HLT modellen

HLT modellen har succesivt vuxit fram i Västerbotten sedan 2012 och finns nu i alla 15 kommuner. Namnet HLT, sammanfattar tre grundläggande rättigheter som alla barn har; rätten till Hälsa, Lärande och Trygghet samt tre samverkande aktörer; hälso- och sjukvården, förskolan/skolan och socialtjänsten. Modellen är enkel och konkret och varje verksamhet bidrar med sitt grunduppdrag i denna samverkan. Grunden med HLT är att samla kompetens från flera verksamheter och tillsammans med barnet och familjen ge bästa möjliga stöd. Alla som arbetar inom förskola/skola, hälso- och sjukvård eller socialtjänst kan efter dialog med familjen initiera stöd via HLT.

Vision
Visionen för HLT har från start varit att:
• alla barn ska uppnå bästa möjliga hälsa och ha tillgång till hälso- och sjukvård när de behöver det.
• alla barn och elever utifrån sina förutsättningar ska
kunna utvecklas så långt som möjligt enligt förskolans och grundskolans mål.
• alla barn ska känna trygghet i hem, förskolan/skola och på
fritiden.

Samverkansmål

Tidiga insatser; samverkan ska ske tidigt i barnets liv och tidigt i en ogynnsam utveckling.

Föräldrar och barns delaktighet; familjen ska vara delaktig i beskrivningen av vilka behov som finns och i vilka insatser som ska genomföras och följas upp. Föräldrar och barns upplevelse av HLT samverkan efterfrågas.

Konkreta insatser; Barn och familjer ska uppleva att de får konkret hjälp och stöd som följs upp. Med familjen planerar HLT teamet tillsammans insatser som kan vara till hjälp.

Tvärprofessionellt; HLT teamet är sammansatt med olika kompetenser från de olika verksamheterna som kan förstå barnets situation utifrån flera perspektiv för att få en tydlig helhetsbild. Tillit till varandras verksamheter, kompetens och olika uppdrag är viktigt i samverkan.

Samordnade insatser; I HLT samverkan samlas resurserna med barn och familj och samordnar insatser för gemensamma mål som följs upp.

Strukturerad samverkan; Modellens struktur är tydlig med fast tid och plats för samverkansmöten och en process för hur arbetet ska planeras och gå framåt.

HLT teamet

HLT-teamen är geografiskt indelade. Varje chef i ledningsgruppen utser en representant från sin verksamhet som får rollen som nyckelperson med en fast plats i HLT teamet. Nyckelpersonernas kompetens i teamet är en viktig faktor för framgångsrik samverkan.  De bidrar utifrån sin egen profession samt med god kunskap om sin verksamhet och med intresse och engagemang i samverkansfrågor. Förutom detta är det viktigt att kunna se hur den egna verksamheten kan vara behjälplig och matchas tillsammans med de andra verksamheterna, för att skapa kreativa lösningar för barn/unga och deras familjer. För att tidig upptäckt och tidiga insatser i HLT ska nå så många barn som möjligt bör återkommande information om HLT spridas i den egna verksamheten av HLT teamet. APT, planeringsdagar, digitala skärmar, väntrum och föräldramöten är bra forum för spridning. HLT broschyren finns på flera olika språk och kan lämnas ut till familjer, personal i verksamheterna och andra intressenter. Broschyren laddas ner på LÄNK

Förslag på nyckelpersoner från:

Hälso- och sjukvård: BVC sköterska, kurator, psykolog, arbetsterapeut, distriktsköterska

Förskola/skola: specialpedagog, förskollärare, rektor, skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog

Socialtjänst: familjebehandlare, socialsekreterare

Samordnare

I varje HLT team finns en samordnare. En av nyckelpersonerna i teamet utses till samordnare på termins- eller årsbasis. Uppdraget är att ansvara för strukturen i HLT arbetet. När ett barn ska aktualiseras i HLT-mötet, kontaktas samordnaren för att denne ska kunna planera mötets upplägg. Samordnaren kommunicerar med övriga parter vilka barn som ska tas upp på mötet. Samordnaren är kontaktperson till processledarna och förmedlar information vidare till sitt HLT team. Samordnaren bjuds in till gemensamma samordnarträffar i Västerbotten ca 1 ggr/termin och bidrar till HLTs utvecklingsarbete. Varje termin rapporterar samordnaren in statistikuppgifter samt utvärdering via uppföljningslänk gällande hur arbetet inom HLT har fungerat den gångna terminen.

Samverkanskultur

Samverkan är ingen quick fix, därför behövs en kultur som håller samverkan levande, kontinuerlig och stabil över tid. Representanten från respektive verksamhet i HLT teamet representerar hela sin verksamhet och utgår från hur verksamheten och dess olika professioner kan vara behjälplig för barnet och familjen. Fokus är att skapa kreativa lösningar för barn, unga och deras familjer.

För en god samverkanskultur krävs:

- Att alla i teamet är ansvariga för att skapa en vänlig och öppen atmosfär.

- Att alla i teamet ges utrymme och möjlighet att bidra till helhetsbilden.

- Att allas perspektiv och uppfattningar är ok och lika viktiga.

- Tilltro till att ”tillsammans kan vi göra mer”

- Att vi är övertygade om att alla gör sitt bästa i HLT samverkan

- Att vi nyttjar och stärker vår samlade kompetens

- Att vi tillsammans med familjen är vi ett starkt team

HLT modellens struktur

HLT teamet har en fast samverkanstid och mötesplats. Vanligtvis träffas teamet varannan vecka där HLT möte och SIP möte alterneras. HLT team på ett område kan vara uppdelat i ett team för barn 0-5 år och ett team för barn 6-16 år medan vissa team har hela åldersspannet i samma dvs 0-16 år. Hur mycket tid som behöver avsättas för HLT samverkan beror på storleken på HLT-området och hur många barn som finns i upptagningsområdet.

INFOGA BILD PÅ VARANNAN VECKA

HLT-mötet kan vara digitalt eller fysiskt på hälsocentral/familjecentral, förskola/skola eller på socialtjänsten. Coronapandemin framtvingade utvecklingen av digitala möten även inom HLT-samverkan. Medarbetare i HLT prioriterar fysiska möten med familjen för att skapa tillit och förtroende för samverkan.

Alla verksamheter som ingår i HLT kan initiera ett barn till samverkan. Modellen omfattar HLT möte där de professionella träffas, samverkansmöte SIP som genomförs tillsammans med barnet och vårdnadshavare, samt uppföljning. Samtycke från vårdnadshavare möjliggör att tystnadsplikten mellan verksamheterna kan brytas och att samverkan kan genomföras. Tyngdpunkten i modellen är SIP mötet. Här planerar HLT teamet tillsammans med barn och vårdnadshavare vilket stöd som passar bäst och när detta ska följas upp. På uppföljande SIP möte utvärderas stödet och om det finns behov av fortsatt stöd planeras detta.

INFOGA BILD PÅ HLT MODELLEN

Processens gång

Den verksamhet som uppmärksammar ett barn i behov av samverkan efterfrågar samtycke från vårdnadshavare. Samordnare kontaktas för att aktualisera barnet till nästa HLT möte. Barn och föräldrar är själva experter på sin egen livssituation och i SIP mötet är de delaktiga i beskrivningen av utmaningar och behov. Mötet blir utgångspunkten för en gemensam plan framåt, där alla parter strävar mot samma mål. Några exempel på samordnade insatser som ett HLT team kan erbjuda familjerna är föräldrastöd, familjesamtal, föräldra- och barngrupper och individuella behandlingar. Insatserna och planen följs upp och utvärderas.

HLT teamet kan även ta upp ett tema på HLT mötet, tex. problematisk frånvaro, drogproblematik, självskadebeteende etc. för att planera för hur HLT teamet tillsammans kan hjälpas åt i dessa frågor.

Om samtycke från föräldrarna saknas, finns det möjlighet att diskutera barnet avidentifierat konsultativt.

HLT möte

På ett HLT-möte samlas de professionella/nyckelpersoner som ingår i HLT teamet. Under mötet kan flera barn tas upp och syftet är att ta beslut om det finns behov av att insatserna samordnas genom samverkansmöte SIP. Den som ska berätta om ett barns behov i HLT bör förbereda sig genom att tänka igenom frågeställning, bakgrund såsom familj, fritid, skola, risk-/skyddsfaktorer. Som stöd till dessa förberedelser finns ett särskilt dokument som man kan använda sig av Länk Aktualisering HLT. Det är positivt om den som bäst känner barnet och de aktuella svårigheterna deltar den del av HLT tiden som barnet tas upp. Det innebär att tex klasslärare/mentor kan bjudas in. Målet är att utifrån barnets behov diskutera vilka verksamheter och kompetenser som kan bidra med att hjälpa barnet på bästa sätt. Den som initierat barnet till HLT mötet bjuder in familjen till SIP möte.

Om teamet beslutar på HLT mötet att en SIP ska erbjudas familjen planeras också:

• vilka ska delta på SIP möte
• tid och plats
• vem ska hålla i mötet
• vem dokumenterar mötet
• vem bjuder in familjen
• vem/vilka ansvarar för att göra barnet delaktig
• vem som ger vårdnadshavarna återkoppling efter mötet

SIP möte

Om HLT teamet kommit fram till att samverkan ska ske, bjuds barn och vårdnadshavare in till en gemensam samverkansträff, SIP, som står för samordnad individuell plan. En SIP är lämplig så fort det är flera verksamheter som ska ge insatser som behöver samordnas. SIP är ett sätt att skapa en gemensam plan för konkreta insatser för barnet.

Målet med SIP mötet är att barnet och familjens behov av stöd och insatser blir samordnade. Den samordnade individuella planen ska alltid tydliggöra mål samt vem som gör vad och när. All planering kring SIP ska utgå från barnets behov. Barnet själv ska alltid få möjlighet att göra sin röst hörd på en nivå som är lagom för dess ålder och mognad. Att göra barnets röst hörd kan handla om att vuxna pratar med barnet och lyssnar in barnets tankar, känslor och behov. Familjen runt barnet har en central roll och deras behov och önskemål ska väga tungt i arbetet med planen. SIP mötet dokumenteras på HLTs SIP blankett och delges till familjen. LÄNK

Socialtjänst och hälso- och sjukvård har en lagstadgad skyldighet att ta initiativ till en SIP när de bedömer att insatserna behöver samordnas för att ett barn ska få hjälp och stöd. Det finns ingenting i lagen som hindrar att förskolan eller skolan är med i arbetet med SIP och SIP ingår i HLT modellen. 

Ett SIP möte följer en särskild struktur som är indelat i fem delar:

• Inledning
• Aktuell situation
• Behov
• Sammanfattning
• Avslutning

Samtycke och sekretess

En förutsättning för att kunna bryta sekretessen mellan verksamheterna och samverka i HLT, är att samtycke till detta ges från vårdnadshavare och i det fall det är lämpligt utifrån ålder och mognad även barnet. En särskild samtyckesblankett för HLT finns för regionen och kommunen LÄNK. Samtycket gäller för det aktuella HLT mötet samt vid uppföljande SIP möten. Uppgifterna som lämnas ut om barnet ska gälla barnets förskola/skolgång, sociala situation, fysiska/psykiska hälsa. Informationen som delas ska vara avgränsad till det behov som barnet familjen har, för att de samverkande verksamheterna ska kunna hjälpa barnet på bästa sätt.

• För att genomföra ett HLT möte krävs ej att samtycke inhämtats från alla verksamheter, utan endast från den verksamhet som lämnar ut information om barnet och familjen.
• Var och en verksamhet som ska lämna ut information begär samtycke av vårdnadshavarna för att kunna bryta sekretessen.
• Vid gemensam vårdnad ska båda vårdnadshavarna skriva under samtycket.
• Muntligt samtycke gäller initialt och ska dokumenteras.
• Vid SIP träff finns möjlighet att få samtycket skriftligt av familjen.

Dokumentation

Varje verksamhet dokumenterar utifrån egna rutiner och lagstiftning såväl på HLT mötet som SIP mötet. Dokument som till exempel samtyckesblankett ansvarar den medarbetare för, som upprättat dokumentet.

Listad på annan hälsocentral, tillhör förskola/skola som ej är delaktig i HLT samverkan, skriven i annan kommun än den man bor eller går skola i.

HLT-samverkan bygger på barnets och familjens närområde. Huvudprincipen när ett barn är listad på annan hälsocentral, skriven i annan kommun än den man bor eller går skola, är att barnet tas upp i det HLT team där barnet går i förskola/skola.

Den medarbetare som uppmärksammar behov av samverkande insatser för ett barn/ungdom och familj, kontaktar samordnaren i det team där barnets förskola/skola ingår. Detta team bjuder in aktuell socialtjänst samt hälsocentral där barnet är listat. Då utgår de nyckelpersoner från motsvarande verksamhet från ordinarie HLT möte, och ersätts av den verksamhet som bjuds in.

Om barnet går i förskola/skola som ej är ansluten till HLT samverkan, kan HLT teamet bjuda in den verksamheten för samverkan kring barnet och familjen. Då utgår de nyckelpersoner från förskola/skola från ordinarie HLT möte, och ersätts av den förskola/skola som bjuds in.

Om huvudprincipen ej är möjlig, finns alltid möjligheten att kalla barnet/familjen och aktuella verksamheter direkt till ett SIP möte för samverkan.