NYHETER 2019-10-03

Västerbottens MS-vård främst i landet

I Västerbotten får flest patienter årliga läkarbesök vid multipel skleros, MS. De får dessutom sjukdomsmodifierad behandling vid skovvist förlöpande MS i högre grad än i någon annan region. Det visar siffror från det nationella kvalitetsregistret Svenska neuroregister.

Nim-teamet
Peter Sundström, Anneli Sundström, Maja-lena Stålnacke och Carina Olofsson är en förutsättning för att verksamheten fungerar. Foto: Jan Alfredsson

Peter Sundström, överläkare vid neurologiska kliniken på Norrlands universitetssjukhus, betonar bemanningen och engagemanget hos personalen som framgångsfaktorer för de goda resultaten. Ett särskilt team, neuroinflammatoriska teamet, med egna lokaler och sjuksköterskor tar hand om patientgruppen. Något de gjort sedan 2008.

– Våra duktiga sjuksköterskor är en grundförutsättning för att verksamheten ska fungera, menar han.

Tidig behandling

I Västerbotten träffas nim-teamet varje vecka där läkare, två specialister och två ST-läkare, närvarar och regelbundet arbetar för att få loss läkarresurser på kliniken åt deras verksamhet.

– Vi har dessutom insett vikten av att komma igång med sjukdomsmodifierande behandling tidigt. Vi har också utvecklat ett nära samarbete med neuroradiologin, till exempel görs magnetkameraundersökning med MS-frågeställning enligt ett MS-protokoll inom en månad. Tillsammans med neuroradiolog har vi också videokonferensmöten med regionen varannan vecka, förklarar Peter Sundström.

Sjuksköterskor steg ett

Vad skulle du vilja hälsa dem som vill starta upp ett förbättringsarbete för sina MS-patienter? Vad är viktigast att ta tag i?

– Sjuksköterskor som sysslar med just denna patientgrupp är steg ett skulle jag säga. Därutöver behövs intresserad neurolog som ges tid att se dessa patienter på regelbundna återbesök.

Ökad kunskap

I Västerbotten, liksom i hela landet, har tid till diagnos för MS-patienter minskat. Vad beror det på?

– En ökande kunskap om vikten av att identifiera dessa patienter och prioritera utredning, eftersom effektiv behandling finns, kan ligga bakom, säger Peter Sundström.

– Dessutom kan en ökad tillgång till magnetkamera ha bidragit till att tiden till diagnos har minskat. Hos oss har vi även kvällsmottagning några gånger per termin för att hålla undan väntetider eftersom våra läkarresurser är begränsade. Det ger oss möjlighet att träffa nybesök tidigare.

Stora könsskillnader

Tittar man på statistiken på Vården i siffror verkar könsskillnaderna på riksnivå vara i det närmaste obefintliga på de flesta indikatorer. Men i region för region kan det vara riktigt stora skillnader. Speciellt på just indikatorn sjukdomsmodifierande behandling vid skovvist förlöpande MS.

– Det är naturligtvis viktigt att hela tiden hålla koll på könsskillnaderna, menar Jan Hillert, registerhållare för MS-registret. Särskilt eftersom MS är en kvinnosjukdom.

Peter Sundström tror att det skulle kunna finnas regionala skillnader mellan hur information ges kring sjukdomsmodifierande behandling till kvinnor med graviditetstankar.

– En rädsla för till exempel medicinbiverkningar kan leda till att sjukdomsmodifierande behandling skjuts på framtiden, säger han.

Koll på sin data

Jan Hillert poängterar också att små regioner har lågt patientunderlag, 800–900 patienter insjuknar per år i hela Sverige, vilket gör att de små sjukhusen kan ha väldigt få patienter.

– Könsskillnader kan då mycket väl variera från år till år och bero på aktuellt patientunderlag. Och det är det viktigt att ha koll på sin data för att inte snedfördela sina insatser.

Fakta:
Multipel skleros är en sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppstår inflammationer och ärr på nervtrådarna och det gör att impulser inte kommer fram som de ska. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen, men läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra besvären.

Cirka 20 000 personer lever med MS i Sverige idag. Symtomen kan variera mycket från patient till patient eftersom inflammationerna och ärren kan finnas på olika ställen i centrala nervsystemet och därför ge besvär från olika delar av kroppen.

Tillbaka till nyhetslistan