NYHETER 2024-12-18

I dag presenteras ett kunskapsunderlag om det svenska läkemedelssystemet och dess förmåga att tillgängliggöra europeiskt marknadsgodkända särläkemedel, läkemedel som i huvudsak gäller för sällsynta sjukdomar. Det står klart att läkemedelssystemet har många styrkor och att dessa bör bevaras i en framtida modernisering av systemet. Kunskapsunderlaget har tagits fram av regionerna Västerbotten och Örebro län – med inspel från representanter från regionernas samverkansmodell för läkemedel – och är det fjärde årliga i sitt slag.

I ljuset av den europeiska läkemedelsindustrins årliga WAIT-rapport har patienters tillgång till nya läkemedel i Sverige vid flera tillfällen beskrivits som ”särskilt problematisk” – allra mest för patienter med sällsynta sjukdomar. 2021 ställde sig många hälso- och sjukvårdsföreträdare frågan om dessa påståenden verkligen stämde överens med verkligheten. Sedan dess har Region Västerbotten och Region Örebro län varit initiativtagare till fördjupade analyser avseende hur olika typer av särläkemedel används, tidsaspekter i införandeprocesserna samt läkemedelssystemets utformning och relation till såväl det svenska hälso- och sjukvårdssystemet som utvecklingen på den globala läkemedelsmarknaden.

Långsiktig hållbarhet är avgörande för en jämlik vård

Årets analys visar än en gång att industrins påståenden är missvisande. De flesta relevanta läkemedelsbehandlingar för patienter med sällsynta hälsotillstånd tillgängliggörs till patienter – utifrån behov och till kostnader som är rimliga i förhållande till effekt och tillgängliga resurser. För vissa läkemedel går införandena snabbt medan andra dröjer. Tidsaspekten gällande införande ansvarar alla parter för   – regionerna, TLV och företagen. Det finns också läkemedel som är godkända men som inte används i Sverige. Det har ofta flera förklaringar, till exempel att prisförväntningarna från företagen bedöms vara för höga, att evidensunderlaget är begränsat, att det finns lämpliga och mer kostnadseffektiva behandlingsalternativ för patienterna eller att patientunderlaget inte finns i Sverige.

Fyra kunskapsunderlag senare, med systematiska analyser av läkemedelssystemet utifrån den svenska kontexten, står det klart att tillgängligheten till nya läkemedel i Sverige är god och att systemet i Sverige har många styrkor.

– En styrka är det regiongemensamma nationella samarbetet på läkemedelsområdet. För de nationella införandena är det viktigt med en samsyn kring urvalet av läkemedel. Hälso- och sjukvården ser ökade behov från patienterna och allt fler behandlingsmöjligheter med varierad grad av vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet vid införande, samtidigt som systemet har begränsade resurser. Det systematiska prioriteringsarbetet är och förblir därför ofrånkomligt. Här är nationell samordning nödvändigt, säger Jörn Schneede, enhetschef på läkemedelscentrum i Region Västerbotten.

Han får medhåll från Maria Palmetun Ekbäck, chef på läkemedelscentrum i Region Örebro län.

– Förväntningarna på läkemedelssystemet kan inte vara hundraprocentigt tillgängliggörande av alla nya läkemedel som godkänns, och inte till vilket pris som helst. Det är inte realistiskt och inte heller långsiktigt hållbart. Det är också minst lika viktigt att äldre, redan etablerade läkemedel i hälso- och sjukvården finns tillgängliga utan de kritiska bristsituationer vi har sett på senare tid. Läkemedelssystemet i sin helhet behöver fungera. Det är en förutsättning för jämlik vård, säger Maria Palmetun Ekbäck.

Läkemedelssystemet är centralt för hälso- och sjukvårdens fungerande

I dagens debatt lyfter såväl industri som företrädare från regionerna och SKR behovet av att modernisera läkemedelssystemet. Utifrån utvecklingen på den globala läkemedelsmarknaden, regulatoriska förändringar på europeisk nivå, och den utveckling som skett på läkemedelsområdet inom svensk hälso- och sjukvård det senaste decenniet behöver det svenska läkemedelssystemet framtidssäkras.

– Systemet har många styrkor som ska bevaras, samtidigt som vi måste kunna anpassa det till de förändringar som sker på läkemedelsområdet, såväl lokalt som globalt. En modernisering av läkemedelssystemet behöver utgå från ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och syfta till att främja rättvist och jämlikt tillgängliggörande av läkemedel till en långsiktig hållbar kostnad. Läkemedelssystemet är i detta avseende inte ett näringslivspolitiskt instrument. Hälso- och sjukvårdens samverkan med industrin är dock central och nödvändig, till exempel när det kommer till kliniska läkemedelsprövningar, gemensamma insatser som kan stärka skyndsamma införanden av relevanta läkemedel och en robust läkemedelsförsörjning, säger Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Örebro län och ledamot i regionernas nationella styrgrupp för läkemedel och medicinteknik.

Gemensamt reformarbete kan gynna alla parter

Även från politiskt håll efterfrågas strategier och åtgärder som är långsiktigt hållbara och finansierbara för hälso- och sjukvårdssystemet som helhet. Det finns en oro för att ett ensidigt fokus på att tillgängliggöra nya läkemedel till vilket pris som helst kan komma att leda till oönskade undanträngningar av vård och hälsa.

– Dessa fyra års arbete med kunskapsunderlagen har visat hur viktigt det är att utgå från förutsättningarna inom det svenska systemet, analysera fakta och skapa samsyn om systemets styrkor och svagheter. Vi behöver också hålla fokus på helheten när vi pratar om reformer. Om staten, regionerna och företagen arbetar tillsammans kan vi åstadkomma viktiga förbättringar som stärker den svenska hälso- och sjukvården och patienters förutsättningar att leva ett liv i god hälsa, idag och i framtiden. Ett hållbart system gynnar också företagen, säger Anna-Lena Danielsson, regionråd (S) och hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande i Region Västerbotten.

Ta del av 2024 års kunskapsunderlag: 

Kunskapsunderlag 2024

Kunskapsunderlag 2024 - kortversion, en sida

Läs kunskapsunderlag för 2021, 2022 och 2023: 

Tillgängliggörande av avancerade terapier och innovativa läkemedel