Glesbygdsmedicin > Utveckling och innovation > Genomförda utvecklings- och innovationsprojekt > SOS 1.0 – Simuleringsstödd optimering av servicekedjor inom specialist-, primär- och hemsjukvård

SOS 1.0 – Simuleringsstödd optimering av servicekedjor inom specialist-, primär- och hemsjukvård

Projektet SOS1.0 pågick mellan 2017-2020 och utredde utmaningar och möjligheter med att simulera över organisationsgränser, från specialist- till primär- och hemsjukvård, i både Sverige och Finland.

Botnia-Atlanticaprojektet ”SOS 1.0 – Simuleringsstödd optimering av servicekedjor inom specialist-, primär- och hemsjukvård” var ett samverkansprojekt mellan Region Västerbotten genom Glesbygdsmedicinskt centrum, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5), Vasa Sjukvårdsdistrikt, Umeå Universitet och Uppsala Universitet. Projektet var i grunden treårigt mellan 2017-2019, men beviljades ett års förlängning.

Projektets övergripande syfte var att med stöd av simulering och optimering utveckla kunskap, processer och arbetssätt som kan göra vård och omsorg mer:

Ändamålsenlig
Patientcentrerad
Resurseffektiv

Simulering över organisationsgränser

Projektet handlade i stora drag om att utreda utmaningarna och möjligheterna med att simulera över organisationsgränser, från specialist- till primär- och hemsjukvård, i både Sverige och Finland. Hur kan vi få ett bättre beslutsunderlag inom hälso- och sjukvård, utan att behöva gissa som man ibland måste göra idag? Beslut som tas inom en organisation eller en enhet kan ha stor påverkan uppåt eller nedåt i vårdkedjan, vilket kan vara svårt att överblicka. Här kan simulering av vårdkedjor över organisationsgränser vara vägen framåt.

Simulering kan också möjliggöra konsekvensbedömningar och ge förslag på optimala lösningar innan förändringar genomförs. Detta kan bidra till en mer resurseffektiv och patientcentrerad hälso- och sjukvård.

På den svenska sidan tittade projektet på en ortopedisk vårdkedja som sträckte sig från specialistsjukvården på Lycksele lasarett, via primärvården genom sjukstugorna i södra Lappland och därifrån ut till patientens hem eller den kommunala vården. På den finska sidan gick vårdkedjan via Vasa centralsjukhus, till Närpes bäddavdelning och ut till patienternas hem.

Komplexa vårdkedjor

Det är ett välkänt faktum att förändringar i komplexa vårdkedjor ofta är svåra eller rent av omöjliga att förutspå effekterna av. Vi måste ta hänsyn till HELA vårdkedjor, dvs. alla enheter och vårdgivare för att ta reda på hur allt hänger ihop och påverkar varandra.

Effektivisering på en enhet påverkar även andra enheter. Kanske flyttar man bara en flaskhals till ett annat ställe?
Effektivisering eller förändringar ”nedströms” eller ”uppströms” kan var lika viktiga som effektiviseringar på den egna avdelningen
Investeringar på andra enheter kan spara kostnader på den egna enheten
Besparingar på den egna enheten kan öka kostnader på enheter upp- eller nedströms i vårdkedjan

Förväntade resultat

På lång sikt:

Metoder och verktyg för att virtuellt konsekvensbedöma förändringar innan de införs i verksamheten
Metoder som gör det möjligt att flermålsoptimera vårdprocesser (att samtidigt optimera flera olika parametrar, t.ex. kostnader OCH ledtider) utifrån förbestämda begränsningar

På kort sikt:

Kunskap om in- och utskrivningsmönster, kostnader, ledtider, styrkor och svagheter med våra vårdkedjor i dag, även utifrån genus, klimat och miljö
Kunskap om hur patienterna uppfattar vården de erbjuds, framför allt i gränsytorna mellan vårdgivare och vårdnivåer
Ökad effektivitet och patientnöjdhet i en rad vårdkedjor som kartläggs i projektet
Ökad samverkan över administrativa och organisatoriska gränser

Externa finansiärer

Botnia-Atlantica, Region Västerbotten, Österbottens förbund

Projektrapporter

Mer information

Vill du veta mer om simulering? Titta gärna på föreläsningarna från projektets workshop och slutseminarium.

Föreläsningar om simulering av vårdkedjor