NYHETER 2026-07-21

För en patient med sepsis är snabb behandling med antibiotika avgörande. Därför arbetar regionen enligt ett strukturerat arbetssätt som kallas för sepsislarm för att upptäcka patienterna tidigt. I ett forskningsprojekt har tre läkarstudenter gjort delstudier som ger nya insikter om larmens effekter och vad som skulle vässa flödet ytterligare.

Varje år drabbas 40 000–80 000 personer i Sverige av sepsis, tidigare kallat blodförgiftning. Det är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, där snabb behandling med antibiotika är avgörande för patientens chans att överleva. För att snabbt upptäcka sepsis används ett strukturerat arbetssätt som kallas för sepsislarm.

Sepsislarm har funnits på Norrlands universitetssjukhus sedan 2017. Under 2022 infördes det på sjukhusen i Lycksele och Skellefteå i samband med att regionen började arbeta enligt det vårdförlopp för sepsis som tagits fram inom det nationella systemet för kunskapsstyrning. Det ledde också till en regionövergripande rutin för sepsis.

Urban Johansson Kostenniemi är specialistläkare vid infektionskliniken på Norrlands universitetssjukhus och leder just nu ett forskningsprojekt om hur vården kan förbättras för patienter med allvarliga infektioner såsom sepsis. I forskningsprojektet har tre läkarstudenter genomfört delstudier, som var för sig bidrar med pusselbitar som ökar förståelsen kring sepsislarmens effekter.

– Att vi har ett läkarprogram där över etthundra studenter varje termin deltar i forskning gör att vi får väldigt mycket extra resurser att utvärdera och förbättra vården, det är en enorm resurs för oss kliniska forskare. Samtidigt får studenterna möjlighet att prova på forskning, knyta kontakter och själva göra nytta i vården på lång sikt, berättar Urban Johansson Kostenniemi.

Resultaten tyder på att sepsislarm har gjort skillnad, men det finns saker som kan utvecklas och andra faktorer som kan påverka handläggningen.

Snabbare vård och minskad dödlighet

I sin masteruppsats har Wilma Holmgren jämfört ett antal parametrar före och efter att sepsislarm infördes på sjukhusen. Resultaten tyder bland annat på att patienterna snabbare får en läkarbedömning och behandling med antibiotika. Det går även att se att dödligheten har minskat, framför allt bland de patienter som är svårast sjuka.

– Jag tycker att det var intressant att se att det går att göra något med de läkemedel och resurser vi redan har, och att om vi arbetar på ett mer strukturerat sätt kan dödligheten i ett svårt tillstånd som sepsis minska. Det var inte någon ny antibiotika som gjorde det, utan det var att man implementerade ett arbetssätt som gör att vi kan upptäcka sepsis tidigare, säger Wilma Holmgren.

Icke-medicinska faktorer påverkar den tidiga handläggningen

Mikaela Dunér har tittat på hur arbetsbelastning på akutmottagningen, vårdplatsläge och utländskt namn kan påverka handläggningen av patienter med sepsis. Resultaten visar på att en högre arbetsbelastning på akutmottagningen kan kopplas till att det tar längre tid innan patienten får en läkarbedömning. En högre överbeläggningsgrad kan i sin tur associeras med en lägre sannolikhet att patienten läggs in direkt.

– Resultaten visar att det ofta är den initiala handläggningen som påverkas, men i ett senare skede verkar de riktlinjer vi har plocka upp de här förseningarna, vilket gör att det inte påverkar till exempel dödligheten, säger Mikaela Dunér.

Antibiotika i ambulans skulle kunna rädda fler liv

David Larsson har undersökt vilka potentiella tidsvinster som finns med att vid sepsislarm ge antibiotika redan i ambulansen. Resultaten visar att tiden till antibiotika skulle kunna förkortas med 72 minuter, vilket beräknas kunna rädda omkring fyra liv per år i Västerbotten.

– Tidsvinsten är såklart störst vid längre avstånd, men det fanns en tydlig brytpunkt vid 40 kilometers avstånd från sjukhus där tidsvinsten blir väldigt tydlig. Jag hoppas att det här kan hjälpa till att definiera kriterier för när antibiotika bör ges redan i ambulansen, säger David Larsson.

Viktigt att utvärdera

Delstudierna visar att sepsislarm som koncept verkar fungera och att det ger de resultat som önskas.

– Det gör att vi kan känna oss trygga med att fortsätta arbeta på det här sättet. Varje ny sak vi inför kostar pengar eller arbetstid och då är det viktigt att se att det fungerar, framför allt när något införs nationellt, säger Urban Johansson Kostenniemi.

Studenterna är färdiga och deras arbeten godkända, och nu väntar att försöka publicera resultaten i en vetenskaplig tidskrift. I forskningsprojektet planeras fler delstudier.

– Vi har en till student som ska titta på vilka effekter vi ser hos den allra sköraste gruppen av patienter som kommer från särskilda boenden. Sedan är nästa steg att se om vi kan göra larmet ännu snävare och hitta åt de patienter som har allra störst nytta av det. Det är något som en av våra ST-läkare kommer att titta på, avslutar Urban Johansson Kostenniemi.