NYHETER 2019-09-18

Jakten på energitjuvar

Med omkring 10 000 anställda, ålderstigna byggnader och verksamheter som dygnet runt slukar el är Region Västerbotten en storkonsument av energi. Det var länge sedan elen var billig och kostnaderna för den skulle i en drömvärld hellre läggas på vården. Men det blir allt bättre.

Driftstekniker Mikael Sundström ser till att allt flyter på bra under simbassängen på Skellefteå lasarett. Foto: Per Strömbro

På Skellefteå lasarett besöker cirka 120 patienter Rehabcentrums simbassäng en hektisk dag. Med en temperatur på 34 grader är det varmt och skönt att befinna sig i den. Men det har ett pris: Det går åt stora volymer färskvatten och såväl uppvärmningen som reningen av den kräver mängder av energi.

För ett år sedan tog man på allvar tag i det och bytte ut större delen av systemet till ett betydligt modernare och effektivare.

– Tidigare hade vi två små filtertankar som rengjorde vattnet som kretsar runt. Men vi hade problem med dem. De gick åt mycket tid och färskvatten till att rengöra filtren, säger Mikael Sundström, driftstekniker.

”Det är riktigt fiffigt” 

Han står vid de två nya och betydligt mer generöst tilltagna tankarna som filtrerar vattnet med hjälp av sand och kol. De är också ”smartare”.

– Det är alltid ett visst mått av spillvatten från en bassäng. Tidigare åkte det rakt ut i avloppet men med det nya systemet fångar vi upp det och återanvänder det till rengöring av filtren. På så sätt sparar vi både energi och färskvatten.

Värmen från spillvattnet hjälper också, tillsammans med den nya värmeväxlaren, till att värma färskvattnet till bassängen.

– Det är riktigt fiffigt. Dessutom har vi kommit till rätta med klor- och pH-värdena. Tidigare låg vi hela tiden på gränsen.

Exakt hur stor besparing det rör sig om vet han inte än, men uppskattningsvis blir det 25 000 kWh per år.

– Vi märker en stor skillnad. Tidigare jobbade värmeväxlaren för fullt för att värma bassängvattnet, nu är den i viloläge för det mesta. Det känns väldigt bra. Ju mer vi kan spara desto bättre är det, säger Mikael Sundström.

Lättare att driva frågan

Maria Hammeryd är energiingenjör för Region Västerbotten. Hon hjälper fastighetsavdelningarna vid länets tre sjukhus att systematiskt arbeta med energifrågor och att följa upp hur det går. Det är ett omfattande arbete. En stor del av regionens fastighetsbestånd byggdes på 1960-talet då kraven på hur mycket isolering som behövdes var låga. Det i kombination med mängder av medicintekniska apparater, personaldatorer, belysning, motorvärmare och ventilation gör att det finns gott om energitjuvar.

– Jag har jobbat i tre år för regionen men energifrågan har funnits med långt innan dess. Det finns ett stort fokus på de här frågorna nu med ett samhällsdriv, en politisk vilja och ekonomiska incitament som gör det lättare att jobba med än tidigare, säger Maria Hammeryd och fortsätter:

– Det är ett riktigt roligt jobb. Det finns så mycket att göra och jag får vara med och se resultaten. När vi minskar energikostnader kan vi lägga det på vården istället. För mig är det en viktig orsak att arbeta här – det finns ett högre syfte.

Den mänskliga faktorn

Ett omfattande arbete med att renovera, riva och bygga nytt har påbörjats. Tilläggsisolering, ny teknik och nya metoder kommer att innebära ett bättre inomhusklimat och en rejäl besparing på energi. Men det handlar också om nya tankesätt och beteenden.

– Vi blir hela tiden bättre på att planera driften efter verksamheternas behov. Sedan finns det mycket som alla kan bidra med. Vi har en hög baslast av sådant som bara står på, som datorer och belysning. Det är kopplat till beteenden. Tekniken kommer inte att lösa allt, därför är det ett arbete som aldrig kan ta slut, säger Maria Hammeryd som skickar med följande enkla men effektiva energisparartips:

– Stäng av datorn när du går för dagen!

Tillbaka till nyhetslistan