NYHETER 2026-01-21

Med hjälp av precisionsmedicin kan vården utvecklas för att bättre adressera patienters behov, till exempel för att förebygga sjukdomar, ställa diagnoser och ge rätt behandlingar. Detta leder till en bättre och mer individanpassad hälsa. Det är viktigt att regioner och universitet tillsammans med statliga myndigheter och departement nu hittar gemensamma lösningar för att driva utvecklingen framåt på ett jämlikt och långsiktigt hållbart sätt.

I ett gemensamt arbete har regionerna i samverkan med universiteten, statliga aktörer och myndigheter, näringsliv och patienter identifierat nuläget och de systemförutsättningar som behöver stärkas för att kunna erbjuda patienter och invånare en mer individanpassad vård. En central utgångspunkt har varit att den precisionsmedicinska utvecklingen inte handlar om enskilda metoder, terapier eller teknologier. Det berör hela vårdkedjan – från primärvård till högspecialiserad vård på länssjukhus och universitetssjukhus.

Gemensamt ansvar för framtiden

– Vårt åtagande är långsiktigt. Lanseringen av färdplanen är en viktig milstolpe i detta arbete. Färdplanen syftar till att förbättra grundförutsättningarna för att utvecklingen ska kunna tillvaratas och omsättas i en mer träffsäker och jämlik vård för patienterna. Det behöver ske på sätt som är långsiktigt hållbara för svensk hälso- och sjukvård. Färdplanen synliggör viktiga åtgärder som vi behöver agera på tillsammans med de många aktörer som är med och driver utvecklingen av precisionsmedicin i Sverige. Vår framtid är vårt gemensamma ansvar, säger Elisabeth Karlsson, senior strateg och Region Västerbottens representant i styrgruppen för arbetet.

Med den nu presenterade färdplanen stakas en konkret väg ut. Det handlar bland annat om en rad förbättringsåtgärder som rör utbildning och kompetensförsörjning, klinisk forskning, utveckling och innovation samt en förstärkning av ordnade införanden och implementering av ny diagnostik och behandling i klinisk rutin.

Universitetssjukhusen har en central roll i detta arbete, samtidigt som det är en utveckling som samtliga 21 regioner behöver driva tillsammans. Den allmänna utveckling som nu intensifieras för en mer robust och nationellt sammanhållen digital infrastruktur utgör också en viktig möjliggörare för precisionsmedicin och för en mer datadriven forskning, utveckling, innovation och vård. Arbetet förutsätter också ett utökat samarbete inom hela life science-sektorn i Sverige.

Nationell samordning centralt för utvecklingen

– Det uppdrag som regeringen har gett till Socialstyrelsen om att etablera en nationell samordningsstruktur för precisionshälsa är väl i linje med den riktning vi pekar ut i färdplanen. Det är viktigt att samordningen utgår från huvudmännen. Staten, regionerna, universitet och lärosäten har ett särskilt ansvar över den här utvecklingen och behöver hitta formerna för att agera gemensamt och i takt. Det är också viktigt att den nationella nivån harmoniserar med de samordningsstrukturer som vi har skapat ute i hälso- och sjukvården, inte minst de sju precisionsmedicinska centrum som har etablerats vid universitetssjukhusen, säger Pia Näsvall, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västerbotten.

Sverige har i decennier, med universiteten i spetsen och vår högkvalitativa hälso- och sjukvård som grund, drivit klinisk forskning och utveckling inom området, där även samverkan med näringslivet har spelat en central roll. Under denna tid har en lång rad satsningar genomförts. Hälso- och sjukvården har på senare år också tagit viktiga steg vad gäller att överbrygga gapet mellan forskning och införanden av precisionsmedicin i klinisk rutin. Regeringen har uttalat höga ambitioner om att Sverige ska vara ett föregångsland och en ledande life science-nation. Samtidigt står vi inför betydande utmaningar när det gäller tillgängliggörandet av de nya metoderna, terapierna och teknologierna. Det är vi tillsammans som kan vända utmaningar till möjligheter och omsätta visioner till verklighet.

Ta del av färdplanen och läs mer om arbetet:

Precisionsmedicin