NYHETER 2023-10-04

Ioannis Katsoularis har i sin forskning kommit fram till att covid-19 kan leda till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Resultaten visar på vikten av vaccination och kan användas vid vård av patienter med covid-19.

– Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom var som störst första månaden efter att man haft covid-19, men det som överraskade mig var att risken fortfarande är förhöjd upp till sex månader efteråt, säger Ioannis Katsoularis, överläkare på Hjärtcentrum vid Norrlands universitetssjukhus. Fredag den 29 september disputerade han med avhandlingen Kardiovaskulära komplikationer efter covid-19 – Populationsbaserade registerstudier.  

Till hjärt-kärlsjukdom hör bland annat hjärtinfarkt, stroke, blodproppar och hjärtrytmrubbningar. Ioannis Katsoularis och hans forskarkollegor har också sett till andra faktorer som påverkar risken att få hjärt-kärlsjukdom efter covid-19. De kunde se att personer som var svårt sjuka i covid-19, äldre, personer med andra underliggande sjukdomar och de som inte var vaccinerade hade ytterligare ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom efter infektionen. Risken var också högre under första pandemivågen jämfört med andra och tredje vågen.

– Av alla typer av hjärt-kärlsjukdom kunde vi se att risken att drabbas av en blodpropp i lungan var allra störst, 33 gånger högre, och hjärtflimmer var 12 gånger högre under första månaden efter att man haft covid-19. Vi kunde också se att personer som inte var vaccinerade hade ökad risk för att få hjärtrytmrubbningar efter infektionen, säger Ioannis Katsoularis.

Hjärt-kärlsjukdomarna kan förebyggas

Det är viktigt att den nya kunskapen används i hälso- och sjukvården, kring personer som har covid-19 och andra infektioner med liknande effekter.

– Det kan till exempel handla om att ge blodförtunnande läkemedel till personer som vårdas på sjukhus för covid-19, men resultaten har också betydelse i uppföljningen av patienterna. Den som har haft covid-19 behöver också själv vara uppmärksam på symtom på hjärt-kärlsjukdomar och då söka vård, särskilt om man tillhör en grupp som har en förhöjd risk att drabbas, säger Ioannis Katsoularis.

– Våra resultat förstärker vikten av att förebygga att folk smittas av viruset eller blir svårt sjuka i covid-19 genom vaccination, och att man tar de så kallade boosterdoser som rekommenderas. Men det är också viktigt att inte glömma bort andra starka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, till exempel rökning eller övervikt, fortsätter han.

Stor studie baserad på nationella register

Ioannis Katsoularis och hans kollegor har jämfört förekomsten av hjärtsjukdomar mellan personer som haft covid-19 och personer som inte haft det. De har också tittat på data enbart för de som haft covid-19 och därigenom kunnat se ett mönster för när i tid efter infektionen risken för hjärt-kärlsjukdom är som störst och när den återgår till normal.

Forskningen är baserad på data från stora nationella register. Alla i Sverige som testades positivt under studieperioden, totalt ungefär en miljon individer, inkluderades. Fyra miljoner som inte haft covid-19 utgjorde kontrollgrupp. Dessa studier är av de största studierna i sitt slag i världen.

– I Sverige har vi en unik möjlighet till registerforskning av hög kvalitet med de heltäckande register vi har som kan köras mot varandra, berättar Ioannis Katsoularis.

Läs avhandlingen