NYHETER 2022-02-17

Från att ha varit en skeptiker som tröttnat på ständigt nya modeller för förbättringar är Isabell Zemrén, områdeschef för närsjukvården i Lycksele och södra Lappland, numera en övertygad förespråkare för den utvecklingsmodell för arbetssätt och flöden som nu tas fram i Region Västerbotten.

– Jag tilltalas av att det är vi själva som med stöd av en konsult tar fram en metod som vi äger och kan fortsätta att utveckla. Baksidan är att det tar tid och att det initialt krävs mycket arbete av dem som jobbar med de pilotprojekt som bygger modellen, säger Isabell Zemrén.

I den första piloten, som beslutades i tillsammansgruppen, har man försökt optimera remissflödet för patienter med kronisk ländryggssmärta. I tillsammansgruppen möts företrädare från hela regionen regelbundet för att gemensamt följa och skapa förutsättningar för hälso- och sjukvårdens utveckling som stakats ut i Målbild 2030.

– Regionen är en helhet och även om hälso- och sjukvården utgör en stor del av verksamheten är vi beroende av att alla har ett gemensamt mål och synkar det som görs, säger Isabell Zemrén.

Patientens perspektiv

I piloten söker man den kortaste och bästa vägen från primärvård fram till dess att patienten får hjälp av en specialist i slutenvården. Utgångspunkten är alltid patientens perspektiv.

Isabell Zemrén, som sitter i pilotens styrgrupp, deltar ibland i arbetsgruppens möten där medarbetare från primärvård, specialistvård samt bild- och funktionsmedicin steg för steg stakar ut vägen för patienterna. Arbetet görs utifrån de styrande rättsprinciperna, att göra saker på rätt sätt, på rätt plats och i rätt tid.  Fokus ligger på helheten som även inkluderar mellanrummen mellan de olika verksamheterna.

– Jag är imponerad av diskussionsklimatet. Det är målinriktat, högt i tak och tydligt att man vill göra ett bra jobb och fokusera på patientnyttan. Arbetet är spännande när man kommit så långt att man kan experimentera och granska flöden på individnivå, berättar Isabell Zemrén.

En förutsättning och utgångspunkt för arbetet är tillsammansgruppen där man gemensamt formulerat bakgrund och syfte, valt pilotprojekt och diskuterat hur man ska ta sig an uppgiften.

– Att vi har ett genomgående helhetstänkt är otroligt positivt. Det är en viktig framgångsfaktor att inte jobba och tänka i stuprör utan ta ett samlat grepp, säger Isabell Zemrén.

Se till helheten

Samtidigt är hon tydlig med att det finns svårigheter att övervinna. Region Västerbottens kultur och arbetssätt bygger på ett verksamhetsperspektiv där man förbättrar och optimerar sitt eget område.

– Nu måste vi byta till patientens perspektiv och se till helheten. Allt oftare lyfter vi invånarna och patienternas behov, som i arbetet med god och nära vård. Vi måste tänka nytt och det vi investerar   nu kommer att ge god avkastning, säger Isabell Zemrén.

Nu har ytterligare en pilot för endoskopiflödet startat och bidrar till att bygga den nya metoden.

Pilotprojekten tar tid och resurser från verksamheterna, men innebär samtidigt att allt fler blir involverade och bekanta med sättet att arbeta.

Isabell Zemrén är imponerad av det engagemang som visas trots att det kan vara tufft att släppa ifrån sig medarbetare. Men ett brett deltagande betyder också att arbetssättet sprids och blir synligt i organisationen. Effekten blir en bättre, tryggare och smidigare vård för patienten, bättre arbetsmiljö och minskade kostnader.

Tryggare patienter

– Tänk om jag som patient hade kontrollen över mitt vårdflöde. Det skulle minska oron och kontakterna för att söka information om vad som är planerat och när.  Det skulle skapa både trygghet och delaktighet, anser Isabell Zemrén.

Hon tror att både patienter och medarbetare i början av nästa år kommer att se effekten av arbetet med att ta fram en gemensam metod för utveckling.