Fysioterapi och arbetsterapi vid OBP

Inom de första veckorna efter födseln gör fysioterapeut och/eller läkare en första bedömning av barnet. Samtidigt får föräldrarna instruktioner om hur de ska träna sitt barn. Träningen syftar till att bibehålla rörligheten i de leder som barnet inte kan röra själv. Att träna får inte nerverna att läka fortare men minskar risken för stela leder. På så vis får barnet bästa möjliga förutsättningar för funktion om eller när musklerna börjar fungera.

Om barnet vid 2 veckors ålder har en total pares, med eller utan Horners syndrom, bör remiss skickas till plexusteamet omgående. Om barnet inte har sidlik aktiv eller passiv rörlighet i axel, arm eller hand vid 6-8 veckors ålder bör barnet remitteras till plexusteamet.

Information vid plexusskada till remittenter och behandlare

Remiss till habilitering

Om det finns en motorisk påverkan på armen som bedöms bli bestående skickas en remiss till den lokala habiliteringskliniken. Där följer man sedan barnet i samarbete med plexusteamet på sjukhuset tills barnet har vuxit färdigt. Habiliteringen syftar till att ge barnet bästa möjligheter för en god funktion i armen och förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. Genom specifik träning och lek kan barnet lockas till att använda den skadade armen. Vid behov kan habiliteringskliniken också informera och instruera personalen på barnets förskola och skola.

Åtgärder det första året

Föräldrarna/vårdnadshavare får instruktioner om att träna passiv rörlighet i påverkade leder dagligen. Det rekommenderas att stimulera armen på olika sätt, både sensoriskt och motoriskt. Det kan till exempel handla om att man berör den påverkade armen extra mycket eller att man hjälper barnet att föra handen till munnen. Det är bra att försöka locka barnet till att röra armen, till exempel med hjälp av leksaker. 

Ibland kan barn med plexusskada vilja ligga med huvudet vridet åt samma håll hela tiden. I dessa fall fås specifika instruktioner av fysioterapeut. Det är bra att barnet får träna genom att ligga på mage. Förutom träning av rygg och nacke så möjliggör man träning att ta vikt på den påverkade armen.

I de sällsynta fall där barnet opereras med en nervreparation, oftast innan 3 månaders ålder, fixeras den opererade armen under tre veckor. Efter operationen får barnet insatser av habiliteringskliniken i samarbete med plexusteamet på det lokala sjukhuset.

Nervreparation

Åtgärder under barnets uppväxt

Det är viktigt att bibehålla rörligheten i leder som påverkas av nervskadan. Om funktionen återkommer i muskler som varit förlamade så behöver lederna vara mjuka för att musklerna ska kunna fungera. I de fall där muskelkraft inte kommer så kan man ibland kirurgiskt förbättra funktionen senare i livet och då är rörliga leder en förutsättning för att lyckas med kirurgin.

Allmän träning att belasta armen, att träna bålen mm

Den vanligaste komplikationen efter en födelserelaterad plexusskada är att barnet inte kan utåtrotera i axelleden. Även om träningen är väl genomförd kan axelleden bli stel vilket kan leda till att barnet får ett så kallat "trumpettecken". 

Det kan ofta åtgärdas med operation. Efter ingreppet träffar barnet fysioterapeut och arbetsterapeut för träningsinstruktioner. Det kan omfatta både så kallad passiv träning, där en vuxen tar ut rörligheten i leden när barnet är avslappnat, samt aktiv träning av den nya funktionen. Arbetsterapeuten ger tips och råd om hur föräldrarna kan stimulera barnet att använda den skadade armen i vardagsaktiviteter och lek.

Kirurgi vid OBP

Tonåringen med plexusskada

När barnet kommer upp i tonåren uppstår ofta många funderingar och frågor kring plexusskadan och armens utseende och hur den kan påverka framtiden. Tonåringen kan behöva stöd för att träna på bästa sätt och kan ibland vara mer mogen att ta till sig information än tidigare i livet. Ibland uppstår problem i rygg och nacke. Det kan vara värdefullt att få personliga instruktioner för att träna upp stabiliteten i bålen och att se över sin hållning. Vid behov kan habiliteringsteamet stötta och informera skolpersonal och erbjuda samtalsstöd.