Vårt erbjudande till medarbetare > Vi utvecklas tillsammans > Kompetensstegar > Kompetensstege för barnmorskor i klinisk vård

Kompetensstege för barnmorskor i klinisk vård

Kompetensutveckling och kompetensförsörjning går hand i hand. Verksamhetens krav på god vårdkvalitet och hög patientsäkerhet förutsätter kontinuerlig kompetensutveckling hos dess medarbetare. Det skapar en stimulerande arbetsmiljö och ökad självkänsla hos medarbetare. Alla har med andra ord att vinna på kompetensutveckling – invånare, medarbetare och arbetsgivare.

Syfte

Syftet med kompetensstegar i klinisk vård är att de ska bidra till verksamhetens utveckling och tydliggöra medarbetarens möjligheter till kompetens-, karriär- och prestationssamtal. De ska också öka organisationens möjlighet att attrahera, motivera och behålla medarbetare.

Kompetensstegar i Region Västerbotten

Riktlinjen Kompetensstegar ligger till grund för utvecklingen av kompetensstegar för olika kliniska yrkeskategorier. För varje yrkeskategori tas en övergripande kompetensstege fram och inför implementering förtydligar verksamheten stegens innehåll utifrån verksamhetens behov och förutsättningar. Som stöd i denna process finns en handbok.

Kompetensstegen beskriver en möjlig utveckling från ny i yrket till erfaren. Den tydliggör formella och funktionella kompetenskrav samt relevanta kompetensutvecklingsaktiviteter på varje steg. Utöver detta innehåller varje steg också en kort stegbeskrivning.

De formella kompetenskraven visar vilken kunskapsnivå varje steg ställer krav på. De funktionella kompetenskraven beskriver vilka färdigheter medarbetaren har utvecklat genom bland annat arbetslivserfarenhet.

De funktionella kompetenskraven utgår från de sex kärnkompetenserna för vårdpersonal:

Evidensbaserad vård
Personcentrerad vård
Samverkan i team
Förbättringskunskap för utveckling
Säker vård
Informatik

Samt:

Pedagogik

Kärnkompetenser

Evidensbaserad vård

Innebär en medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som förenas med vårdtagarens behov och vilja samt beprövad klinisk erfarenhet. Utmaningen ligger i att hantera en stor mängd föränderlig information och att systematiskt tillämpa den i det dagliga arbetet.

Personcentrerad vård

En personcentrerad vård förutsätter att personen blir sedd och förstådd som en unik individ med individuella behov, värderingar och förväntningar och är expert på sin upplevelse och vardag. Detta innebär att personen som är i behov av vård ses som en jämlik partner i vården. Personens berättelse är grundläggande för att skapa delaktighet och identifiera individens behov, möjligheter och resurser.

Samverkan i team

Teamarbete handlar om interprofessionella processer där samspel i team och mellan kunskapsområden leder till en god och säker vård. Vårdtagaren och närstående är en del av teamet. Varje medlem i teamet ansvarar för att bidra med sin unika kunskap.

Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling

Vårdens resultat ska följas och utvärderas. Förbättringsarbete är en grund för vårdens utveckling och för att nå goda resultat. Genom att regelbundet mäta, följa upp och öppet redovisa resultat och utveckling kan säkerhet och kvalitet förbättras. Här är det nödvändigt med kvalitetsindikatorer som speglar vårdens alla olika kunskapsområden.

Säker vård

Vården är ett komplext system med hög risknivå. Fokus måste riktas mot att minimera risker för vårdtagare och yrkesutövare genom att systematiskt identifiera och förebygga risker samt lära av inträffade händelser. Säker vård är ett ansvar för vårdens alla professioner vilket kräver tätt interprofessionellt samarbete där även patienter och närstående inkluderas.

Informatik

Information, teknik och digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vården och stärker patientens ställning i vården genom ökade möjligheter till delaktighet i vårdprocessen. Att kommunicera, inhämta och hantera kunskap för att minimera fel och vara ett stöd i vården.

Från Institute om Medicine of the National Academies och Quality and Safety Education for Nurses (QSEN) där sex kärnkompetenser är kartlagda (ref: Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad: sex grundläggande kärnkompetenser, Sherwood, G- Barnsteiner, J (red). 2013) som alla professioner inom hälso- och sjukvård behöver för att säkra god kvalitet och patientsäkerhet.

Vad används kompetensstegen till?

Kompetensstegen utgör ett underlag för medarbetarsamtal, medarbetarens individuella utvecklingsplan och lönedialog. Den kan också användas för verksamhetens kompetens- och bemanningsplanering och i samband med rekrytering.

Kompetensutveckling

Exempel på kompetensutvecklande aktiviteter är lärande i arbete, nya arbetsuppgifter, deltagande i nätverk, hospitation, självstudier, leda eller delta i projekt och förbättringsarbeten, handledaruppdrag, mentorskap, studiebesök, utbildningar, kurser och konferenser. Kompetensutvecklingsinsatser kan ske på den egna arbetsplatsen, inom andra verksamheter, inom regionen eller via externa aktörer.

Kompetensutvecklingen ska utgå från verksamhetens och patienternas behov med målsättningen att integrera vårdutveckling och forskning i det kliniska arbetet. Verksamhetens behov och budget är styrande för prioriteringarna när det gäller kompetensutvecklingsaktiviteter.

Kontinuerlig kompetensutveckling ska vara en naturlig del av arbetet för alla medarbetare oavsett vilket steg man befinner sig på.

Karriär

Inom Region Västerbotten finns olika karriärvägar att välja på och kompetensstegarna fokuserar på utvecklingsmöjligheter inom det kliniska arbetet. Det finns också möjlighet att inrikta sig mot exempelvis ledarskap eller forskning och utbildning.