NYHETER 2026-11-18

Forskar för att förebygga livshotande sjukdomar i aorta

Hur kan patienter med risk för akut och livshotande sjukdom i aorta upptäckas i tid och få bättre behandling? Det undersöker Anna Jonsson Holmdahl, ST-läkare och forskare vid Norrlands universitetssjukhus. Med Region Västerbottens medel för postdoktoral meritering får hon nu möjlighet att utveckla sin forskning under de kommande tre åren.

Kvinna i läkarrock i undersökningsrum
Anna Jonsson Holmdahl, ST-läkare och forskare vid Norrlands universitetssjukhus. Foto: Anja Hansen Knutsson

Anna Jonsson Holmdahls forskning handlar om kirurgi vid sjukdomar i aortaklaffen och stora kroppspulsådern, aorta. Hon är ST-läkare i thoraxkirurgi vid Hjärtcentrum på Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet. Nu är hon en av fem som får medel från regionen för att forska under tre år.

Ett särskilt fokus i Annas forskning är vidgning av den del av aorta som ligger i bröstkorgen. Det kallas aortaaneurysm och kan leda till akuta och livshotande tillstånd som aortaruptur eller aortadissektion, vilket innebär att kärlväggen spricker och vägglagren separerar sig från varandra.

I dag används aortans diameter som grund för att bedöma när en förebyggande operation bör göras. Men studier som Annas forskargrupp har gjort tillsammans med forskare vid amerikanska Yale University visar att många drabbas av en aortadissektion innan måttet har nått gränsen för operation.

– Min forskning handlar om att hitta ytterligare faktorer som kan identifiera vilka patienter som har ökad risk för aortadissektion så att vi kan erbjuda en förebyggande operation vid rätt tidpunkt, säger Anna Jonsson Holmdahl.

Deras preliminära resultat visar att typ av aortaklaffsjukdom kan vara en sådan riskfaktor, då patienter som opererats för en läckande aortaklaff har en ökad risk på sikt för en akut aortahändelse jämfört med patienter som opererats för en tät aortaklaff. Anna Jonsson Holmdahl har även studerat hur åldern påverkar aortadissektion. Resultaten visar att yngre patienter oftare drabbas av mer utbredda skador än äldre patienter.

Studerar resultat efter operation

Anna undersöker också hur olika operationsmetoder påverkar patienternas prognos, bland annat studerar hon metoder för nedkylning som skyddar hjärnan vid avancerad aortakirurgi. Preliminära resultat visar att modernare metoder är kopplade till en lägre risk för stroke, men ökar risken för njurskada.

– En aortaoperation är ett stort ingrepp. Jag hoppas att våra studier av olika operationsmetoder kan bidra till färre komplikationer. Genom att studera resultaten på lång sikt kan vi också förbättra riskbedömningen inför operation och göra uppföljningen mer individanpassad, säger hon.

Studierna bygger på uppgifter från Svenska hjärtkirurgiregistret och flera nationella hälsoregister. Genom att koppla samman uppgifterna kan forskarna följa patienter under lång tid och studera både förändringar i operationsmetoder och långsiktiga resultat efter kirurgi.

Ett område med behov av mer kunskap

Efter sin disputation inom kardiologi och hjärtsvikt ville Anna Jonsson Holmdahl fortsätta forska inom ett område som hon möter i sitt kliniska arbete. När hon fick möjlighet att ingå i en forskningsgrupp som forskar om aortasjukdom upptäckte hon att området, särskilt kirurgi i aorta, var relativt outforskat. Uppgifterna om aortaingrepp i Svenska hjärtkirurgiregistret har inte heller tidigare använts i någon större utsträckning för forskning.

– Det är intressant och meningsfullt att arbeta med klinisk forskning som omfattar hela vårdkedjan, från valet av patienter och operationsmetod till den långsiktiga prognosen efter operation, säger Anna Jonsson Holmdahl.

Forskningsmedlen gör det möjligt för henne att genomföra de planerade studierna tillsammans med forskargruppen och doktoranderna. De ger också utrymme för att förverkliga nya projekt.

– Jag skulle bland annat vilja starta ett forskningsprojekt som undersöker om aortaväggens tjocklek kan vara en riskfaktor för akuta aortahändelser, avslutar hon.

Fakta: Region Västerbottens medel för postdoktoral meritering

Sedan 2025 satsar Region Västerbotten ytterligare på att ge nyligen disputerade forskare bättre möjligheter att etablera och utveckla sin forskning. Detta genom högre belopp och längre tid som pengarna kan användas.

De får medel för postdoktoral meritering 2027–2029:

Viktor Holmdahl, Kirurgcentrum, Från vävnad till vård – kirurgisk innovation vid bukväggsdefekter genom translationell forskning, 475 000 kronor

Amar Awad, Neuro- huvud- halscentrum, Magnetic Resonance-Guided Focused Ultrasound (MRgFUS) Thalamotomy for Essential Tremor: A Longitudinal Multimodal Study of Outcomes and Predictors Embedded in a National Randomized Trial, 400 000 kronor

Anna Jonsson Holmdahl, Hjärtcentrum, Surgical management and post-operative long-term prognosis of thoracic aortic aneurysms (SPARE-Aorta), 400 000 kronor

Laleh Zarrinkoob, Centrum för anestesi, operation och intensivvård, Blodtrycksbehandling vid neurointensivvård – kan blodtryck användas som surrogatmått för cerebralt blodflöde?, 400 000 kronor

Kristina Sandgren, Centrum för informationsteknik och medicinsk teknik, Personalised Adaptive Radiotherapy for Bladder and Cervical cancer: From Healthy Volunteers to Clinical Implementation, 300 000 kronor

Beloppet anger forskningsmedel per år. För att få fortsatt tilldelning behöver forskarna årligen redovisa resultaten av sin forskning.

Tillbaka till nyhetslistan