Seminarier/verkstäder i projekt Ladds

Upplägg och genomförande

Tisdagen den 28 mars 2017 genomfördes workshop I inom ramen för projektet Ladds med temat "Spelregler". Syftet med workshopen var att arbeta igenom tre användningsscenarier för öppen data. Varje scenario utformades vidare för att kunna fungera som en bred tankemodell för hur öppen data kan användas, delas, sammanföras och nyttjas vid utveckling av nya digitala tjänster.

Workshopen ägde rum mellan kl 13-16:30, i lokalen White Space på Sliperiet, konstnärligt campus, Umeå

Vad gäller upplägg och genomförande av denna workshop hölls först en gemensam genomgång med workshopens 12 deltagare. Syftet med projektet Ladds beskrevs följt av en presentation av workshopen. Därefter delades deltagarna in i tre grupper med fyra deltagare i varje grupp. De tre grupperna fick varsitt scenario att arbeta med under 40 minuter. Därefter följde presentation av varje grupp under 20 minuter. Efter de gruppvisa presentationerna följde en gemensam diskussion på ca 1 timme om spelregler för användning och utveckling av digitala tjänster som bygger på öppna data.

För de tre grupperna fick varje grupp varsitt scenario att arbeta med. Dessa scenarios var utformade för att dels överensstämma väl med medborgares behov, allmänna samhällstrender, till exempel ökad miljömedvetenhet, och att varje scenario bygger på data som inom respektive område blir alltmer öppen och tillgänglig. Utifrån dessa kriterier arbetade grupperna med följande tre tematiserade scenarios:

Scenario 1 - "Eco-living"

Som privatpersoner, medborgare, företagsledare och arbetare blir vi allt mer medvetna, och påminda, om betydelsen av ett hållbart leverne. Vår miljö påverkas av hur vi lever våra liv, och således kan vi ta medvetna beslut om att leva på sätt som påverkar vår natur, vårt klimat och vår miljö så lite som möjligt. Ibland pratar man här om "eco-living" och det finns flera exempel på hur man kan leva med "eco-living" som ideal. Till exempel kan man reflektera över hållbart resande vad gäller tjänsteresor och kollektivtrafik. Kanske se över energianvändningen i sitt hushåll, källsortera sina sopor och avfall, satsa på lokalproducerade livsmedel, etiskt framställda, producerade, distribuerade, konsumerade och återvunna produkter. Sammantaget handlar det om att öka medvetenheten om hur val i våra sätt att leva och färdas kan minska vår miljöpåverkan. Men, hur skulle en digital tjänst kunna se ut som bidrar till en sådan ökad medvetenhet?

Scenario 2 - "Global Citizen"

Vi lever i en alltmer globaliserad värld. Vi nås av nyheter från världens alla hörn, och med försäkringar, pass och kreditkort har det blivit enkelt att också ta sig mellan olika länder. Med ökad rörlighet och enklare access till information får vi bättre förståelse för vår omvärld och det ökar våra möjligheter att vara världsmedborgare, eller "global citizens". Det lokala är nära sammanflätat med det regionala, det regionala med det nationella, och det nationella med det internationella. Sociala medier och tjänster som tripadvisor, twitter, med mera gör det samtidigt möjligt att enkelt överbrygga dessa sammanlänkningar. Det som till synes händer lokalt på en ort kan snabbt bli en världsnyhet. Hjälporganisationer får bra hjälp av dagens sociala medier och möjligheterna till att vara en god världsmedborgare ökar. Men hur kan en digital tjänst se ut som ytterligare överbryggar det lokala, regionala och globala? Hur kan vi få digitalt stöd för att vara än mer aktiva i vår vardag?　

Scenario 3 - "Mina mina sidor"

Vi får allt fler "mina sidor" med olika inloggningar. Det kan vara mot till exempel olika försäkringsbolag där vi har vår hemförsäkring, olycksfallsförsäkring, bilförsäkring, och så vidare. "Mina sidor" finns också där vi har medlemssidor till olika företag och föreningar, och vi finner också "mina sidor" för olika banker, och till och med våra sjukhusjournaler kan idag nås som "mina sidor". Kort och gott finns det idag en uppsjö av "mina sidor" för individen, men ingen samlande tjänst för "mina mina sidor". Om man börjar reflektera över detta finner man vidare att man kanske också behöver åtkomst till andras "mina sidor". Till exempel kan man behöva nå sina barns sidor som de har för sitt skolarbete, eller om man är anhörig till en vårdtagare. Kanske behöver man fundera inte bara över "mina sidor", men också över relationen mellan mina, dina, våra och andras sidor? Hur skulle en digital tjänst kunna se ut och fungera som ger en överblick och skapar mervärde där de sidor man behöver åtkomst till sammanförs som "mina mina sidor"?

Grupp 1

Detta första scenario handlar om digitala tjänster som förenklar att leva på ett miljömedvetet sätt. Från denna grupp presenterades idéer om data som speglar hela ens beteende kring allt som påverkar miljön/det ekologiska fotavtrycket, transporter, avfall, etc. Flera idéer presenterades för hur data kan användas i tävlingar av olika slag som resulterar till beteendeförändringar. Idéer om tävlingar, och så kallad "gamification" togs upp som möjlighet till att skapa intresse och tävlingsmoment i sådana digitala tjänster. Till exempel att bygga en digital tjänst där man tävlar mellan olika bostadsområden, tävlar mot bekanta, eller främlingar, om källsortering, energianvändning, eller andra miljömål.

Helt klart var frågan om hur man skapar motivation en nyckelfråga där spelregler handlar om hur man kan bygga digitala tjänster som man inte enbart för access till, och som kan tillhandahålla information, men som också innehåller någon form av utmaning eller tävlingsmoment. I relation till detta med tävlingsmoment diskuterades också hur man skapar uppmärksamhet för sådana digitala tjänster. Förutom traditionell marknadsföring nämndes här även olika former av publika arrangemang, och även jippon som uppmärksammar beteendeförändringar och hur arrangerandet av sådana kan förstärka den önskade effekten av en digital innovation.

Överhuvudtaget var fokus vid presentationen från denna grupp mycket på beteenden, vanor och flöden, och hur digitala tjänster som samlar och bearbetar data kan ge insikt om sådana vanor och flöden samt påverka dessa – från vilka transportmedel man väljer, till ens konsumtionsvanor.

Vidare fördes diskussioner om olika modeller och spelregler för vilka former av payback eller belöning till individen som data kan skapa och gruppen betonade att spelregler måste också finnas för hur den som bidrar med data också har tillbaka något för det arbetet. Här togs det också upp av gruppen att sådan belöning eller "återgäldande" kan vara icke-ekonomisk, till exempel i form av bättre snöröjda cykelbanor – för den som rapporterar/lämnar data om aktuella behov av snöröjning på olika platser, eller längs olika vägsträckningar. Gruppen gav som exempel här att man kan ta inspiration från den belöning som man får när man återvinner burkar/glas och där man också kan välja att skänka belöningen till någon verksamhet man vill stödja. Tankar fanns vidare om sådana givande/belöningsmodeller som kan kopplas till resonemang om cirkulär ekonomi, där värden återbrukas, återvinns och för ny användning och förnyat värde.

En diskussion fanns också om betydelsen av att se till flera aktörers gemensamma möjligheter – bortom bara vem som lämnar data, och vem som brukar data. Till exempel kan någon som lämnar data, och någon som nyttjar data – som i exemplet om snöröjning – även vara en viktig del av stadsplanering och över flera år som inspel för budgetplanering. Data – hur det genereras och används – behöver inte bara vara på individnivå, utan kan även vara intressant på organisatorisk nivå, och för planering, budgetering, upphandling och projektering.

Grupp 2

Presentationen av grupp 2 var fokuserad på digital tjänsteutveckling baserat på öppen data, och med fokus på digitala tjänster för att vara och verka som en "global citizen".

Från presentationen som denna grupp höll var det tydligt att datas främsta roll är att bidra till att skapa förståelse för andras problem och utmaningar. Ett begrepp som lanserades av denna grupp var "Databaserad gemenskap"/en Citizen of the world-känsla som måste bygga på ett verkligt engagemang vilket omsatt i spelregler för denna typ av digitala tjänster kräver förtroende för mediat, plattformen och plattformsägaren med vars hjälp man tar del av data och interagerar med andra som delar ens engagemang.

Just förtroendefrågan blev fokus för denna grupps presentation vad gäller spelregler. Presentationen utmynnade i en diskussion om hur man kan säkerställa att det går att lita på data? Hur data granskas? Hur man kan säkerställa vem som är avsändare av ett visst dataflöde? Och så vidare. Ytterligare aspekter som diskuterades var exempelvis hur man kommer bort ifrån vinklad data, eller ensidiga eller enkelriktade data. Överhuvudtaget handlade denna diskussion i frågor om datasäkerhet, integritet, mångfald och betydelsen av tydliga spelregler för hur data kan säkerställas, granskas och tillgängliggöras säkert. Ett begrepp som kom upp under denna diskussion var "digital allemansrätt" och hur sådan kan etableras och upprätthållas – både moraliskt, och genom eventuella regler.

Vad gäller tänkbara digitala tjänster inom detta område kan det också upp flera idéer i den efterföljande diskussionen. Till exempel tjänster som skapar möten/bygger broar mellan personer, t ex mellan svenskar och icke-svenskar, t ex genom att underlätta möten mellan personer som annars inte möts över en fika är en möjlig tjänst som skulle kunna tas fram.

Förtroendet för data/personen som beskriver sig själv via data var också en central aspekt för denna grupp.

Det finns en risk i att data förfalskas för att på ett sätt som liknar "fake news" påverka åsikter och agerande och/eller möjliggöra någon slags brottslig gärning. Det finns också en risk för att man selekterar ut data som i och för sig är korrekta men som stödjer ens befintliga världsbild och utesluter annan data som ger en annan/mer balanserad bild. Mekanismer som "skakar" om genom att ge data eller information man inte bett om kan behövas för att motverka detta. Tekniska förfalskningsskydd som checksummor bör också finnas för att säkerställa att data inte har förvanskats på vägen mellan att den genereras och används.

Gruppen tog även upp att data inte bör censureras. Däremot kan data märkas upp, t ex med datapublicerarens syn på hur en viss data kan bidra till samhällsnytta, vem som äger en viss mängd, eller ett visst flöde av data eller vem som ansvarar för kvaliteten för publicerat data så att datakonsumenten får stöd i sin bedömning av trovärdighet/kvalitet och kan filtrera bort oönskat eller felaktigt data. Ytterligare ett krav på spelregler som denna grupp tog upp var att det utvecklas metoder för hur data samlats in också måste vara beskriven för att kvalitetsbedömningar av olika data ska kunna göras.

Ytterligare spelregler som denna grupp berörde var att statistiska data ska vara enkelt tillgänglig på detaljnivå. Ska man kunna fånga upp beteenden, t ex för ungdomar som strular och är på väg åt fel håll är det rentav nödvändigt med data på personnivå för att kunna skräddarsy åtgärder. Det kan vara avidentifierade data på personnivå när algoritmer ska utvecklas men när den ska användas krävs förstås riktigt och trovärdigt data. Statistik är förädlat data och tillgång till förädlat data kan vara en del i det data som driver engagemang men även rådata måste vara tillgängligt så att man kan kontrollera hur förädlingen gått till. Kort sagt efterfrågade gruppen spelregler för data som möjliggör precision i data men som samtidigt håller hårt på kraven som måste finnas för att skydda den personliga integriteten.

Medvetandegörande om vikten av källkritik bör också utföras av den som tillhandahåller data. Detta var ytterligare en spelregel som denna grupp identifierade. Man kan tänka sig att det ska skapas neutrala samlingar av kritiskt granskade data som då har hög trovärdighet i jämförelse med t ex anonyma data.

Data som är personligt är värdefullt och detta värde ska på något vis, ekonomiskt eller icke-ekonomiskt tillfalla personen som en viss mängd data handlar om. Detta var den slutliga spelregel som grupp 2 identifierade i relation till det scenario som de arbetade med under denna workshop.

Grupp 3

Tredje gruppen som arbetade med scenario 3 med fokus på olika "mina sidor" och möjligheter till att bygga integrerade lösningar för mina, dina, våra och andras sidor landade i en presentation som handlade mycket om spelregler för vilka data som kan kombineras, vad som bör hållas separerat, spelregler för vika samkörningar av data som tillåts och hur man å ena sidan kan skapa nytta och enklare överblick, och hur man å andra sidan måste finns sätt att säkerställa den personliga integriteten.

En slutsats från gruppens presentation var att det bör skapas kluster av information som hör ihop. Man vill ha kontroll över vem som ska se vad. Men det kan också finnas flera olika kluster som en slags morot. Idén om ett "Mina mina sidor" är i princip en federeringslösning. Ett förslag från gruppen var att man ska kunna ha olika alias i olika domäner. Man måste sätta värde på det som är skyddat/stängt data – och vilken data som kan behandlas fritt och öppet.

Ytterligare en viktig aspekt som lyftes från denna grupp var att det kanske inte enbart är utformningen av en digital tjänst som avgör vilken data som sätts samman eller samkörs. Individen ska själv ha kontroll över vilken data som samlas under en tjänst, och hur individrelaterad data får bearbetas, samlas och spridas vidare.

Sammanfattande noteringar & reflektioner om spelregler

Efter de gruppvisa presentationerna som tog sin utgångspunkt i var och ett av de tre scenarios som utarbetats för denna workshop hölls också en gemensam diskussion om spelregler utifrån dimensionerna 1) teknik, 2) affärsmodeller/betallösningar, och 3) juridik och ägande.

Helt klart fanns en samsyn mellan de tre grupperna om ett antal spelregler som var nödvändiga för att skapa hållbara digitala tjänster som bygger på öppen data. Nedan summerar jag de huvudsakliga aspekter som berördes under respektive dimension:

1.Teknik

Vad gäller de tekniska lösningarna för tjänster som bygger på öppna data finns det från denna workshop ett antal identifierade spelregler. Tekniken måste stödja genererande av data, insamling av data, stödja kanaler och enkla flöden, bearbetningar och samkörningar av data. Men det behövs även spelregler som reglerar ock kontrollerar att data inte används felaktigt, eller att data förvanskas. Det behövs således dataidentifieringsregler, men också manipulationsskydd för data, till exempel checksummor som kan användas för att säkerställa att data inte blivit förvanskat. Vidare behövs spelregler för att sätta upp certifikat och andra metoder för att identifiera vem som är publicist och användare av data. Metadata/metod måste också redovisas på ett transparent sätt. Det är en viktig spelregel för att man ska kunna lita på den data som de digitala tjänsterna bygger på. Åt andra hållet, och för att säkerställa skydd av personlig integritet behövs även anonymiseringsfunktioner med kodnycklar bör finnas. Öppen data bygger också på tillförlitlig och säker data.

2. Affärsmodeller/betalning

Den gemensamma diskussionen identifierade även behovet av spelregler som tydligt kopplade samman data med en specifik användning och med vilka aktörer som hade tillgång till data, dess bearbetning och dess användning via en digital tjänst.

Ett förslag som kom upp var att om man deltar som dataleverantör ska man få en premie från den som nyttjar ett visst dataflöde.

Ett förslag till en affärsmodell som kom upp under diskussionen var exempelvis att ge företag chansen att marknadsföra sig/behålla kunder då de via datadelning är en "Good Citizen"

Humor, lek, tävlingar, relationer var också något som poängterades som något som kan finnas med i affärsmodeller för digitala tjänster som bygger på öppen data. Genom "gamification" bidrar användare med sin data då även tävlingsmomentet ger ett mervärde tillbaka till brukaren av tjänsten.

Det fördes även en diskussion om spelregler, inte bara kring individers engagemang, men även för hur aktörer som kommun/landsting kan vara både tillhandahållare och brukare av digitala tjänster som bygger på öppna data. En gemensam åsikt som delades vara att kommun och landsting kan driva på för publicering av intressanta öppna data.

Lättillgänglighet via bra gränssnitt och bra metadata kan vidare underlätta för både producent och konsument av öppna data.

3. Juridik och ägande

Slutligen fördes det en diskussion i slutet av workshopen om spelregler som berörde frågor om juridik och ägande av digitala tjänster som bygger på öppna data, och även frågor om det går att hävda ägande till öppna dataströmmar.

En allmän spelregel var att avsändaren kan vara ägare, men också kunna avsäga sig äganderätten. Här var Creative Commons ett exempel som togs upp där den modellen kanske också skulle kunna vara tillämpbar på olika datamängder, dataset och olika tillgängliga strömmar av data.

Vidare diskuterades möjligheten till en spelregel som bygger på principen att individen äger sitt eget data. Idén var här att jag som individ bidrar med data för det jag tycker utgör goda syften. Jag bestämmer över mina egna data och vad det används till.

Genom att data delas med mig kan jag bli mer aktiv och samhällsengagerad. Grupperna var överens om att denna modell var bra, men att den också ställde höga krav på juridiska och tekniska lösningar för att säkerställa att detta skulle vara möjligt, och så att data inte i ett andra steg skulle kunna sprida vidare och nyttjas till annat som det ursprungligen inte var avsett att användas till.

På ett övergripande plan blev således slutsatsen att dessa tre dimensioner – teknik, affärsmodell och juridik – var tre dimensioner som är nära sammanflätade i varandra, men som samtligt kan fungera som ett bra verktyg och ett ramverk för utveckling av spelregler för öppen data och för hur digital tjänsteutveckling kan ske som bygger på öppen data och öppna dataflöden.

Upplägg och genomförande

Onsdagen den 7 juni 2017, kl 09:00-12.00 genomfördes en workshop inom ramen för projektet Ladds med temat "Ett datadrivet labb – etiska aspekter och historiska perspektiv".

Syftet med workshopen var att diskutera etiska frågor som rör exempelvis personlig integritet, övervakning, och rätten till data. Vid förra workshopen om spelregler för ett datadrivet labb framträdde förtroende som en av de centrala nycklarna för att bygga ett hållbart labb. För att skapa förtroende krävs att man hanterar de etiska frågor som ett sådant labb ger upphov till.
Den här workshopen fokuserade således på etiska utmaningar för ett datadrivet labb. Deltagarna introducerades till centrala etiska begrepp och verktyg samt historiska paralleller, vilka utgjorde utgångspunkten för att sedan i mindre grupper arbeta med att identifiera etiska utmaningar för ett datadrivet labb som lagrar och bearbetar stora mängder data av olika slag.

Tanken är att denna och andra workshops som behandlar icke-tekniska aspekter på det datadrivna labbet ska vara en del i den förståelse som utgör basen för den affärsmodell som tas fram för labbets verksamhet.

Workshopen genomfördes av filosofen Lars Samuelsson och idéhistorikern och föreståndaren för Humlab Stefan Gelfgren, båda från forskningsprojektet "iAccept: Soft surveillance – between acceptance and resistance" (Umeå universitet).

Platsen för workshopen var Humlab X, konstnärligt campus, Umeå

Bakgrund

Datadrivna labb har en tydlig koppling till många etiska aspekter, t ex

• Nivån på Integritet/övervakning
• Rätten till data
• Samhällsnytta vs individens nytta
• Risker för samhälle och individ vid missbruk av data

Man kan närma sig de etiska frågorna från två håll. Man kan utgå från etiska teorier och via dessa hitta vägledning för avvägningar och beslut. Man kan också utgå från ett mer öppet resonerande med hjälp av "etiska verktyg".

Att utgå från etiska teorier är i detta fall inte särskilt lämpligt då det är svårt att välja teori, svårt att tillämpa den och det kan bidra till låsningar i diskussionerna. Ofta hamnar man i en låst situation där individens rättigheter står mot samhällsnytta/kollektivets nytta på olika vis. Workshopen genomförs därför utifrån ett öppet resonerande med hjälp av "etiska verktyg".

Etiskt resonerande

Vi förväntas alla, både individer och organisationer, rättfärdiga våra handlingar/beslut för andra. Detta gäller även det datadrivna labbet.

Om detta rättfärdigande ska accepteras och inge förtroende måste det byggas upp på följande vis:

• Informationen som rättfärdigandet bygger på måste vara så komplett och korrekt som möjligt.
• Informationen måste vara "livaktig" (vividness). Det innebär att informationen analyseras från flera olika aktörers respektive synvinkel och att det finns en ambition att förstå upplevelsen hos de olika inblandade parterna.
• Rättfärdigandet måste vara koherent, dvs logiskt sammanhållet. Det innebär att grumliga/oklara begrepp ska undvikas, att logiska motsägelser saknas, att skälen som anförs är relevanta. Motiveringarna ska hålla även i andra liknande fall och godtycklighet och glidningar ska undvikas. Vidare innebär det att rättfärdigandet bör bygga på universaliserbarhet, dvs att resonemanget håller oavsett vilken roll en viss part har. Samma resonemang för stöd av en princip måste fungera oavsett om en part är direkt involverad i labbet, påverkas av labbet eller är en oberoende observatör.

Etiska skäl

Två typer av etiska skäl/värden som står på spel där överväganden och balansering måste göras (det kan finnas flera) och som berör ett datadrivet labb är:

• Respekt för rättigheter, integritet, intressen, personer och organisationer/företag
• Samhällsnytta och individuell välfärd

Resultat

Arbetet utgick från en mall med tre kolumner, "Problem/invändningar", "Typ av skäl/värde (som står på spel)" samt "Möjliga svar/sätt att hantera problemet/invändningen"

Det visade sig inte helt lätt att lämna det mer praktiskt/operativa perspektivet och fokusera på de etiska aspekterna. Troligen behöver man arbeta mer med frågorna innan man utvecklar ett mindset som passar dessa frågor.

Nedan följer en sammanställning av en workshop med temat "Ett datadrivet labb - etiska aspekter och historiska perspektiv" genomfört den 7 juni 2017 kl. 09:00-12:00:

Problem/invändning 1:

Vem är ansvarig om något går fel?

Skäl/värde/vad som står på spel:

Trovärdighet, individers integritet

Möjliga svar/sätt att hantera problemet:

Etiskt råd när känsligt data är involverat

Problem/invändning 2:

Vem är intresserad av att leverera data initialt och över tid?

Skäl/värde/vad som står på spel:

Intresse, motivation (nytta för labbet/användare)

Möjliga svar/sätt att hantera problemet:

Utveckla incitament för leverans, tillhandahållande. Bygga trovärdighet för labbet och visa på labbet, datanvändning i innovatione

Problem/invändning 3:

Det kan komma konkurrenter som är snabbare/gör bättre innovationer än vi själva

Skäl/värde/vad som står på spel:

Ekonomiska värden (sjunkande lönsamhet, den egna verksamheten stagnerar), etiska värden (nytta för labbet/användare)

Möjliga svar/sätt att hantera problemet:

Driva egna projekt i labbet och labba med egna data, kanske via exjobbare och startups. Ha en öppen och stängd del i labbet för att skydda det egna företaget (och kunderna) genom att visst data inte görs öppen

Problem/invändning 4:

Hur vet vi vilken kvalitet data har?

Skäl/värde/vad som står på spel:

Ekonomiska värden: Ingen använder datat pga bristande förtroende för datats riktighet. Etiska värden: Nytta för labbet/användare

Möjliga svar/sätt att hantera problemet:

Öppen information om vem dataleverantören är, hur datat infångats och bearbetats. Automatisk tvättning av data innan publicering.

Problem/invändning 5:

Vad vet vi om datat som tillhandahålls?

Skäl/värde/vad som står på spel:

Ursprung okänt. Etiska värden(data används på andra sätt och/eller i andra sammanhang än vad som sades vid insamlandet. Nytta/välfärd, förtroende, respekt påverkas

Möjliga svar/sätt att hantera problemet:

Tydliga metadata. riktlinjer för användandet. Etiskt råd.

Problem/invändning 6:

Hur håller sig ett datalabb levande över tid?

Skäl/värde/vad som står på spel:

Stora institutioner/få individer är engagerade i labbet vilket kan ge totalt sett låg nivå på intresse och engagemang. Etiska värden: nytta för labbet/samhället/individen

Möjliga svar/sätt att hantera problemet:

Kontinuerlig mätning av labbets effekt på hållbarheten i samhället. Ständigt tillföra nya aktuella data Bygga ett varumärke och ladda detta med ledord grundade i etiska principer. Intressenter måste fås med. Vittnen som deltagit i labbets verksamhet som berättar – likasinnade berättar för likasinnade. Koppla samman sig med olika testarenor. Utbildning kring vad man kan göra med data

Problem/invändning 7:

Hur skapar man processfart i en organisation som ett datalabb?

Skäl/värde/vad som står på spel:

Stelbenthet och tröghet tar död på den entreprenuriella energin (nytta för labbet/användare)

Möjliga svar/sätt att hantera problemet:

Tydlig organisation och dito riktlinjer

Problem/invändning 8:

Hur begränsar juridiken labbet?

Skäl/värde/vad som står på spel:

-

Möjliga svar/sätt att hantera problemet:

Bygga scenarios utifrån ”tänk om inte denna reglering fanns då …”

Problem/invändning 9:

Hur ska individen som ”drabbas” av innovationerna känna trygghet?

Skäl/värde/vad som står på spel: 

Etiska värden: Respekt för individens rättigheter/integritet

Möjliga svar/sätt att hantera problemet:

Öppenhet/tydlighet/deltagande/ta oro på allvar