Aktuella utvecklings- och innovationsprojekt

Vi bedriver ett flertal utvecklings- och innovationsprojekt hos oss. Här kan du läsa mer om några av våra pågående projekt.

Projektsammanfattning

Projektet Digitala verktyg för bättre beredskap mot klimatkänsliga hälsohot är ett samarbetsprojekt mellan Region Västerbotten och Yogyakarta City Government i Indonesien inom programmet Kommunala partnerskap, finansierat av Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD).

I projektet ska olika typer av informations- och kommunikationssystem utvärderas, inklusive medborgarnas mest nyttjade sociala medier. En kartläggning görs också över medborgarnas önskningar om när, var och hur de vill ta del av hälso- och sjukdomsrelaterad information från myndigheterna.

Projektets syfte

Projektets syfte är att etablera och införa nya arbetssätt baserade på infektionsmodellering och geografiska informationssystem (GIS) för att effektivisera bekämpningen av klimatkänsliga, vektorburna sjukdomar som denguefeber, malaria, TBE och tularemi.

Projektet arbetar i första hand i Yogyakarta med den myggburna sjukdomen denguefeber som modell och kortsiktigt ska projektet resultera i ett mer kostnadseffektivt och transparent förebyggande arbete i Yogyakarta, med ökade möjligheter för lokalbefolkningen att påverka vilka interventioner som genomförs. Långsiktigt ska projektet leda till ökad kapacitet att begränsa spridningen av klimatkänsliga och vektorburna infektionssjukdomar i Sverige såväl som Indonesien.

Projektsammanfattning

Botnia-Atlanticaprojektet ”SOS 1.0 – Simuleringsstödd optimering av servicekedjor inom specialist-, primär- och hemsjukvård” är ett samverkansprojekt mellan Region Västerbotten genom Glesbygdsmedicinskt centrum, Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (K5), Vasa Sjukvårdsdistrikt, Umeå Universitet och Uppsala Universitet. Projektet är i grunden treårigt mellan 2017-2019, men är beviljat ett års förlängning.

Projektet handlar i stora drag om att utreda utmaningarna och möjligheterna med att simulera över organisationsgränser, från specialist- till primär- och hemsjukvård, i både Sverige och Finland. Hur kan vi få ett bättre beslutsunderlag inom hälso- och sjukvård, utan att behöva gissa som man ibland måste göra idag? Beslut som tas inom en organisation eller en enhet kan ha stor påverkan uppåt eller nedåt i vårdkedjan, vilket kan vara svårt att överblicka. Här kan simulering av vårdkedjor över organisationsgränser vara vägen framåt. Simulering kan också möjliggöra konsekvensbedömningar och ge förslag på optimala lösningar innan förändringar genomförs. Detta kan bidra till en mer resurseffektiv och patientcentrerad hälso- och sjukvård.

På den svenska sidan har vi tittat på en ortopedisk vårdkedja som sträcker sig från specialistsjukvården på Lycksele lasarett, via primärvården genom sjukstugorna i södra Lappland och därifrån ut till patientens hem eller den kommunala vården. På den finska sidan går vårdkedjan via Vasa centralsjukhus, till Närpes bäddavdelning och ut till patienternas hem. 

Externa finansiärer

Botnia-Atlantica, Region Västerbotten, Österbottens förbund 

Projektets syfte

Projektets övergripande syfte är att med stöd av simulering och optimering utveckla kunskap, processer och arbetssätt som kan göra vård och omsorg mer:

  • Ändamålsenlig
  • Patientcentrerad
  • Resurseffektiv

Målet är ett så kallat ”proof of concept” – vi vill visa att det är möjligt att förbättra komplexa vårdkedjor med dessa metoder.

Komplexa vårdkedjor

Det är ett välkänt faktum att förändringar i komplexa vårdkedjor ofta är svåra eller rent av omöjliga att förutspå effekterna av. Vi måste ta hänsyn till HELA vårdkedjor, dvs. alla enheter och vårdgivare för att ta reda på hur allt hänger ihop och påverkar varandra. 

  • Effektivisering på en enhet påverkar även andra enheter. Kanske flyttar man bara en flaskhals till ett annat ställe?
  • Effektivisering eller förändringar ”nedströms” eller ”uppströms” kan var lika viktiga som effektiviseringar på den egna avdelningen
  • Investeringar på andra enheter kan spara kostnader på den egna enheten
  • Besparingar på den egna enheten kan öka kostnader på enheter upp- eller nedströms i vårdkedjan 

Förväntade resultat

På lång sikt:

  • Metoder och verktyg för att virtuellt konsekvensbedöma förändringar innan de införs i verksamheten
  • Metoder som gör det möjligt att flermålsoptimera vårdprocesser (att samtidigt optimera flera olika parametrar, t.ex. kostnader OCH ledtider) utifrån förbestämda begränsningar

På kort sikt:

  • Kunskap om in- och utskrivningsmönster, kostnader, ledtider, styrkor och svagheter med våra vårdkedjor i dag, även utifrån genus, klimat och miljö
  • Kunskap om hur patienterna uppfattar vården de erbjuds, framför allt i gränsytorna mellan vårdgivare och vårdnivåer
  • Ökad effektivitet och patientnöjdhet i en rad vårdkedjor som kartläggs i projektet
  • Ökad samverkan över administrativa och organisatoriska gränser
Andreas Lundqvist Projektledare
E-post
andreas.lundqvist@regionvasterbotten.se
Mobil
+46 (0)70-216 67 68

Projektsammanfattning

Vård och omsorg på distans, inklusive E-recept över landsgränser, är ett prioriteringsprojekt inom ramen för det Svenska ordförandeskapsprogrammet för Nordiska Ministerrådet 2018-2020. Syftet med projektet är att förbättra den nordiska befolkningens tillgänglighet till god vård och omsorg, samt skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt.

Tre block

Huvudprojektet Vård och omsorg på distans består av tre block:

  • Kartlägga Nordiska distanslösningar inom vård och omsorg
  • Identifiera metoder & verktyg för att implementera distanslösningar
  • Utlysning till regioner och kommuner för stöd till implementering

Besök projektets webbplats

Niclas Forsling Projektledare
E-post
niclas.forsling@regionvasterbotten.se