Vid värmebölja

Alla kan påverkas av värmeböljor men äldre, kroniskt sjuka, personer med en funktionsnedsättning och småbarn är extra känsliga. Regionens riktlinjer inför och vid värmebölja ska fungera som stöd för chefer, arbetsledare och personal inom vård och omsorg för att minska hälsoriskerna vid värmeböljor för patienter och brukare.

Region Västerbotten har riktlinjer inför och vid värmebölja för att öka kunskapen om hälsoriskerna med värme och förbättra beredskapen vid en värmebölja i Västerbottens län.

Regionövergripande riktlinjer inför och vid värmebölja

Dokumentet innehåller:

  • generell information om värmebölja och SMHI:s värmevarningssystem
  • allmänna råd som vänder sig till all vård- och omsorgspersonal
  • information till hälso- och sjukvårdspersonal om riskgrupper och läkemedel som kan ge värmerelaterade biverkningar och hur läkemedel bör förvaras
  • särskilda råd och checklistor för läkare, sjuksköterskor samt chefer och arbetsledare inom hemtjänsten, särskilda boenden och primär- och slutenvård
  • allmänna råd till äldre och deras anhöriga som också finns på 1177.se/vasterbotten

Dödligheten ökar vid värmebölja

Värmeböljor orsakar förebyggbara dödsfall även i Sverige. Under värmeböljan 2018 beräknas över 600, möjligen uppåt 750 dödsfall fler än normalt på grund av värmen (Åström C et al, 2019). Även våra grannländer drabbades då svårt. Personer som tidigare vårdats för hjärtinfarkt, KOL, psykiatrisk sjukdom, diabetes m fl kroniska sjukdomar har störst ökning av risken att avlida (Oudin Åström et al, 2015; Folkhälsomyndigheten, 2015).

Varningsnivåer gällande värmeböljor bygger ofta på identifierade temperaturer som inte kan överskridas utan att dödsfallen ökar med 10, 20 (osv) procent (Lowe et al, 2011). Så är systemet utformat även i Sverige där den lägsta nivån använd av SMHI, ”Meddelande om höga temperaturer”, bygger på att tre dagar i rad med daglig maxtemperatur på minst 27 grader givit nära 10% fler dödsfall i Stockholmsregionen. Vid tre dagar med minst 30 grader (”SMHI varning klass 1”) brukar dödsfallen bli 20% fler än normalt för årstiden.

I Sverige gäller samma temperaturtrösklar för varningar oavsett tidpunkt och region, men en senare studie med 14 städer visade att norrlandsstäderna Sundsvall, Umeå och Luleå hade en betydligt högre ökning av dödsfallen än Stockholmsregionen och landet som helhet (Oudin Åström D et al, 2018). Effekterna av värme brukar också styras mer av hur extrem för platsen som temperaturen är, än av temperaturen i sig. Detta beror på att samhällen, beteenden och människorna är anpassade till områdets klimat. Exempelvis inom England skiljer sig varningströskeln med 5 grader och inom Italien med 9 grader från Alperna till Sicilien. Det kan alltså vara särskilt viktigt att ha respekt för höga temperaturer i norra Sverige.

De generella råden vid värmebölja gäller särskilt riskgrupperna äldre och sjuka, där ökad tillsyn tillsammans med en sval miljö, ökat vätskeintag och undvikande av ansträngning är grundläggande åtgärder.   

Regionala filmer 

Läkemedelsbehandling vid värmebölja. Vad bör man tänka på?

Föreläsningen är en översikt av hur hög omgivningstemperatur kan påverka läkemedels effekter hos vuxna. Målet är att den ska ge en förståelse för vilka läkemedel man skall vara uppmärksam på vid en värmebölja och varför. Den vänder sig i första hand till läkare, sjuksköterskor, studenter och andra som önskar fördjupad kunskap inom området.

Observera att de vädervarningar som nämns i videon inte längre används. Information om vilka varningar som gäller för höga temperaturer finns hos SMHI.

  

Läkemedels hållbarhet & förvaring vid värmebölja

Föreläsningen ger en överblick över läkemedels hållbarhet, och vad man ska tänka på när det gäller förvaring av läkemedel i samband med värmebölja. Den vänder sig i första hand till personal med ansvar för läkemedelsförråd, personer som hanterar och förvarar läkemedel och andra som önskar en översikt inom området.

 

 

Fördjupning

Referenser

Folkhälsomyndigheten (2015). Hälsoeffekter av höga temperaturer - En kunskapssammanställning.

Lowe D, Ebi KL, Forsberg B. Heatwave early warning systems and adaptation advice to reduce human health consequences of heatwaves. Int J Environ Res Public Health. 2011;8(12):4623-48.

Oudin Åström D, Schifano P, Asta F, et al. The effect of heat waves on mortality in susceptible groups: a cohort study of a Mediterranean and a northern European City. Environ Health. 2015;14:30.

Oudin Åström D, Åström C, Forsberg B, et al. Heat wave-related mortality in Sweden: a case-crossover study investigating effect modification by neighbourhood deprivation. Scand J Public Health. 2018;1403494818801615.

Åström C, Bjelkmar P, Forsberg B. Ovanligt många dödsfall i Sverige sommaren 2018 – drygt 600 personer kan ha dött till följd av värmeböljan. Läkartidningen. 2019;116:FLFH

 

Adress till den här sidan:

www.regionvasterbotten.se/varmebolja