NYHETER 2022-01-07

 För tre år sedan inleddes projektet Nyföddboken där föräldrar i Västerbotten fick lära sig mer om språkutveckling och hur de kan stärka sitt nyfödda barns språk. Hittills har drygt 10 000 pekböcker delats ut. Nu är projektet avslutat men arbetet går vidare, bland annat med en Västerbottnisk pekbok.

Småprat i Västerbotten är samlingsnamnet på en lång rad språkutvecklingsinsatser som är kopplade till bibliotek och barnhälsovård i länet. Som en del av detta växte Nyföddboken fram, ett samarbetsprojekt mellan Regionbibliotek Västerbotten, mödra-och barnhälsovårdsenheten och logopedmottagningen på Norrlands universitetssjukhus, samt kommuner i Västerbotten.

Jobbar mot likvärdighet

I en förstudie som föregick Nyföddboken fick länets 42 barnavårdscentraler besök där det bland annat framkom att många saknade kontakter med både logopeder och barnbibliotek och sällan hade någon bok att ge till de nyfödda.

Också vid folkbiblioteken såg det väldigt olika ut kring vem i kommunen som drev frågor kring de små barnens språkutveckling. Men också stora skillnader i hur de så kallade gåvoböckerna delades ut, det var allt mellan noll och sex böcker.

– I vårt regionala uppdrag ingår att jobba mot en likvärdighet och vi kände att vi kunde garantera det genom en tidig insats, säger Jenny Lindmark Svedgård, biblioteksutvecklare i Region Västerbotten.

Aktiva tillsammans

För att hitta en lämplig pekbok inleddes ett samarbete mellan logopeder och barnbibliotekarier. Boken som man till sist bestämde sig för var Lilla monsterboken, en pekbok för de allra minsta som var visuellt tilltalande, hade bildmässiga kontraster och innehöll kommunikativa frestelser.

– Boken skulle locka till att härma så att barnet och den vuxne blev aktiva tillsammans, förklarar Annie Ahlinder, logoped vid Kompetenscentrum för mödra- och barnhälsovård.

Även sjuksköterskor vid barnhälsovården var med i arbetet, eftersom de skulle dela ut boken till barnet och dess föräldrar.

– Vi ville helt enkelt samla olika professioner som alla hade uppdrag kring det lilla barnet och dess språk, berättar Jenny Lindmark Svedgård.

Läsa tillsammans

– För det är inte bara boken som är verktyget, det viktiga är vad som sker med boken, barnet och föräldrarna, förklarar Annie Ahlinder. Alla sjuksköterskor fick därför en introduktion om att förmedla en metod hur barn och föräldrar kan dialogläsa tillsammans på ett språkutvecklande sätt.

Projektet med Nyföddboken avslutades 2020 och både sjuksköterskor vid barnhälsovården och barnbibliotekarier menar att boken varit ett viktigt verktyg i mötet med familjerna.

Också familjerna fick utvärdera boken, till exempel genom att skicka in egna bilder.

– I ett fall var boken helt söndertuggad och trasig, men den lästes fortfarande. Det var en fin och personlig utvärdering från slutanvändarna, berättar Jenny Lindmark Svedgård.

Ville gå vidare

Och det finns konkreta och långt framskridna planer på en fortsättning.

– Nyföddboken var ett arbete som gjorde skillnad och vi ville och behövde gå vidare, säger Jenny Lindmark Svedgård.

Med hjälp av pengar från Regionbibliotek Västerbotten är arbetet påbörjat och förhoppningsvis ska en västerbottnisk pekbok finnas på plats redan under våren 2022.

– Den ska fungera på samma sätt som tidigare och delas ut enligt samma koncept, säger Annie Ahlinder.

Alla ska känna igen sig

Konstnären Jenny Berggren från Umeå har anlitats och tagit fram skissbilder med en regional representation så att alla, oavsett var man bor i Västerbotten, ska känna igen sig.

Logopeder hjälper också till att ta fram ord som ska kombineras genom att bland annat utgå från en lista på över 70 lokala ord. Ett inte helt lätt arbete att omvandla de utvalda orden till bilder i den textlösa pekboken.

– Är till exempel blåbär mer språkutvecklande än hjortron, frågar sig Jenny Lindmark Svedgård.

I mars hoppas man att den nya pekboken ska kunna börja delas ut till nyfödda i länets kommuner.

– Kombinationen av bilder blir ett samtalsstimulerade verktyg i västerbottniska kläder. De kommunikativa frestelserna ska få igång allt, till exempel att klia sig om man ser en bild av ett myggbett eller att smaska när man ser ett blåbär. Den textlösa boken ger berättandet utrymme på ett inkluderande vis, säger Annie Ahlinder.

Fakta: Småprat – bokstart i Västerbotten är ett treårigt projekt med egen projektledare, med medel från Kulturrådet. Fokus är, liksom under arbetet med nyföddboken, att samla professionella med uppdrag att främja 0–3-åringars språkutveckling och att peppa och stötta föräldrar så att de på ett naturligt sätt kan hjälpa sina barn att stärka språket i vardagen.

Förhoppningen är också att den kommande västerbottniska pekboken ska vara en del av litteratur-appen Härlitt.