NYHETER 2025-01-21

Nu finns en strategi för hur universitetssjukvården i Region Västerbotten ska utvecklas. Den ger en stabil och långsiktig grund för att främja en god och nära högspecialiserad vård i norra Sverige, stärka forskning och utveckling och underlätta rekrytering.

– Strategin är viktig då den sätter universitetssjukvården på agendan och säkerställer att vi har en gemensam färdväg för vår utveckling. Med strategin som karta är det lättare för alla berörda, från politiker till enskilda medarbetare, att gå i takt i det fortsatta arbetet, säger Ulrica Bergström, strateg för universitetssjukvården. 

Den har tagits fram med utgångspunkt från behov och önskemål från olika intressenter i vår region, våra grannregioner och universitetet. Den har varit efterfrågad av verksamheterna och deras behov har varit en viktig del i underlaget. Nu kan den visa på vilka områden som behöver stärkas och vilka prioriteringar som behöver göras i planeringen för 2025. 

– Delaktighet är viktigt. Om strategin tar hänsyn till verksamheternas behov blir den också använd, säger Ulrica Bergström. 

Stärkt vård i norr

Slutmålet är att stärka universitetssjukvården för invånarna i hela Norrland. Det ska bland annat göras genom att stärka de kliniska forskningsmiljöerna och göra fler kliniska studier möjliga. Om fler patienter får möjlighet att delta i pågående eller framtida studier kan vård och behandling utvecklas inom en rad områden.

– Vi vet att många vill vara med och utveckla behandlingen för den sjukdom man själv har. Nu ska fler få frågan om man vill vara med i en klinisk studie, säger Ulrica Bergström. 

Tillgången till en nära och utvecklad universitetssjukvård är en garant för att högspecialiserad sjukvård finns tillgänglig i norra Sverige. Men för att det ska vara möjligt så måste forskning, utbildning och specialiserad vård finnas på plats.  De är förutsättningar för varandra och ger invånarna avancerad vård samtidigt som landsändan får utbildade medarbetare i hälso- och sjukvården.  

Forskning och utvecklingssamarbeten är också positiva för regionens kompetensförsörjning. Möjligheten att delta i ett spännande projekt kan locka nya medarbetare och få redan anställda att stanna kvar.  Men det krävs en balans så att forskningen stimulerar det kliniska arbetet och inte blir en belastning.  

Ekonomisk hållbarhet 

– Balans är nödvändig inom alla områden. Det kostar att ha universitetssjukvård. Därför krävs det att de norra regionerna solidariskt delar på kostnaderna och att de investeringar som görs är strategiska och verkligen gör nytta. Vår planering och utveckling måste vara ekonomiskt hållbar, säger Ulrica Bergström. 

En del i strategin är satsningen på precisionsmedicin. Det är en benämning på nya, oftast mycket dyra, metoder som är anpassade efter individen och som kan bota eller väsentligt lindra sjukdomar som tidigare krävt livslång behandling och vård.  

– Det är ett komplext område med både etiska och ekonomiska frågor att ta ställning till. Men vi bör delta i den utveckling som pågår i världen för att kunna vara med och påverka. Hos oss är det främst laboratoriemedicin som blir navet för att kunna bygga ny kunskap inom området, säger Ulrica Bergström. 

Precisionsmedicin kostar mycket pengar men ger också en mycket stor nytta för patienter och samhället i stort. Patienter som slipper livslånga behandlingar, sjukskrivningar och begränsningar i sin vardag får en ökad livskvalité samtidigt som samhället sparar mycket pengar.   

En sak i taget 

– Det här är ett område som kräver samarbete mellan sjukvård, forskning och läkemedelsföretag. Det behövs en dialog om bland annat kostnader, säger Ulrica Bergström.  

Strategin innehåller en rad områden och det är inte möjligt att jobba med alla samtidigt. Förra året blev organisationen för ett precisionsmedicinskt centrum klar och arbetet med hur den högspecialiserade vården ska finansieras på ett hållbart sätt har startat. Alla regionens 21 universitetssenheter har klarat de nationella kraven vilket också är en viktig förutsättning för framtiden.  

– I år kommer fokus att ligga på klinisk forskning och kliniska studier, säger Ulrica Bergström.