Nationella minoriteter och urfolket samer

Att tillhöra en nationell minoritet innebär stärkta rättigheter på flera områden enligt lag, t ex att offentlig verksamhet har ett särskilt ansvar för att skydda och värna språk och kultur för den aktuella minoriteten.

Sveriges fem erkända nationella minoriteter är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer, som även är ett urfolk per definition. De erkända nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska, finska, meänkieli samt samiska (varav finskan, meänkielin och samiskan sedan 2019 har förstärkt skydd).

Region Västerbotten är förvaltningsområde för de sistnämnda språken. Det innebär att invånare som talar dessa språk har särskilda rättigheter, till exempel:

• Invånare har rätt att använda dessa språk vid skriftlig och muntlig kontakt med myndigheter och få ett muntligt svar på samma språk.
• Region Västerbotten ska sträva efter att kunna bemöta invånare med dessa språk.

Litteratur på de nationella minoritetsspråken har en svag ställning nationellt med liten utgivning och få författare. Samverkan med de nationella minoritetsgrupperna och urfolket samer behöver utökas, så att deras språk, litteratur och författare stärks och utvecklas.

Här är särskilt viktigt att uppmärksamma att det samiska språket inte är ett, utan innefattar åtminstone fem olika dialekter/variationer, vilket innebär en rikedom samtidigt som det kan vara en utmaning för biblioteken vad gäller utbud och inköp. När det gäller det samiska perspektivet är det viktigt att belysa att samernas geografiska bosättningsområde, Sápmi, sträcker sig över både läns- och riksgränser, och att det därför är av stor vikt att ombesörja tillgänglighet och bibliotekssamverkan inom hela det gränsöverskridande område som Sápmi utgör.