Forskning kring DBS

På DBS-enheten på Norrlands universitetssjukhus, Nus, bedriver vi en forskning som är omfattande och starkt nationellt och internationellt förankrad. Den stöds av bland andra Vetenskapsrådet och EU.

När man hittat området som orsakar de sjukliga aktiviteterna kan man med en elektrod blockera störningarna.

Verksamheten vid Nus är i huvudsak inriktad på vård och behandling. Den forskning vi bedriver parallellt syftar till att göra behandlingen säkrare och mer effektiv. Medarbetarna har publicerat drygt 250 vetenskapliga arbeten och sex doktorsavhandlingar i ämnet stereotaktisk funktionell neurokirurgi. 

Vi utvärderar nya målområden i hjärnan

Studierna har fokus på målanalys, där vi löpande utvärderar målområden i hjärnan, också för nya sjukdomsgrupper. Vi studerar effekt och biverkningar hos i princip alla patienter för varje enskild elektrodkontakt. 

I studier kring rörelsestörningar som exempelvis Parkinsons sjukdom fokuserar vi på att utvärdera och kartlägga målområdet Zona incerta som visat lovande resultat. 

Studerar svårbehandlade diagnoser

DBS kan ha effekt också vid en lång rad svårbehandlade diagnoser. I Umeå har vi valt att studera patienter med tvångssyndrom eller Tourettes syndrom, svårbehandlade diagnoser där olika slag av terapi testats länge utan framgång.

På Norrlands universitet har vi också studier som pågår för Huntingtons sjukdom och depression. Ettårsuppföljningen av patienter med tvångssyndrom visar lovande resultat och effekten är god också vad gäller ångest och depression. Inom kort startar vi studier om behandling vid epilepsi. 

Komplikationer är sällsynta

För att göra behandlingen säkrare handlar en stor del av vår forskning på att klarlägga komplikationer till behandlingen. Resultaten har noggrant dokumenterats i ett stort antal vetenskapliga studier. De visar att bestående eller allvarliga komplikationer, infektioner och blödningar är mycket sällsynta.

Vi kartlägger det exakta läget för elektroden genom att undersöka hjärnan med datortomografi och magnetröntgen. Informationen sätts därefter samman till en karta över målområdet.   

Atlas över hjärnan

DBS-enheten deltar också i ett EU-projekt för att ytterligare förfina tekniken. Projektet handlar om att skapa en detaljerad atlas över en liten del av hjärnan och en ny generation elektroder som med precision formar ett elektriskt fält. 

Idag kan kirurgen välja att stimulera en eller flera av fyra små kontakter på den inopererade elektroden. I utvecklingsprojektet handlar det om 42 kontakter per elektrod. 

Med det utvecklas precisionen så att kirurgen vet exakt var stimulansen är mest effektiv och ger minst biverkningar. DBS-enhetens uppgift är bland annat att anatomiskt identifiera målet och rita en atlas över hur ström påverkar olika strukturer i hjärnan.

Patric Blomstedt Professor i neurokirurgi
E-post
patric.blomstedt@umu.se
Telefon
090-785 27 05