Patientberättelse om vård i ambulansflygplan

Hon är 17 år, går första året på skidgymnasiet i Gällivare och älskar att träna och tävla. Hon är enda barnet, följer skådespelaren Benedict Cumberbatch på nätet i allt han gör och har lite svårt att koncentrera sig på skolan. 

Anna bor på skolans internat och åker bara hem till Luleå de helger hon inte tävlar. Ibland kör hon och kompisarna skoter på Dundret. Särskilt kul är det med den nya Yamahan hon fått i present av mamma och pappa. Hon gillar att köra skoter nästan lika mycket som att åka slalom. 

Vädret är stabilt när gänget den här eftermiddagen drar upp mot fjället, men det slår snabbt om. Snart blåser det hårt och snöar kraftigt och sikten blir bara sämre och sämre. På väg tillbaka till Gällivare följer de en skogsväg.

De orange snökäpparna har drevat igen och när Anna får ett kast med skotern kör hon rakt in i ett träd. Kamraterna får ingen kontakt med henne och larmar SOS som skickar en ambulans. En halvtimma senare rullas hon in på Gällivare sjukhus. 

Skallskadan kräver ambulansflyg

Det visar sig att hon har en svår skallskada och behöver opereras i Umeå så snabbt som möjligt. Eftersom vädret är för dåligt för helikoptern är det ambulansflyget som gäller. SOS-alarm når flygläkarjouren Lars-Gunnar 19.15. Det är bråttom. För en hjärna som svullnar är varje minut viktig och första rapporten från Gällivare visar att Anna har en blödning under hårda hjärnhinnan. 

Flygsköterskan Victoria förbereder intensivvårdsbåren medan flygläkaren och neurokirurgen som kopplats in på fallet kommer överens om behandling inför transporten. I Luleå gör hennes oroliga föräldrar sig klara att köra ner till Umeå.

Flyget lyfter efter en halvtimme

En halvtimme efter larmet har teamet lastat båren i planet. Kaptenen beräknar flygtiden till 1.10 och berättar att vädret är stabilt på marschhöjd men kan bli turbulent under inflygningen. 

På väg mot Gällivare pratar teamet ihop sig. Lars-Gunnar ska ta rapport av narkosläkaren medan Victoria och Iva-sköterskorna flyttar flickan till båren. Det snöar tätt men sikten är god när planet med landningsbanans ljus på max landar 20.55. Efter 10 minuters ambulansfärd anländer teamet med Iva-båren till sjukhuset i Gällivare. 

Hjärnan har svullnat

Anna är nedsövd, läget är stabilt men blodtrycket högt och man misstänker att hjärnan svullnat ännu mer. Tillsammans med neurokirurgen beslutar Lars-Gunnar hur de ska ta hand om henne under transporten och bokar en datortomografi före operationen. De ringer också föräldrarna och berättar om läget. 

Anna bärs ombord och 21.30 lyfter planet. För att inte skallskadan ska försämras flyger de med bevarat marktryck i kabinen. Men när planet en dryg timme senare landar i Umeå visar Anna illavarslande tecken på förhöjt tryck i hjärnan. Neurokirurgen på Nus beslutar därför att operera direkt och 23.05, knappt 4 timmar efter larmet, flyttas Anna djupt nersövd till operationsbordet. Lars-Gunnar och Victoria andas ut och kan ta en snabb kopp kaffe. 

Snabb transport gav tidigare operation

En vecka senare flyger Anna hem med bandage runt huvudet. Av olyckan minns hon ingenting men neurokirurgen har sagt att det var på vippen. Trots att han säger att hon kommer att bli helt bra funderar hon på framtiden. Ska hon någonsin bli en lika bra slalomåkare som förr? 

Den här gången åker mamma med i planet. Solen strålar, utsikten är milsvid och sköterskan håller koll på puls och blodtryck. Anna inser att just ambulansflyget spelat stor roll i att hon kunde opereras i tid. 

Ett år senare tänker hon nästan aldrig på olyckan och tränar och tävlar som vanligt. Det går bra. Fast skoter kör hon aldrig mer i dåligt väder.