NYHETER 2021-12-20

En förträngning i en av karotisartärerna (halspulsådrorna) som försörjer hjärnan med blod är en av de vanligaste orsakerna till stroke. För att förhindra att en stroke uppstår vid en sådan förträngning är det viktigt att kroppen kan omfördela blodet via hjärnans övriga artärer så att den ”avstängda” delen av hjärnan fortfarande får en tillräcklig genomströmning av blod.

Systemet av artärer som tillåter omfördelningar av blod mellan hjärnans olika delar kallas för hjärnans kollateralsystem. På grund av anatomiska olikheter har vi människor har olika kapacitet för kollateral blodförsörjning. Även vid kirurgisk behandling, t.ex. hjärt- och halskärlskirurgi, är detta kollateralsystem av yppersta vikt. Typiskt för dessa operationer är att blodflödet i ena eller båda halspulsådrorna stängs av för att det kirurgiska ingreppet ska kunna utföras i blodtomt fält, vilket ställer stora krav på kollateralsystemet för att inte blod- och syrebrist ska uppstå i hjärnan under själva ingreppet. För att försöka undvika detta kan kirurgen använda olika tekniker, t.ex. kan blod ledas runt operationsområdet med en plastslang (en s.k. shunt) eller så kan blod injiceras till hjärnan genom en hjärtlungmaskin.

Projektet i den här ansökan avser att utveckla och utvärdera metoder som kan identifiera risk hos patienter som ska genomgå hjärt-kärlkirurgi genom att analysera hjärnans kollateralsystem före operation. Metoden bygger på att uppskatta drivtrycket i hjärnans artärer, alltså det tryck som driver blodet genom artärerna och in i hjärnan. Vid ett lågt drivtryck i någon del av hjärnan så kommer risken för syrebrist att vara hög för just den patienten. Vi kallar metoden ”Computational Hypoperfusion Prediction” (CHP) där tryckfördelningen beräknas från imagning och fysik från avancerad strömningslära, där beräkningarna sker med datordrivna metoder. Vi tror (vår hypotes är) att denna nya metod kommer kunna uppskatta vad som händer med drivtrycket och blodflöden under operationssituationen, t.ex. vid en strypt karotisartär. Därigenom kan vi före operationen identifiera riskindivider och skapa förutsättningar för att genom en förbättrad operationsplanering underlätta själva operationen. Inom ramen för denna ansökan planerar vi därför att undersöka om CHP kan ge ”skräddarsydd” behandling efter varje patients individuella behov av blodförsörjning till hjärnan. Därigenom tror vi oss kunna optimera kirurgiska ingrepp och minska risk för komplikationer vid olika typer av hjärt- och halskärlskirurgi, t.ex. karotiskirurgi och kirurgi på aortan.

Projektet är ett samarbete mellan medicinsk teknik, neurologen och thoraxkirurgen.