NYHETER 2021-11-03

Den 15 november är flygkoordineringscentralen för Svenskt Ambulansflyg i Umeå i operativ drift med erfarna sjuksköterskor och kvalificerad operativ personal. De ska dygnet runt se till att patienter i behov av flygtransport får bästa möjliga vård på sjukhus runt om i Sverige.

Flygkoordineringscentralens moderna lokaler vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå doftar både nytänkande och framåtanda. Efter långa och omfattande förberedelser tas den  i bruk den 15 november och Svenskt Ambulansflyg är då redo att prioritera och samordna uppdrag från landets samtliga regioner.

En överenskommelse med tidigare operatören Babcock Scandinavian Air Ambulance innebär att Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg är i operativ drift från den 15 november, för ett delat uppdrag till den 23 december, då ansvaret övergår i sin helhet till Svenskt Ambulansflyg.

– Svenskt Ambulansflyg ansvarar då för den flygoperativa verksamheten och Region Västerbotten för det medicinska innehållet, säger Helge Brändström, överläkare och projektansvarig för tillkomsten av den nya flygledningscentralen.

De nya lokalerna innefattar inte bara den nya centralen, på andra sidan korridoren sitter också ledningen för Svenskt ambulansflyg, med bland annat förbundsdirektör, chefsjurist och accountable manager, verksamhetsansvarig chef.

Fördel med närhet

– Det är en fördel att koordineringscentralen och kansliet sitter nära varandra, de ansvariga för den övergripande verksamheten och den operativa verksamheten behöver dagligen diskutera frågor med varandra, förklarar Helge Brändström.

– Och eftersom Svenskt Ambulansflyg är ett eget flygbolag måste det alltid finnas ett antal utpekade funktioner på plats i kansliet.

Digitala verktyg till hjälp

Svenskt Ambulansflyg ägs av Sveriges 21 regioner och de sex nyinköpta flygplanen ska utföra ambulanstransport av patienter för samtliga regioner. Verksamheten startar i Umeå i november och börjar sin verksamhet på Stockholm/Arlanda och på Landvetter i Göteborg i februari 2022.

– De medicinska koordinatorerna har digitala verktyg till sin hjälp som gör det lättare att genomföra prioriteringar av de beställningar som kommer in från regionerna. De är tidigare vana att göra medicinska bedömningar, men här ska de sortera de som redan är sorterade vid andra sjukhus, säger Helge Brändström.

Helt ny verksamhet

En av de medicinska koordinatorerna är Emin Chebaane. Han har tidigare jobbat vid ambulansverksamheten i inlandet och kommer närmast från intensivvårdsavdelningen vid Norrlands universitetssjukhus och ska arbeta halvtid vid koordineringscentralen.

Emin Chebaane

– Det är spännande att få börja på något helt nytt och att vara med om att utveckla en verksamhet. Det är något som inte många får möjlighet att göra, säger han.

De första månaderna, till dess de fått ruljangs på verksamheten, ska Emin Chebaane och hans kollegor jobba heltid på koordineringscentralen med att ta emot medicinska rapporter och bedöma vilka patienter som har mest behov av att transporteras med ambulansflyget.

– Vi startar från grunden, det är ingen som gjort detta tidigare och det är roligt att få utmana sig själv.

Minskad miljöbelastning

Planerade transporter ska, om möjligt, samordnas med flera patienter i samma flygplan vilket innebär att antalet rutter med tomma plan blir färre, vilket i sin tur påverkar kostnader samtidigt som belastningen på miljön minskar.

– De som jobbar vid flygkoordineringscentralen måste också se till att det finns resurser på alla tre baserna; på Umeå Airport, på Arlanda och på Landvetter, säger Helge Brändström.

Skademarkörer och stresstest

Innan starten har alla operatörer och medicinska koordinatorer lärt sig hur verksamheten fungerar. Förutom att lära sig tekniken på plats i koordineringscentralen har skademarkörer flugits in. De sista veckorna inför starten har medarbetarna dessutom utsatts för stresstest med verklighetstrogna uppgifter att lösa, för att vara så nära ett så skarpt läge som möjligt.

Sammanlagt ska det under vardagar finnas två medicinska koordinatorer och två operativa koordinatorer på plats i centralen.

Scenarioövningar

– Totalt är sju operativa koordinatorer utbildade och anställda, där fem har pilotbakgrund och två kommer från annan operativ verksamhet, berättar Caroline Nerlander, chef för koordineringscentralen och som närmast kommer från en anställning vid Norwegian, där hon hade en liknande befattning.

– De första veckornas utbildning handlade om teoretisk träning. Det kunde handla om allt från väderprognoser, flygplanens prestanda och vikt, landningsbanor i landet och hur arbetstidsbestämmelserna ser ut, säger hon.

Inför starten och det skarpa läget blev också övningarna mer verklighetsanpassade.

– För några veckor sedan började vi flyga och det blev träning både för piloter och sjuksköterskor. För koordinatorerna handlade det om att lägga rutter, titta på arbetstider och dokumentera. Vi har också haft scenarioövningar med ”låtsasuppdrag” där vi också övade på att avvika från en förutbestämd rutt, säger Caroline Nerlander.

Specialanpassade lokaler

Svenskt Ambulansflygs lokaler är inrymda i den nyuppförda byggnad 29, med ett antal andra verksamheter inom och utanför Region Västerbotten. Lokalerna för koordineringscentralen på plan 5 är specialanpassade med bland annat säkerhetsslussar mellan rummen och en sal med stora skärmar längs ena väggen och bord med mindre skärmar och datorer.

Helge Brändström vill lyfta fram det arbete som it och fastighet gjort för att skapa de it-lösningar och lokalbehov som fanns.

– Med en central flygkoordineringscentral för hela landet får vi en kostnadseffektiv verksamhet med omedelbar beredskap dygnet runt. De sex flygplan vi har är de främsta i världen och att ha personal med samma utbildning i hela landet är en styrka, säger han.