Reumatologisk forskning

Vår forskning omfattar huvudsakligen reumatoid artrit (ledgångsreumatism), och psoriasisartrit. Även andra mindre projekt pågår och vi har forskningssamarbete med regionerna i hela norra sjukvårdsregionen, det vill säga Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Det finns också omfattande nationellt och internationellt forskningssamarbete.

Reumatoid artrit

Forskningen kring reumatoid artrit är den hittills mest omfattande med många olika delprojekt. Reumatoid artrit är en inflammatorisk sjukdom företrädesvis drabbande lederna, som förstörs om sjukdomen får fortgå obehandlad. Fokus ligger bland annat på vad som händer innan sjukdomen bryter ut, vad som händer åren närmast efter debut och utvecklingen av samsjuklighet, särskilt när det gäller hjärtkärl- samt lungsjukdom. Genom att samanalysera vårt register över patienter med reumatoid artrit och registret för Medicinska biobankens samlingar kunde professor Solbritt Rantapää Dahlqvist och hennes forskargrupp som första grupp i världen visa att patienterna redan många år innan sjukdomen bröt ut hade speciella antikroppar, ACPA, som kunde mätas i blodet. Patienter som insjuknat i reumatoid artrit har följts sedan 1996 och i olika projekt studeras hur sjukdomen utvecklar sig över tid. I våra projekt försöker vi identifiera olika markörer, såsom antikroppar och olika lösliga faktorer, som kan förutsäga sjukdomens förlopp, följdverkningar och möjliga behandlingssvar. Vi undersöker även sambandet mellan RA-sjukdomen och olika genetiska markörer.

Vi har också som en av de första grupperna identifierat ökad risk för hjärtkärlsjukdom vid reumatoid artrit. Forskningen har bland annat visat på inflammationens betydelse för att patienterna ska utveckla hjärtkärlsjukdom och att utvecklingen av ateroskleros (åderförkalkning) har flera likheter med den inflammatoriska och immunologiska processen vid reumatologiska sjukdomar. Idag är en ökad förekomst av ateroskleros och kardiovaskulär sjukdom hos patienter med reumatologiska sjukdomar välkänd. Hur utvecklingen skiljer sig från den i den allmänna befolkningen har ännu inte fastställts. Universitetslektor Anna Södergren studerar detta bland annat i ett projekt där utvecklingen av ateroskleros följs över tid. I det projektet söker vi hitta faktorer som kan förklara den ökade aterosklerosen. Fortsatt forskning handlar också bland annat om vad förebyggande åtgärder som fysisk aktivitet betyder för sjukdomsutvecklingen. Minskat stillasittande, högre fysisk aktivitetsnivå och längre sömnperiod under natten har i våra studier visat ett samband med mera gynnsamma värden för flera kardiovaskulära riskfaktorer. Nu planeras en uppföljande studie, med analyser av aktivitetbeteendets roll för förebyggande av ateroskleros.

Sammanfattningsvis med våra studier kan möjligheten till tidig diagnos och därmed behandling insättas, ökad möjlighet till förebyggande av hjärtkärlsjukdom hos patienter med RA och därmed minskat lidande och ökad livskvalitet hos dessa patienter.

Psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en ganska vanlig men på många sätt okänd sjukdom. Det finns inga prover man kan ta för att säkra diagnosen och sjukdomen kan yttra sig på många olika sätt. Det är vanligt med inflammation i leder och rygg och man kan också ha inflammation i muskel- och senfästen. Överläkare Gerd-Marie Alenius forskar på psoriasisartrit och studerar hur sjukdomen yttrar sig, vilka symtom som kan tyda på allvarlig sjukdom, letar inflammationsmarkörer som går att mäta i blod och söker också efter genetiska markörer. Under senare år har även medsjuklighet undersökts, t ex hjärtkärlsjuklighet, men studier om psoriasis, psoriasisartrit och psykiskt välbefinnande studeras nu i ett samarbete mellan hud-, reumatologiska och psykiatriska klinikerna.  

Övriga projekt

Åren 2000–2001 gjordes en inventering av samtliga fall av SLE, Systemisk lupus erythematosus, i norra regionen. Det är en kronisk reumatisk systemsjukdom som kännetecknas av inflammation/förstörelse och som kan drabba i stort sett alla organ i kroppen. I projektet medverkade kollegor från de fyra reumatologiska klinikerna i Sunderbyn, Umeå, Sundsvall och Östersund. Vi skrev till alla medicin- och hudkliniker samt hälsocentraler och kunde identifiera 283 individer som uppfyllde kriterierna för SLE. Vi samarbetar med denna kohort i genetiska och kliniska analyser inom SLE-nätverket i landet och projektet fortsätter att drivas av Christine Bengtsson i Östersund.

Björn Sundström, sjukgymnast och kostvetare, forskar på vad livsstilsfaktorer betyder för utveckling, progress och samsjuklighet vid inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Björn bedriver idag sin forskning med bas i Region Gävleborg men har fortsatt anknytning och starka samarbeten med forskningsgruppen i Umeå.