NYHETER 2026-04-27

Onkologen Mikael Johansson är en av forskarna bakom en pilotstudie där ett komplett flöde för screening av lungcancer testas. Ett år in visar preliminära resultaten att modellen träffar rätt individer och hittar förändringar som annars riskerat att upptäckas betydligt senare.

Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna i världen och den vanligaste cancerdödsorsaken hos svenska kvinnor. Sjukdomen drabbar fortfarande främst rökare och före detta rökare, men slår också väldigt olika mot olika socioekonomiska grupper.

– Möjligheten till bot är bättre om man upptäcker sjukdomen tidigt, och vi vet att dödligheten kan minskas med 30 procent genom screening, säger Mikael Johansson, onkolog på Cancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus.

Mikael Johansson driver tillsammans med kollegor i Svenska planeringsgruppen för lungcancer frågan om att införa risk-stratifierad screening i Sverige, något som många andra europeiska länder redan påbörjat eller håller på att utvärdera. Han är en av forskarna bakom pilotstudien Nordvästan, ett samarbete mellan Region Västerbotten och Västra Götalandsregionen, som tillsammans testar ett komplett screeningflöde för lungcancer.

Genom att bjuda in alla invånare mellan 50–74 år till att besvara en enkät om rökvanor kan hög-riskindivider identifieras. Rökare, eller före detta rökare som uppfyller kriterierna får sedan en kallelse till, och undersöks med lågdos-datortomografi. Det är en riskfri avbildning av lungorna, som gör det möjligt att tidigt upptäcka förändringar i vävnaden. Studien undersöker först och främst hur vården bäst kan nå de som behöver screening och vilka grupper som väljer att delta. Två andra delprojekt ingår även i projektet, där blodprover samlas för att undersöka om biomarkörer kan bidra till bättre riskbedömningar, och om en anpassad AI för bildgranskning skulle kunna förbättra och förenkla diagnostiken.

Under 2025 skickades inbjudan om att delta till drygt 22 000 personer där 39 procent svarade på en enkät om rökvanor. Genom det identifierades 970 personer med ökad risk för lungcancer som fick undersökas med en lågdos-datortomografi. Resultaten har klassificerats genom ett standardiserat system för att bedöma fynd, och styr vilka åtgärder som behövs. I 64 fall hittades misstänkta förändringar som skickades vidare för klinisk bedömning. 214 personer kommer att erbjudas en återkontroll inom 6 eller 12 månader inom screeningflödet.

– De här resultaten visar att urvalsmodellen fungerar väl. Vi har upptäckt lungcancer hos knappt tio personer som nu opererats och förhoppningsvis blir botade, säger Mikael Johansson.

Forskning om biomarkörer

Mikael Johanssons eget forskningsintresse på området är inte nytt. Han har tidigare arbetat med biomarkörer för tidig upptäckt och uppföljning av patienter med lungcancer. Tillsammans med kollegor på WHO:s cancerforskningsinstitut (IARC) i Lyon har han deltagit i utvecklingen av proteinpanel för att förbättra bedömningen av risk att utveckla lungcancer. Utvecklingen av denna panel inleddes med analyser av blodprover från Västerbottens hälsoundersökningar, VHU.

– Panelen består av 21 proteiner som kan avslöja risken att utveckla lungcancer inom tre år.  En av delstudierna i Nordvästan handlar om biomarkörer i blod och vi ska också undersöka om panelen kan förbättra urvalet av screeningdeltagare, berättar han.  

Som ordförande för både den nationella vårdprogramgruppen för lungcancer och för Svenska planeringsgruppen för lungcancer driver och deltar han i många kliniska prövningar för att hitta nya behandlingar och biomarkörer. Under åren har han etablerat svenska och utländska samarbeten kring både klinisk och translationell forskning, för att förbättra diagnostik och behandling av lungcancer. Tillsammans med kollegan Jonas Nilsson driver han en forskargrupp med fokus på biomarkörer för tidig upptäckt och diagnos samt vacciner mot lungcancer.

Framsteg inom behandling

Möjligheten till både botande och livsförlängande behandling har utvecklats dramatiskt de senaste 15 åren.

– Det är en av få vanliga cancersjukdomar där vi i vardagen sedan länge har individanpassad vård och behandling, som baseras på sjukdomens genetiska profil och andra biomarkörer, säger Mikael Johansson.

Han lyfter kompetensen hos och samarbetet med de patologer och sjukhusgenetiker som han är beroende av i den kliniska vardagen för en så precis diagnos som möjligt, och andra verksamheter runt patienterna. 

– Idag lever många patienter längre och med färre symtom och mindre biverkningar tack vare nya behandlingsmetoder, som målriktad behandling och immunterapi. Behandlingen för att bota har också blivit bättre. Thoraxkirurgin har utvecklats och idag opereras de flesta med robot assisterad titthålskirurgi samtidigt som vi har strålbehandling i världsklass, säger han.

Fortsatt utveckling i hela norra sjukvårdsregionen

Nordvästan i studieform driver lungcancerscreening i hela Västerbotten. Det innebär att invånare screenas i både Umeå, Skellefteå och i Lycksele. Trots utmaningar som stora avstånd och brist på både vårdplatser, kontaktsjuksköterskor och lungläkare är samarbetet mellan sjukhusen och regionerna i norr gott. En positiv överraskning från första året med lungcancerpiloten är att deltagandet är mycket högt – runt 90 procents av dem som kallas till en lungundersökning kommer, och närvaron är faktiskt högst på det minsta sjukhuset.

Mikael ser det som självklart att förebyggande cancervård, tidig upptäckt och mer personanpassade behandlingar är en del av framtidens cancervård. Han lyfter även vikten av att Norrlands universitetssjukhus ackrediteras som ett Comprehensive Cancer Center (CCC) där klinisk forskning och verksamhetsutveckling på vårdsidan ytterligare integreras och utvecklas ihop.

– Det leder till att cancersjukvården i hela norra sjukvårdsregionen kommer att förbättras ytterligare, avslutar Mikael Johansson.