NYHETER 2026-02-17

Unik studie ska ge svar om behandling vid yrsel

Samspelet mellan klinik och forskning är avgörande för att utveckla vården. Det märks tydligt i Jonatan Salzers arbete, där en ny stor studie kan ge svar på hur patienter med svår yrsel bör behandlas.

Läkare som placerar mätutrustning för ögonrörelser på studiedeltagare.
I studien är det viktigaste hur patienterna själva mår efter behandling, men Jonatan Salzer använder också avancerade tester för rörelseanalys och balansmätningar. Foto: Klas Sjöberg

Universitetssjukvård förenar klinik, forskning och utbildning. Det gör att nya idéer kan testas på ett säkert sätt och snabbt göra nytta för patienterna.

– Som forskare behöver jag jobba kliniskt för att förstå vårdens vardag och ta rätt frågor till forskningen och sedan kunna ta resultaten tillbaka till patienterna. Förenade befattningar är helt avgörande, säger Jonatan Salzer, överläkare på Neuro-huvud-halscentrum vid Norrlands universitetssjukhus och docent vid Umeå universitet.

Kunskap som blir patientnytta

Under sina år på neurologen har Jonatan Salzer träffat många patienter med yrsel.

– Det fanns och finns fortfarande kunskapsluckor om diagnostik och behandling vid yrsel. När jag efter disputationen fick börja forska på egen hand valde jag att gräva vidare i det, berättar han.

Vestibularisneurit, eller virus på balansnerven, drabbar omkring 1 500 personer i Sverige varje år. Det ger kraftig yrsel, illamående och balansstörningar som kan påverka vardagen länge. Kortison används ofta som behandling, men effekten är oklar.

I studien Prevent jämför Jonatan Salzer kortison med placebo och ska följa minst 400 patienter i Sverige, Norge och Danmark. Det viktigaste måttet är hur patienterna själva mår efter behandlingen, men man använder också avancerade tester för rörelseanalys och balansmätningar.

– Antingen visar vi att kortison hjälper och då ska alla få det, eller så kan vi sluta behandla i onödan, säger Jonatan Salzer.

Inga tidigare studier har kunnat ge ett entydigt svar. Jonatan Salzer tolkar det som brist på resurser för att göra tillräckligt stora och väldesignade studier, vilket är kostsamt.

Unikt bidrag för kliniska prövningar

Förra året tilldelades projektet 20 miljoner kronor inom klinisk behandlingsforskning från Vetenskapsrådet. Det är ett unikt bidrag som fullfinansierar väldesignade kliniska studier där resultaten snabbt kan omsättas i vården. Jonatan Salzer har också fått 3 miljoner i spjutspetsmedel från Region Västerbotten.

– Det går inte att göra den här typen av prövning utan de här pengarna, säger Jonatan Salzer.

Forskningsstöd som håller världsklass

Inför och under projektet får Jonatan Salzer omfattande stöd från flera infrastrukturer i regionen:  Kliniskt forskningscentrum (KFC), Registercentrum norr samt Medicinsk teknik, forskning och utveckling (MT-FoU). Därtill har han samarbeten med kollegor inom klinisk kemi och mikrobiologi.  

– Infrastrukturen är jätteviktig. Det här är komplext och ingen kan göra allt själv. Det kräver samspel mellan olika experter, säger Jonatan Salzer.

Resultaten från studien kan direkt förändra behandlingen av patienter med svår yrsel, men forskningen som är ett av universitetssjukvårdens kärnuppdrag behöver prioriteras.

– Det är avgörande att vi skapar utrymme i vardagen för forskningen; att vi trots vårdplatsbrist och akuta flöden kan identifiera patienter, inkludera dem i studier och följa upp, säger Jonatan Salzer.

Tillbaka till nyhetslistan