för patientresor.

En utvärdering av metoden remiss med bild som presenterades i en artikel i Läkartidningen i januari 2017 visar att vården blir både kostnadseffektiv och jämlik.

Remiss med bild - jämlik och kostnadseffektiv vård

Teledermatoskopi

Tidig diagnos och åtgärd är av stor vikt för överlevnad för patienter med malignt melanom. Fram till 2012 fanns en remissfri prickmottagning vid Nus men de patienter som sökte dit var inte alltid de med störst behov. För att effektivare nå ut till målgruppen och erbjuda en jämlikare vård i hela länet startades en pilotstudie 2012 för att utvärdera möjligheten att fotografera misstänkta melanom i primärvården och därefter få dessa bedömda av specialist vid hudkliniken på Nus. Patienten fotograferas med ett dermatoskop kopplat till en mobiltelefon.

Dermatoskopet är ett förstoringsglas med belysning som återger huden i detalj. Bilderna lagras i patientens journal och en remiss med hänvisning till bilderna skickas till hudkliniken. Utifrån bilderna bedömer hudläkaren om åkomman behöver opereras, behandlas eller om den kan lämnas utan åtgärd. 

Antalet onödiga operationer har på så vis minskat samtidigt som ledtiderna har kortats avsevärt. Färre fysiska besök har också lett till minskat resande för patienterna med såväl positiva miljöeffekter som besparing i resekostnader som följd. Det viktigaste är dock att vården blir jämlikare för länets invånare och att tiden till diagnos och eventuell åtgärd blir kortare.

Metoden breddinfördes på samtliga hälsocentraler i Västerbotten under 2014.

Jourstöd i glesbygd

På Tärnaby, Storuman, Sorsele och Malå sjukstugor finns sedan flera år en videolösning i akutrummen som gör det möjligt att koppla upp sig med video för stöd eller handledning på distans i akuta situationer. Jourläkare i hemmet, eller på annan ort kopplar upp sig via en dator och kan med hjälp av en styrbar kamera kopplad till en enkel videostreamingserver få en god överblick över rummet. Ljudet hanteras idag via telefon. 

Lösningen kommer att uppgraderas under 2016 för att få ett enklare handhavande samt dubbelriktad ljud- och bildkommunikation.

Nybesök för barn med isolerad gomspalt

Den vanligaste formen av ansiktsmissbildning hos nyfödda barn är spalt i läpp, käke eller gom, även
kallat LKG. I Sverige finns sex enheter som hanterar dessa patienter varav Nus ansvarar för alla barn som föds i norra sjukvårdsregionen.

Sedan 2011 erbjuder LKG-teamet vid Nus nybesök via videokonferens eller webbkamera när reseavstånden är långa, framförallt för barn som föds med isolerad gomspalt. Östersunds sjukhus var först ut med att testa arbetssättet mot teamet på Nus.

Nybesöken, som ska hållas inom 1–4 veckor från barnets födelse, syftar till att informera föräldrarna
och ge teamet möjligheter att observera barnet och samla information om exempelvis spaltens omfattning för att planera kommande åtgärder. På besöken deltar vanligtvis logoped, plastikkirurg och koordinator från LKG-teamet samt vårdpersonal från remitterande enhet vid hemsjukhuset som oftast är öron-näsa-halseller barnkliniker. Cirka 80 procent av alla nybesök för barn med isolerad gomspalt, cirka 5–10 per år,hanteras via video.

De huvudsakliga vinsterna är besparing i resor, bättre överföring av information till den lokala vårdpersonalen, men också kompetensutveckling hos personalen på hemsjukhuset som därmed kan ge föräldrarna bättre stöd. LKG-teamet erbjuder i vissa fall även föräldrasamtal, uppföljningar och återbesök via video.

Psykogeriatrisk specialistkonsultation

Geriatriskt centrum vid Norrlands universitetssjukhus ger psykogeriatriskt stöd via videokonferens eller webbkamera till hälsocentraler och sjukstugor i södra Lappland och Umeåregionen. Arbetssättet tillämpades i mindre omfattning redan 2004 med utgångspunkt från medicingeriatriska kliniken vid Skellefteå lasarett, och vid Geriatriskt centrum vid Nus från 2009. Därefter utvecklades det vidare som en del av EU-projektet PrimCareIT (2012–2014). I projektet samarbetade sju länder i Östersjöområdet med målet att utvärdera
möjligheter och hinder för telekonsultation och telementorskap i primärvården.

Arbetssättet är idag rutin och innebär att primärvårdspersonal kan få stöd i diagnostik, behandling och uppföljning vid psykogeriatriska frågeställningar som demensutredningar och misstänkt kognitiv sjukdom.

Det ges även stöd i omvårdnad vid beteendemässiga och psykiska symtom. Vid Geriatriskt centrum deltar psykogeriatrisk specialistläkare samt vid vissa tillfällen specialiserad demenssköterska och i primärvården distriktsläkare, distriktssköterska, arbetsterapeut och sjuksköterska från särskilt boende. Arbetssättet bidrar till ökad tillgänglighet och en mer jämlik vård genom att patienterna och personalen i primärvården får tillgång till specialistkompetens som de inte hade fått annars.

Kvaliteten på utredning, diagnostik, behandling och omvårdnad ökar. Det leder också till en viss tidsbesparing då stödet även erbjuds till primärvårdsenheter i Umeå tätort dit personalen från Nus tidigare reste. Det är idag cirka 20 hälsocentraler i länet som nyttjar stödet. Geriatriskt centrum vid Nus har också sedan flera år rutinmässiga teamronder med sjuksköterskor vid Lycksele lasarett.