NYHETER 2022-02-10

Möt hälso- och sjukvårdsdirektör Brita Winsa och chefen för länssjukvårdområde 2, Ulrica Bergström, i en intervju om läget inom hälso- och sjukvården i vad som förhoppningsvis är slutet på pandemin. Men också om Norrlands universitetssjukhus och vad som är på gång inom den högspecialiserade vården. 

Ulrica Bergström är områdeschef för länssjukvårdsområde 2. Det är en titel som inte riktigt skvallrar om vilka delar av organisationen hon egentligen ansvarar för. 

– Jag är områdeschef för sju olika verksamheter som har gemensamt att de har operation inom sina områden. Det är Kirurgiskt centrum i södra Lappland, Neuro-, huvud-, halscentrum, Hjärtcentrum, Rörelseorganens centrum, ögonkliniken, hand- och plastikkirurgisk klinik samt Centrum för AN/OP/IVA, berättar Ulrica Bergström. 

Under våren 2019 tillträdde hon tjänsten som områdeschef, dessförinnan verksamhetschef och medicinsk chef vid ortopedkliniken. I grunden är hon ortoped med axelkirurgi som specialitet och har även disputerat i ämnet.  

Ansträngt läge 

Hälso- och sjukvårdsdirektör Brita Winsa berättar att läget inom hälso- och sjukvården är ansträngt just nu. Det är många som söker vård och dessutom är frånvaro bland personalen i form av sjukdom och VAB, något som påverkar verksamheten.   

Tillgängligheten till åtgärder är också utmanande inom flera områden med uppskjuten vård. Det är något som kommer vara en verklighet under en längre period, berättar Ulrica Bergström.  

– Vi har till exempel vid två tillfällen under pandemin behövt ställa om verksamheten vid AN/OP/IVA till att inrikta sig på intensivvård, de månaderna kommer ta tid att ta igen. Personalgruppen har också varit väldigt belastade under en lång period och det är viktigt att tänka på, det går inte att bara accelerera nu, säger hon.  

Det råder brist på operationssjuksköterskor och regionen arbetar på flera håll för att hitta lösningar. För att minska på trycket och öka tillgängligheten inom vissa åtgärder, som inte kräver vårdplatser, har man just nu ett samarbete med vissa privata enheter i Umeå där regionen köpt operationsutrymmen. Det är regionens personal som opererar och ansvarar för patienterna, men man nyttjar den andre vårdgivarens lokaler och kringpersonal. 

Därför är det viktigt med ett universitetssjukhus 

Samtalet övergår till att handla om högspecialiserad vård och om vikten av att ha ett universitetssjukhus. Norrlands universitetssjukhus ansvarar för högspecialiserad vård och service till 876 000 människor som bor på en yta som motsvarar över halva Sverige.  
 
–  Det är oerhört viktigt att vi har ett universitetssjukhus som i sig förstås är en väldigt stor arbetsplats i Västerbotten. Samarbetet med universitetet och den medicinska fakulteten är otroligt viktigt för sjukhuset, men också för patienter och invånarna i regionen så att vi kan bedriva forskning och utveckling och ständigt vara i framkant, säger Brita Winsa. 

–  Norrlands universitetssjukhus har också en viktig roll för att säkerställa kompetensen med läkare och annan vårdpersonal i hela regionen. Vi har också en regional läkarutbildning och en del av utbildningen på andra orter, det är viktigt för övriga regioner och sjukhusen i norr också, säger Ulrica Bergström.  

Nationell högspecialiserad vård – vad är det?

Nationell högspecialiserad vård, NHV, är något som talas mycket om inom hälso- och sjukvårdsområdet just nu. Det handlar om att viss högspecialiserad vård ska koncentreras till några sjukhus. Målet är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt. 

– Vissa saker kan och bör inte göras på alla ställen i landet menar man från nationellt håll och vill därför kraftsamla resurser till fem enheter eller färre för respektive programområde som utlyses. Man vill även stärka forskningen. Vissa områden är sällankirurgi och där vill man säkerställa kompetens och kvalitet, det är för små volymer annars. Träning ger färdighet, säger Ulrica Bergström.  

– Vissa av de många programområdena inom NHV är små och därmed kanske inte av större strategisk betydelse för ett universitetssjukhus i norr. Men det finns vissa områden som är väldigt viktiga för helheten, för Norrlands universitetssjukhus, länet och för hela norra sjukvårdsregionen. Där går vi in med ansökningar för att bli nationella högspecialiserade enheter, säger Brita Winsa. 

Viktigt samarbete mellan länets sjukhus 

Under pandemin har flera nationella kvalitetsjämförelser mellan sjukhusen satts på paus men Norrlands universitetssjukhus ligger fortfarande mycket bra till och generellt ger man vård av hög medicinsk kvalitet, menar Brita Winsa och Ulrica Bergström. 

–  Varje basenhet har sina egna kvalitetsregister och här ser vi att vi ligger bra till. Vi har en bra dialog och gott samarbete mellan klinikerna men också med universitetet. Det lilla, stora sjukhusets fördelar finns verkligen i Umeå och samtalsklimatet här har varit en framgångsfaktor även under pandemin, säger Ulrica Bergström.  

Även samarbetet mellan sjukhusen i länet, med Skellefteå och Lycksele lasarett fungerar mycket bra och är mycket viktigt. Vissa åtgärder omfördelas mellan sjukhusen.

– Vi har ett bra akutsjukhus i södra Lappland där vi behöver säkerställa bakjourskompetensen inom kirurgi. I Skellefteå har vi en jätteintressant utmaning i den förändring som sker i staden. Det är ett bra länsdelssjukhus som har många verksamheter och en bredd i sin verksamhet. För att upprätthålla detta är det viktigt att vi håller balans i hur vi omfördelar mellan sjukhusen, säger Ulrica Bergström. 

Pandemin har varit tuff för vården 

I dagarna tog Folkhälsomyndigheten bort de flesta restriktionerna kopplat till covid-19 och trots att pandemin i högsta grad gör sig påmind i hälso- och sjukvården, så börjar återgången till en ny vardag och vanlig verksamhet så sakteliga att kunna skönjas.  

– De kommande månaderna handlar mycket om att försöka orka komma igen efter en väldigt tuff pandemi, det har varit väldigt tungt för väldigt många inblandade inom hälso- och sjukvården. Till detta har vi också en del problem med kompetensförsörjning inom vissa vårdyrken, inte minst tandläkare, sjuksköterskor och läkare inom primärvården, det är några av de viktigaste frågorna för oss att försöka lösa just nu, säger Brita Winsa.

Ulrica Bergström instämmer:

– Vi har gasat i två år i sjukvården för att hantera den här extraordinära tiden som har varit. Arbetsmiljön för våra medarbetare är ett viktigt fokus för oss.

– Ett annat perspektiv som är viktigt är att sjukvården och vårdpersonalen har varit i centrum under pandemin. Förhoppningsvis har det också väckt ett större intresse i samhället för vårdyrket. Här behöver vi vara på tårna och fånga upp det intresset och säkra kompetensförsörjningen till våra verksamheter, avslutar hon. 

Intervju och text: Thomas Jonsson, kommunikationsstaben

Film och produktion: Linn Johansson, kommunikationsstaben