NYHETER 2022-04-12

Genom ett nytt sätt att tänka har det första steget tagits för att utveckla en metod för flödesoptimering som passar Region Västerbotten.

Det första pilotprojektet arbetar med att förbättrat vägen genom vården för patienter med kronisk ländryggssmärta. Det är en viktig del i arbetet med att nå Målbild 2030. Utvecklingsarbetet ägs av Tillsammansgruppen, som består av regionledning och nyckelkompetenser, och en mindre styrgrupp ansvarar för projektets avgränsning och att arbetet kommer framåt.

– Vi har fått bra stöd från båda grupperna då det är tydligt hur vi för problem vidare och styrgruppens närvaro och engagemang har varit viktigt och gett oss styrka, berättar Freya Johansson, digital transformationsledare och den som leder arbetsgruppens möten.

Trots att hon är van att hålla ihop utvecklingsarbeten har hon ställts inför nya utmaningar som varit roliga men också krävande.

­– Att vi lärt känna varandra i arbetsgruppen med våra olika yrken och olika bakgrunder har varit viktigt, säger Pär Asplund, neuroradiolog på bild- och funktionsmedicin i Umeå.

Ansvara för helheten

Uppdraget är att deltagarna i arbetsgruppen utifrån sina olika erfarenheter ska skapa sig en gemensam bild av hela patientflödet och ta ansvar för helheten. När man behövt stöd för att komma framåt har frågorna lyfts till pilotprojektets styrgrupp.

Genom att lägga tid på värderingar och samsyn undviker gruppen revirtänkande och andra barriärer som traditionellt hindrat utvecklingen i hälso- och sjukvården. Det blir lättare att hantera olika åsikter och få till en samsyn.

När Pär Asplunds chef frågade om han ville ingå i arbetsgruppen visst han inte mycket om det arbete som väntade men tyckte att det var viktigt att röntgen fanns med.

– Det var ett intressant förslag så jag tackade ja. Det har varit en spännande resa men det har tagit tid att förstå konceptet och komma in i arbetet, säger Pär Asplund.

Men det är inte konstigt eftersom arbetssättet skiljer sig från sig alla andra förbättringsarbeten han varit med i. I början fanns det synpunkter på att arbetet tog mycket tid men efter hand ökade förståelsen för att det tar tid att bygga något helt nytt från grunden.

Nytt perspektiv

– Men tid är resurser som ska tas någonstans. Det är viktigt att vi får ihop alla erfarenheter till en metod som vi kan införa på bredden så att inte alla måste uppfinna hjulet på nytt, säger Pär Asplund.

Freya Johansson instämmer. Sättet att arbeta tar tid, särskilt i början.

–  Det tar längre tid men är ett bra sätt att jobba på. I stället för att som vanligt gå rakt på problemet diskuterade vi enligt rättsprinciperna; rätt sätt, rätt plats och rätt tid. Vi får jobba med våra värderingar och det ger oss en stabil grund som vi kan falla tillbaka på, säger Freya Johansson.

Men det nya sättet att tänka kan krocka med gamla tankemönster, med hur regionen är organiserad och hur resurser fördelas.

–  I arbetet upptäcker vi hela tiden problem som handlar om resurser och som vi kan föra vidare till den nivå som har mandat att ta beslut. Det är lätt att lyfta frågor och problem och det går fort att få svar. Men det finns också förbättringar som kan göras utan att resurser omfördelas, säger Freya Johansson.

Arbetsgruppen lämnar vissa delar som inte kan lösas och går vidare med det som går att utveckla.

Pär Asplund menar att patientperspektivet är viktigt och att det på sikt kanske kan riva barriärer men att metoden inte kan lösa alla problem. Kunskapsstyrning och produktions- och kapacitetsstyrning är också viktigt för hälso- och sjukvårdens utveckling.

Prova sig fram

I arbetsgruppen testar man just nu att fysioterapeuter skriver remiss till MR-undersökningar och nya sätt för primärvården att konsultera ortopeden digitalt.

– När vi inte kommer ända fram måste vi prova och se vad som fungerar. Det blir ganska korta experiment med få patienter för att få en känsla för om det fungera eller inte, säger Freya Johansson.

Pär Asplund tillägger att de skissat på utvärdering men inte bestämt hur den ska göras ännu. I mitten av juni ska experimenten vara avslutade och utvärderade.

– Vi är det första vårdflödet som kommit så här långt. Mycket av arbetet vi lagt ner har varit förberedelser där vi tillsammans format arbetssätt, utforskat verktyg och lärt oss viket stöd vi behöver. Vi måste påminna oss om att vi röjer väg och att vi har tagit oss en bra bit framåt, säger Freya Johansson.

I arbetsgruppen ingår även Jon Arnrud, fysioterapeut, Ursvikens hälsocentral, Marlene Wikström, sjuksköterska, Rörelseorganens centrum, Jens Persson, distriktsläkare, Capio hälsocentral Dragonen, Emma Ed Nilsson, medicinsk sekreterare, Rörelseorganens centrum, Johan Vännman, ortoped, Rörelseorganens centrum, Julie Mannchen, distriktsläkare, Backens vårdcentral, Frank Moryäner, distriktsläkare, Åsele hälsocentral samt Magdalena Helletun-Granath, verksamhetsutvecklare, Rörelseorganens centrum