NYHETER 2024-12-10

Nu är årets Salut-dagar avslutade där yrkesgrupper som arbetar med barn och deras föräldrar möts för att tillsammans stärka individens första tid i livet. När en mastersstudent i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet fick söka praktikplats var som helst i världen var det Salut-satsningen i Västerbotten hon ville titta närmare på. – Det här finns ingen annanstans. Salut-satsningen är ett så spännande grepp på barnhälsa för att barn inte ska tappas mellan stolarna, säger Isabell Kjellberg som flyttat upp tillfälligt och gör praktik på Folkhälsoenheten hos oss på Region Västerbotten.

Vadå Salut? 

Salut-satsningen startade redan 2005. Vid den tiden uppmärksammades att länets 4-åringar var mer överviktiga och tonåringarna hade alltmer karies. Dåvarande Västerbottens läns landsting hade antagit visionen om att 2020 ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning. För att kunna nå det var det uppenbart att en kraftsamling behövdes.  

Ledningen för närsjukvård och folktandvård tog därför initiativet och grundade det banbrytande samarbetet som är “Salut-satsningen, vars namn är sprunget ur ordet ”salutogen” vilket betyder hälsofrämjande. Genom satsningen skulle professioner kring blivande föräldrar och barn gemensamt verka för en så god start i livet som möjligt för varje barn, oavsett om de var anställda i regionen eller någon av länets 15 kommuner. 

Anneli Ivarsson, barnläkare inom Region Västerbotten och professor vid Umeå universitet var med från starten när Salut-satsningen startadeför 19 år sedan. 

– Diskussionerna gick höga om hur vi bäst skulle kunna samarbeta för att varje unge skulle få en så god start i livet som möjligt och hur vi skulle kunna nå hela länet på ett jämlikt sätt, säger Anneli Ivarsson som fortfarande finns med på Salut-dagarna. 

Grundaren Anneli Ivarsson på plats på Salut-dagarna. Foto: Daniel Marklund 

”Många barn och unga är oroliga över klimatfrågan” 

Temat för årets Salut-dagar är klimatet och vilken påverkan det kan ha på barn och ungas hälsa idag och i framtiden. 

– Barn och unga funderar generellt mycket på klimatfrågan och många är oroliga för framtiden både när det gäller sig själva och andra, säger Maria Nilsson, professor i folkhälsovetenskap på Umeå universitet som föreläste på Salut-dagarna.

Maria Nilsson föreläste om kopplingen mellan klimatförändringar och barns hälsa. Foto: Daniel Marklund 

Hon beskriver hur det inte behövs en massa kunskap om klimatproblemet, utan det viktiga är att vara lyhörd och förberedd på att frågan kommer upp. Men det finns också en ytterligare aspekt hon vill skicka med. 

– Barn har förväntningar på oss vuxna att agera och inte lämpa över på deras generation att hantera klimatförändringarna. Många säger att om de ser att vi vuxna tar klimatfrågan på allvar så minskar deras oro. 

Hon beskriver hur det inte behövs en massa kunskap om klimatproblemet, utan det viktiga är att vara lyhörd och förberedd på att frågan kommer upp. Men det finns också en ytterligare aspekt hon vill skicka med. 

– Barn har förväntningar på oss vuxna att agera och inte lämpa över på deras generation att hantera klimatförändringarna. Många säger att om de ser att vi vuxna tar klimatfrågan på allvar så minskar deras oro. 

”Salut är basen i hela vår verksamhetsplan” 

På plats under en av Salut-dagen som arrangerades i Skellefteå fanns bland annat professioner som tandhygienist, barnmorska, sköterska från barnavårdscentral och församlingsassistent representerade från norra länsdelen. Dagen arrangerades också i Lycksele och Umeå. 

Vid Byske-bordet fanns representanter från familjecentral, öppna förskolan och socialtjänst. De beskrev hur en fråga som dyker upp hos någon av dem kan fångas upp och diskuteras vidare med de andra. 

؎ Jag kan få frågan om varför småbarn ska borsta när de ändå sedan tappar mjölktänderna. Då fångar jag upp det och vidarebefordrar det genom Salut, säger Malin Gustavsson, förskollärare på öppna förskolan i Byske. 

Trots att kvinnorna vid Byske-bordet har olika professioner och tystnadsplikt att förhålla sig till, beskriver de hur viktigt det är att ha möjlighet att kunna samarbeta med varandra. 

– Salut är ett sätt för oss att tillsammans ge barn och föräldrar de bästa förutsättningar, säger Camilla Lundmark, föräldrarådgivare på bland annat Byske och Bolidens familjecentral. 

– Salut är basen i hela vår verksamhetsplan. Jag har aldrig jobbat utan Salut och jag har svårt att tänka mig arbetet utan det, säger Malin Gustavsson, förskollärare på öppna förskolan i Byske. 

Camilla Lundmark, Malin Gustavsson och Johanna Stenvall satt vid Byske-bordet. Foto: Daniel Marklund

Fascinationen i Portugal och Stockholm 

Arbetet med Salut-satsningen går i linje med omställningen till God, nära och jämlik vård som under senare år blivit en prioriterad fråga för regionen. Du kan läsa mer om det här. 

– Vi var tidiga ute med den här typen av arbete inom regionen. I landet och internationellt finns det ett stort intresse för våra arbetssätt, säger Anneli Ivarsson. 

Hon var nyligen och föreläste om Salut-satsningen vid en folkhälsokonferens i Portugal med 3000 deltagare från hela Europa. Där kunde hon bland annat visa hur övervikten hos fyraåringar gradvis sjunkit sedan Salut-satsningen början förutom en tillfällig höjning under pandemin. 

– Vi kunde också visa att vi gällande karies hos 3-åringar och 6-åringar ligger bättre till än de nationella nivåerna. Våra europeiska kolleger var fascinerade över vår långsiktiga och innovativa satsning samt den höga kvalitén på vår insamlande data gör det möjligt för oss att följa hälsoutvecklingen över tid.  

En annan som är fascinerad är Isabell Kjellberg som är mastersstudent i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Hon sa åt sambon att packa väskan för hon ville upp till Västerbotten och göra sin praktik, särskilt för att studera Salut-satsningen närmare. 

– Jag sökte bara hit. Det är verkligen ett unikt maskineri som har tuffat på i snart 20 år, säger Isabell Kjellberg som gör sin praktik på Folkhälsoenheten hos oss på regionen. 

För grundaren Anneli Ivarsson är det tillfredställande att se hur Salut-satsningen, som alltså nästa år fyller jämnt för andra gången, kunnat följa med i tiden och fortsätta bidra till hälsofrämjande samarbete kring föräldrar och barn.  

- Det är fantastiskt! Salut-skutan fortsätter segla. Mycket tack vare modiga politiker och tjänstepersoner. De har stått upp för det långsiktiga hälsofrämjande arbetet år efter år och stöttat oss att fortsätta utveckla satsningen vidare. 

Text: Daniel Marklund