Stora förändringar krävs för en ekonomi i balans 

– Vi måste effektivisera här och nu samtidigt som vi jobbar med mer långsiktiga förändringar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner.

Sveriges regioner har likartade ekonomiska utmaningar, anser Annika Wallenskog. Foto: Jan Alfredsson

Trots att många regioner inte har underskott i sina bokslut för 2019 så är det ekonomiska läget tufft för de flesta. Alla regioner utom två hade stora underskott inom hälso- och sjukvården. 

 

Att det inte syns i boksluten beror på dels på att de riktade statsbidragen kom sent och inte hann användas under året och dels på att regionernas placeringar nu redovisas på ett nytt sätt.

 

Hälso- och sjukvårdens underskott beror till stor del på den demografiska utvecklingen där antalet yngre långsamt blir fler medan antalet äldre ökar mycket snabbare under kommande år. Det ger ökande kostnader då äldre har ett mycket större vårdbehov samtidigt som intäkterna minskar eftersom det är färre som jobbar och betalar skatt. 

  

– För att få en långsiktig balans i ekonomin behövs en rad åtgärder under många år framåt. Antalet äldre kommer att öka fram till 2030 när utvecklingen sakta börjar vända, säger Annika Wallenskog. 

 

Staten har sett regionernas behov och beviljat totalt 7,5 miljarder kronor i stöd. De ger, menar Annika Wallenskog, en kortsiktig frist. Stödet utgör mindre än hälften av vad som skulle behövas för att täcka gapet mellan regionernas kostnader och inkomster. 

 

– Men det ger en möjlighet att kortsiktigt täcka upp för underskotten och börja jobba för att minska kostnaderna, säger Annika Wallenskog 

 

Förbättra folkhälsan

En åtgärd är att arbeta med förebyggande folkhälsoarbete som ger resultat redan efter några år men framför allt på längre sikt. Bättre hälsa bland befolkningen, och främst bland våra äldre, skulle ge stora effekter på ekonomin. 

 

På kort sikt finns det mycket regionerna kan göra genom att bland annat arbeta med att förebygga fallskador och andra skador i hemmet. Skadorna tillsammans med förgiftningar av bland annat felaktiga läkemedel är den tredje dyraste diagnosgruppen efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer.  

 

– Här finns mycket pengar att spara, säger Annika Wallenskog. 

 

Hon anser att det också finns mycket att vinna på att se över hur vi inom hälso- och sjukvården behandlar patienter med kroniska sjukdomar. Många skulle kunna följa sina värden själva och rapportera in dem till vården i stället för att kallas till provtagning eller besök.

 

Även samarbetet med kommunerna när det gäller vården av multisjuka äldre kan förbättras och på så sätt öka både kvaliteten på vården och spara pengar. 

 

– Det finns mycket att göra. Det gäller att tänka nytt och börja förändra det vi kan nu. För hoppningsvis kan vi få statsbidrag som ger oss en respit, men vi måste ställa om så snabbt vi kan, säger Annika Wallenskog. 

 

Digitalisering

Andra områden, som att utveckla digital teknik, tar lite längre tid men kommer att innebära stora förändringar när det gäller arbetssätt. 

 

Den digitala utvecklingen inom hälso- och sjukvården kommer att innebära besparingar samtidigt som regionerna möter den yngre generationens efterfrågan på att kunna hantera alla aspekter av sitt liv via appar i telefonen. De vill ha, och söker sig till, snabba lösningar och vi måste hänga med, säger Annika Wallenskog.

 

När vården flyttar ut till invånarna behöver vi inte satsa lika mycket på stora och dyra sjukhus vilket också bidrar till minskade kostnader. Det finns många moment i hälso- och sjukvården som patienterna kan göra själva. 

 

Samtidigt är det viktigt att värna kvalitet och patientsäkerhet. Hon tror inte att befolkningen kommer att acceptera en sjunkande kvalitet utan ställa lika höga eller högre krav på vården i framtiden. 

 

Nya arbetssätt

Regionerna måste också se över hur de nyttjar den bemanning de faktiskt har och hur olika yrkesgrupper använder sin arbetstid. Exempelvis har regionerna idag 20 procent fler läkare än 2009 men ökningen av läkarbesök har varit endast 2 procent under samma tid.

 

– Jag har hört läkare berätta att de under en vecka måste logga in i 24 olika system och så kan vi ju inte ha det. Vi måste underlätta arbetet så att det blir tid för fler patientbesök, säger Annika Wallenskog. 

 

Något annat som kommer att underlätta för vårdpersonalen är utvecklingen av olika former av beslutsstöd och AI. 

 

– Arbetssätten kommer att förändras när beslutstöden utvecklas och blir allt bättre. Det blir en kulturförändring som också påverkar hur vi ser på olika yrkesroller, säger Annika Wallenskog. 

 

Men det är inget hon oroar sig för. Förändringarna kan vara mer eller mindre snabba men sker inte över en natt så medarbetarna kommer att hinna vänja sig. 

 

– Vi har klarat av att göra stora förändringar tidigare. Ett exempel är halveringen av vårdplatser under 90-talet. Dessutom utvecklas vår verksamhet hela tiden utan att vi kanske tänker på det. 

 

Annika Wallenskog anser att utvecklingen innebär att makten förskjuts från hälso- och sjukvårdens medarbetare till patienten och att det även innebär en kulturförskjutning som är oundviklig. Den kommer att påverka även hierarkierna inom sjukvården. 

 

– Vi påverkas dessutom också av samhällsutvecklingen i stort och kommer inte att kunna styra och ställa på samma sätt som tidigare, säger Annika Wallenskog. 

Tillbaka till nyhetslistan