Läkemedel och miljö

Det finns idag många exempel på hur läkemedel som kommit ut i naturen kan påverka framför allt fiskar och andra vattenlevande organismer. En del läkemedel kan ackumuleras i djur och några läkemedel har visat sig vara toxiska även i låga koncentrationer. I en del tillverkningsländer är avloppsreningen bristfällig. Man har påvisat uppkomst av resistenta gener i vattendrag nedströms läkemedelsindustrier som tillverkar antibiotika. Könshormoner kan anrikas i fisk och vara biologiskt aktiva i mycket låga koncentrationer. Även ute i världshaven är vissa läkemedel påvisbara.
Idag har de flesta läkemedel miljöklassificerats och information om varje preparat finns sökbar på www.janusinfo.se i en databas under miljö och läkemedel. Varje preparat bedöms efter sin förmåga att stå emot nedbrytning i naturen, att ansamlas i levande varelser och sin toxicitet. I miljörisken vägs även användningen och hur mycket som kommer ut i naturen in. Även om patientnyttan alltid är överordnad, så kan man i de fall det finns en likvärdig effekt välja ett läkemedel som har mindre miljöpåverkan. I avloppsreningsverk i några kommuner i Sverige har reningssteg med ozon och aktivt kol introducerats för att eliminera läkemedelsrester. På eHälsomyndighetens hemsida kan man följa försäljning av respektive läkemedelssubstans i kg även på regionnivå.

Läkemedels klimateffekter har också börjat uppmärksammas. Val av narkosgaser har stor betydelse eftersom dessa ger högt koldioxidavtryck och bryts ned långsamt. Desfluran ger omkring 2600 gånger högre koldioxidavtryck och sevofluran omkring 140 gånger högre koldioxidavtryck än CO2 per viktenhet. I Västerbotten används nu nästan uteslutande sevofluran, men i andra delar av världen ökar användningen av desfluran. Det finns tekniska lösningar för insamling och återanvändning narkosgaser alternativt destruktion av dessa, men det har ännu inte fått någon stor användning. Sammanlagt står lustgas för det största klimatavtrycket och destruktionsanläggningar för lustgas har installerats i flera regioner.

Drivgasen i inhalationssprayer (norfluran) ger också klimateffekter. Man har beräknat att varje sprayförpackning ger 20-30 gånger högre CO2-avtryck än motsvarande pulverinhalator. Uppskattningsvis bidrar medicinska gaser och inhalationssprayer till cirka 2% vardera av sjukvårdens totala utsläpp av koldioxidekvivalenter.

Så kan du påverka

• Skriv ut startförpackning om sådan finns.
• Skriv om möjlig ut alternativ till de mest miljöbelastande läkemedlen.
• Undvik diklofenak som gel och tablett.
• Uppmana patienter att lämna in överbliven medicin till apoteket.
• Informera om vikten av att även förbrukade läkemedelsplåster, inhalatorer, vaginalinlägg i form av östrogen­ringar och orala lösningar lämnas till apoteket.
• Skriv inte ut större förpackningar än vad som beräknas gå åt. Iterera hellre.
• Omvärdera kontinuerligt patientens totala läkemedels­användning.
• Byt om möjligt från spray till pulverinhalator.

Se även information på intranätet: hälso- och sjukvård-läkemedel-läkemedelsfakta-läkemedel och miljö https://vlladmin.sharepoint.com/sites/intranat-halso-ochsjukvard/SitePages/L%C3%A4kemedelsfakta.aspx#l%C3%A4kemedel-och-milj%C3%B6 

http://www.fass.se (redovisar ekotoxikologiska data för utvalda läkemedel)

Information från region Stockholm på http://www.janusinfo.se  (läkemedel och miljö)

Miljöarbetet i regionerna, Öppna jämförelser 2024, SKR

Janson C, Henderson R, Löfdahl M, et al. Carbon footprint impact of the choice of inhalers for asthma and COPD. Thorax 2020;75:82-84.

Talbot A, Holländer HC, Bentzer P. Greenhouse gas impact from medical emissions of halogenated anaesthetic agents: a sales-based estimate. Lancet Plantet Health 2025;9:e227-35.