Habiliteringscentrum

Barn- och ungdomshabiliteringen vänder sig till barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd, samt till barn med medfödda, varaktiga och svåra rörelsenedsättningar.

I de flesta fall gör vårdnadshavare en egen vårdbegäran om habilitering via e-tjänsterna på 1177.se. Mer information om detta och e-tjänst för att göra en egen vårdbegäran finns på respektive enhets sida på 1177.se.

• Barn- och ungdomshabilitering Lycksele
• Barn- och ungdomshabilitering Skellefteå
• Barn- och ungdomshabilitering Umeå

Innehåll i ansökan om habilitering

Dessa uppgifter ska vårdnadshavare lämna vid egen vårdbegäran om habilitering:

• Samtliga vårdnadshavares namn och kontaktuppgifter, samt om vårdnadshavarna är överens om att göra ansökan.
• Beskrivning av funktionsnedsättning och diagnos, samt hur vardagen fungerar för barnet/ungdomen och familjen.
• Beskrivning av vilket stöd familjen ansöker om.
• Namn på barnets förskola eller skola.
• Vilken klinik som gjort den utredning som styrker barnets diagnos eller diagnoser, samt när den gjordes. Ange klinik och ort, samt år och månad när utredning genomfördes. 
• Samtycke till att habiliteringen får ta del i nödvändiga intyg, bedömningar och journaler från hälso- och sjukvård och/eller annan myndighet som behövs för beslutet. 
• Övrig information som kan vara av betydelse, till exempel tolkbehov.

Innehåll remiss

Vid svåra rörelserelaterade funktionsnedsättningar och behov av habiliteringens samordnade insatser skriver läkare remiss.

EDI-remiss från Barn- och ungdomspsykiatri Västerbotten/essenceteamet behandlas som en egen vårdbegäran, men ska innehålla samma information som övriga remisser.  

• Medicinsk utredning eller underlag som styrker diagnos tillhörande målgruppen. Utredningsutlåtande, datum för återgivning, samt diagnoskoder.
• Kortfattad beskrivning av funktionsnedsättningen och vårdnadshavares önskemål om insatser.
• Kortfattad information om eventuella insatser som fortlöper vid remitterande/utredande verksamhet, till exempel föräldrautbildning, medicininsättning/uppföljning.
• Övrigt som kan vara viktigt att känna till, exempelvis eventuell medicinering eller tolkbehov. 
• Eventuella övriga diagnoser, somatiska eller neuropsykiatriska.
• Relevanta kontaktuppgifter, vårdnadshavare, c/o-adresser, HVB-hem.
• Samtycke från vårdnadshavare eller förordnad vårdnadshavare att skicka in remiss samt datum för samtycke.

Kontakt

Vårdnadshavare gör i första hand en egen vårdbegäran för barn under 18 år via e-tjänsterna på 1177.se. När det inte är möjligt att använda e-tjänsterna skickas en skriftlig egen vårdbegäran till:

Barn och ungdomshabiliteringen
Kandidatvägen 31-33
907 33 Umeå

EDI-remiss för barn under 18 år skickas av den berörda verksamheten till Barn- och ungdomshabilitering Umeå som tar emot remisser för hela länet.

Mer information om barn- och ungdomshabiliteringens verksamhet

Hörselrehabiliteringen i Västerbotten finns till för barn, ungdomar och vuxna som upplever att deras möjligheter till delaktighet och samspel med omgivningen minskar till följd av en varaktig hörselnedsättning, hörsel- och synnedsättning, dövhet eller dövblindhet, ljudöverkänslighet eller tinnitusbesvär. På den här sidan finns information om remiss och egen vårdbegäran till hörselrehabiliteringen.

Remisskriterier

• Diagnosticerad lätt till måttlig hörselnedsättning, enkelsidig och dubbelsidig
• Diagnosticerad grav hörselnedsättning, enkelsidig och dubbelsidig
• Diagnosticerad dövhet eller stark misstanke om dövhet, enkelsidig och dubbelsidig
• Diagnosticerad kombinerad syn- och hörselnedsättning
• Diagnosticerad tinnitus. För brukare som inte tidigare haft kontakt med hörselrehabiliteringen för tinnitusbesvär krävs remiss från läkare eller audionom. En medicinsk bedömning av läkare ska finnas innan remiss skickas.
• Diagnosticerad ljudöverkänslighet utan annan perceptionsstörning eller neuropsykiatrisk problematik som förklarar besvären.
• Av hörselläkare konstaterad APD/CAPD utan annan perceptionsstörning eller neuropsykiatrisk problematik som förklarar besvären.
• Hörande barn till döva föräldrar (CODA)
• Ménières sjukdom
• Plötslig dövhet (Sudden deafness)

Remissen ska innehålla

Diagnos/Frågeställning

• Vid grav hörselnedsättning skickas remiss enligt rehabiliteringsprogram.
• Vid tinnitus skickas remiss enligt rehabiliteringsprogram. Ange gärna under kliniska upplysningar om det finns beslut om ljudstimuleringsbehandling och om den är påbörjad.

Vid övriga diagnoser/frågeställningar ange gärna något av följande under kliniska upplysningar:

• Kortfattat om situationen
• Risk för problem i förskola/skola
• Arbetssituation: Risk för eller pågående sjukskrivning
• Familjesituation som påverkar
• Bedömning av påverkan på det dagliga livet. Exempel på svårigheter
• Om hörapparatutprovning pågår
• Andra pågående vårdkontakter

Behov av tolk

Ange om patienten har behov av tolk samt vilken typ av tolk:

• Teckenspråkstolk
• Dövblindtolk
• Språktolk, ange språk
• Skrivtolk
• Tecken som stöd-tolk (TSS)

Övriga besvär utöver orsak till remiss

• Hörselnedsättning
• Tinnitus
• Ljudöverkänslighet
• Nedsatt psykiskt mående
• Utmattningstillstånd
• Annan funktionsnedsättning av betydelse

Egen vårdbegäran

Den som har en konstaterad hörselnedsättning eller dövhet alternativt tidigare haft kontakt med hörselrehabiliteringen på grund av tinnitus eller ljudöverkänslighet kan själv ansöka om insatser genom att göra en egen vårdbegäran. Det görs antingen genom att logga in på 1177.se och söka hörselrehabilitering Västerbotten, eller genom att ringa hörselrehabiliteringen.

Kontakt

Telefon: 090-785 74 50

Mer information om hörselrehabiliteringens verksamhet

Synrehabiliteringen i Västerbotten finns till för barn, ungdomar och vuxna som har nedsatt syn eller saknar synförmåga. För personer med kombinerad syn- och hörselnedsättning ges stödet i ett team som är gemensamt med hörselrehabiliteringen. På den här sidan finns information om remiss och egen vårdbegäran till synrehabiliteringen.

Remisskriterier

Synrehabiliteringens remisskriterier utgår från WHO:s gradering av synnedsättning.

Lindrig/ingen synnedsättning (WHO grad 0)

Lindrig/ingen synnedsättning enligt WHO innebär att synskärpan är bättre än 0,3 med bästa korrektion. För att synrehabiliteringen ska ge stöd till patienter med synskärpa bättre än 0,3 ska också något av kriterierna nedan vara uppfyllda.

• progredierande synnedsättning hos barn och ungdomar som sannolikt kommer uppfylla remisskriterierna i ett senare skede
• närvisus med behov av starkare lästillägg än +4,0 D för att läsa textstorlek 10 punkter med bra belysning, testat med nya enstyrkeglas i provbåge (testning och utvärdering pågår)
• patienter som är beroende av körkort i sitt arbete och vars syn ej uppfyller körkortskrav kan få krisstöd hos kurator under en begränsad period
• begränsat synfält som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
• försämrat mörker eller kontrastseende som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
• bländningskänslighet som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen
• visuella perceptionssvårigheter som ger betydande svårigheter i den dagliga livsföringen utan annan perceptionsstörning eller neuropsykiatrisk problematik som förklarar besvären
• kombinerad syn- och hörselnedsättning där synnedsättningen uppfyller synrehabiliteringens kriterier

Måttlig synnedsättning (WHO grad 1)

• synskärpa med bästa korrektion lika med/sämre än 0,3 till lika med/bättre än 0,1

Svår synnedsättning (WHO grad 2)

• synskärpa med bästa korrektion sämre än 0,1 till lika med/bättre än 0,05

Blindhet (WHO grad 3-5)

• synskärpa med bästa korrektion sämre än 0,05 till ingen ljusperception och/eller
• synfält ej större än 10 grader runt centrum i det bästa ögat

Obestämd eller ospecificerad synnedsättning (WHO grad 9)

• oklar synutveckling hos barn
• försenad synutveckling hos barn/ungdomar

Remissen ska innehålla

• Frågeställning, orsak till remiss
• Synskärpa höger med bästa korrektion
• Synskärpa vänster med bästa korrektion
• Närvisus enligt remisskriterier
• Exempel på betydande svårigheter i den dagliga livsföringen när det gäller begränsat synfält, försämrat mörker/kontrastseende, bländningskänslighet och visuella perceptionssvårigheter.
• Uppgift om brukaren fått information om körkortskrav inklusive datum för detta
• Notering om brukarens yrke vid remiss för stödsamtal för brukare/patienter på grund av indraget körkort.
• Huvuddiagnos, diagnoskod
• Eventuella bidiagnoser, diagnoskod
• Annan information av värde till exempel användning av hörapparat, intellektuell funktionsnedsättning, svårigheter att kommunicera, andra vårdkontakter på grund av psykisk ohälsa, demens, behov av språktolk eller teckenspråkstolk.

Egen vårdbegäran

Den som tidigare haft kontakt med synrehabiliteringen kan själv ansöka om insatser genom att göra en egen vårdbegäran. Det görs antingen genom att logga in på 1177.se och söka synrehabilitering Västerbotten, eller genom att ringa synrehabiliteringen. 

Kontakt

Telefon: 090-785 74 70

Mer information om synrehabiliteringens verksamhet

Habiliteringscentrum har en särskild kompetens gällande funktionsnedsättning som ett tillägg till övrig hälso- och sjukvård. Vuxenhabilitering råd och stöd erbjuder habilitering framförallt till LSS personkrets. Dessutom är Habiliteringscentrum regionens särskilda resurs för insatsen Rådgivning och annat personligt stöd för LSS personkrets. Vid egen vårdbegäran/remiss för vuxna görs en prövning om personen tillhör habiliteringens målgrupp samt en behovsbedömning.

Underlag inför egen vårdbegäran/remiss

För egen vårdbegäran/remiss krävs ett underlag för att bedöma om personen tillhör målgrupp och/eller personkrets enligt LSS. Det ska finnas en psykologisk och vanligen också en medicinsk utredning som intygar diagnos och varaktig funktionsnedsättning.

För att få habilitering ska funktionsnedsättningen vara medfödd eller tidigt förvärvad (före 16 års ålder). I bifogat underlag ska även beskrivas hur den första informationen givits och vilka hälso-och sjukvårdsinsatser som skett eller är planerad.

Av underlaget ska framgå:

• Vilket behov av stöd den sökande har utöver pågående kontakter
• Beskrivning av vilka konsekvenser funktionsnedsättningen medför i vardagen

Bifoga de utredningar som finns och ligger till grund för diagnos:

• Psykologutredning, aktuell och tidigare utredningar om dessa är relevanta för satt diagnos, aktuell begåvningsutredning samt neuropsykologiska och adaptiva test som komplement till begåvningsutredning. Vid autismspektrumstörningar krävs specifika bedömningar, skattningar och observationer. 
• Kriteriegenomgång, med exempel från varje delmoment, enligt DSM IV eller DSM-5.

Resonemang kring differentialdiagnos i tillämpliga ärenden.

Journaldokumenterad bedömning från teamträff efter utredning inkluderande psykologens och helst även läkarens diagnostiska ställningstaganden

Läkarutlåtande med anamnes och undersökningar som är genomförda för att utreda etiologi till satt diagnos, ev samsjuklighet, svårighetsgrad och behov av medicinska insatser.

Andra utredningar som finns t ex av socionom, arbetsterapeut, fysioterapeut.

Kontakt

Egen vårdbegäran/remiss för vuxna över 18 år i Region Västerbotten görs via e-tjänsterna på 1177.se av personen själv eller laglig företrädare. När den tjänsten inte är möjlig att användas kontaktas LSS-handläggare, se kontaktuppgift nedan. Dokumenterat samtycke skall finnas till att ta del av journalhandlingar eller att handlingar kan rekvireras från berörda verksamheter som ställt diagnos

Underlag skickas till:

Vuxenhabilitering råd och stöd
LSS-handläggare Camilla Markström Nordin
Norrlands universitetssjukhus
901 85 Umeå

090-785 71 31

Mer information om verksamheten vuxenhabilitering råd och stöd