Krisberedskap

Mål, krav och övergripande principer

Det övergripande målet för regionens kris- och katastrofmedicinska beredskap är att skydda människors liv och hälsa. Under särskilda händelser måste därför de samhällsviktiga funktioner som regionen ansvarar för upprätthållas. En särskild händelse är en händelse som är så omfattande eller krävande att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Exempelvis kan det vara en masskadehändelse eller en allvarlig driftstörning. 

Allt beredskapsarbete i regionen utgår från den kris- och katastrofmedicinska beredskapsplanen, som i sig utgår från rådande lagar och nationella överenskommelser.

Särskild sjukvårdsledning

Särskild sjukvårdsledning ansvarar för att hantera särskilda händelser och har till uppgift att leda och samordna insatserna. Det sker exempelvis genom att omfördela eller utöka resurser, samordna verksamheter eller leda personal.

Särskild sjukvårdsledning kan etableras på regional nivå och/eller på lokal nivå, det vill säga i sjukvårdsområdena Skellefteå, södra Lappland och Umeå.

Beredskapslägen

Vid en särskild händelse kan hanteringen anpassas utifrån tre beredskapslägen. Vilket beredskapsläge som behövs beslutas av tjänsteperson i beredskap och/eller den särskilda sjukvårdsledningen. De kan även ändra beredskapsläget ifall situationen förbättras eller förvärras. De tre beredskapslägena är:

Stabsläge

Innebär att lokal/regional särskild sjukvårdsledning informerar sig om läget, följer händelseutvecklingen och vidtar de förberedande åtgärder som anses nödvändiga.

Förstärkningsläge

Innebär att lokal/regional särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner och stödfunktioner. På sjukhusen frigörs vårdplatser, bemanning utökas och planerad verksamhet ställs in.

Katastrofläge

Innebär att lokal/regional särskild sjukvårdsledning mobiliserar alla tillgängliga funktioner och resurser som krävs för att hantera den särskilda händelsen. På sjukhusen involveras samtliga verksamheter.

Tjänsteperson i beredskap, TiB

Region Västerbotten har under dygnets alla timmar en aktiv tjänsteperson i beredskap, vars uppgift är att initiera och samordna det inledande krisledningsarbetet både på regional och lokal nivå.

Krisledningsnämnden

Krisledningsnämnden är en funktion som träder i kraft vid en så kallad extraordinär händelse. I Region Västerbotten utgörs krisledningsnämnden av ledamöter från regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden samt regionala utvecklingsnämnden. Nämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från andra nämnder i den utsträckning som bedöms nödvändig.

Kriskommunikation

Vid en särskild händelse uppstår det snabbt ett stort kommunikations- och informationsbehov, både internt och externt. Därför finns funktionen kommunikatör i beredskap, KiB. Funktionen är bemannad dygnet runt, årets alla dagar, för att kunna påbörja kommunikationsinsatserna så snabbt som möjligt. 

Krisstöd

Krisstöd är det psykologiska och sociala omhändertagandet som sker efter en särskild händelse. Detta sker för att ta hand om de som drabbas, eller riskerar att drabbas, av psykisk ohälsa efter att en händelse inträffat. Vid respektive sjukhus finns det en krisledning som organiserar detta arbete. Arbetet samordnas med kommunens POSOM-grupper (psykologiska och sociala omhändertagande).

Civilt försvar

Det civila försvaret och det militära försvaret utgör tillsammans totalförsvaret. Det civila försvaret är den verksamhet som ska upprätthålla samhällets grundläggande funktioner vid ett väpnat angrepp. Sjukvård är en viktig del av det civila försvaret och på så vis involveras Region Västerbotten.