Lyckseles akutmottagning trea i landet

Lycksele lasarett placerade sig på en tredjeplats när topplistan på de kortaste vistelse- och väntetiderna på akutmottagningar bland landets alla sjukhus nyligen presenterades. – Alla som är en del av vårdkedjan har bidragit till detta, säger avdelningschef Eva Lindberg.

Akuten Lycksele
Undersköterskan Walter Stridfeldt och sjuksköterskan Magdalena Lindberg är båda delaktiga i att akutmottagningen i Lycksele ligger i Sverigetopp när det gäller vistelse- och väntetider. Foto: Jan Alfredsson

De fem akutmottagningar i toppen av listan, som publicerades i tidningen Dagens Medicin och som bygger på statistik från Socialstyrelsen, finns alla på mindre sjukhus i Norr- och Västerbotten.

– Vi är en liten akutmottagning med väldigt korta transportsträckor till de övriga avdelningarna på lasarettet, förklarar Eva Lindberg.

Linjelöst arbete

Patienterna möts redan i luckan av vårdpersonal som antingen är undersköterska eller sjuksköterska och som gör den första bedömningen.

– Vi har inga utsedda triagesjuksköterskor, utan en sjuksköterska tar emot patienten i ett undersökningsrum och fortsätter där vården av patienten, säger Eva Lindberg.

Personalen vid akutmottagningen, två sjuksköterskor och en undersköterska per pass, arbetar linjelöst och är inte uppdelade i olika specialiteter som kirurgi eller medicin.

– Vi införde ett linjelöst arbetssätt för sjuksköterskorna 2016 och har sedan dess nästan halverat väntetiden till doktorer, säger Eva Lindberg. Tidigare kunde det hända att högen med kirurgpatienter växa, medan den andra sidan inte hade något att göra.

Alla känner alla

Dagtid arbetar doktorerna på olika sidor, två på kirurgsidan och en på medicin. Under jourtid jobbar de linjelöst.

– Men om vi är högt belastade är det lätt att få stöd från läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från andra avdelningar, något som är möjligt tack vare att vi är ett litet sjukhus där alla känner alla, säger Eva Lindberg. Alla ställer upp för varandra, eftersom det nästa dag kan vara jag som är i samma situation.

Akutmottagningen har också förbestämda standardrutiner som också bidrar till de korta väntetiderna.

– Om det till exempel kommer in en patient med tydliga bukbesvär så behöver vi inte invänta en läkare för att ta prover.

En annan sak som, enligt Eva Lindberg, bidragit till akutens korta väntetider, är de transportörer som sedan några år finns på lasarettet.

– De jobbar numera fram till klockan 19 på vardagar och har underlättat vårt arbete otroligt mycket.

Fortsatt vård

Även samarbetet med ambulanspersonalen bidrar till det goda resultatet. Som regel hör ambulansen av sig i förväg innan de kommer till akuten, så att personalen hinner förbereda ett rum eller ta in förstärkning om det behövs.

Dessutom har ambulanssjuksköterskorna rotationstjänstgöring och tillbringar delar av sin tjänst på akutmottagningen, narkosavdelningen eller mödravårdscentralen och känner därför väl till rutinerna på flera avdelningar. Vilket innebär en bredare kunskap om vårdkedjan.

– De vad som ska göras i nästa steg och om de inte har ett nytt larm som väntar kan de, om den ordinarie personalen på akuten inte har tid, fortsätta att vårda patienten, förklarar Eva Lindberg.

Till sist återkommer Eva Lindberg återigen till det lilla sjukhusets fördelar.

– Här har vi inga skarpa linjer, alla jobbar över gränserna om det behövs och bidrar till flödet. Vi är beroende av hela kedjan.

– Till exempel hjälper röntgenpersonal till med att hämta och lämna patienter när vi inte har transportörer i tjänst och vårdavdelningarna hämtar patienter när vi är hårt belastade. Och när det kommer in traumapatienter får vi in mer resurser från intensivvårds- och narkosavdelningarna.

Undersköterskan Erika Sandberg, som just denna dag tjänstgör i luckan i akutmottagningens entré, håller med.

– På det lilla sjukhuset går det bara att lyfta luren och jag kan få tag på den jag vill.

Tillbaka till nyhetslistan