NYHETER 2023-11-30

Addisons sjukdom innebär att kroppen inte producerar viktiga hormoner, men den kan vara svår att diagnostisera. Per Dahlqvist, överläkare och docent vid Medicincentrum på Norrlands universitetssjukhus, har arbetat länge med att forska och sprida kunskap om den ovanliga sjukdomen.

Vid Addisons sjukdom är binjurebarken, den yttre delen av binjuren, skadad och kan inte bilda livsviktiga hormoner som kortisol och aldosteron. Kortisol är ett stresshormon som bland annat reglerar ämnesomsättningen och blodflödet. Aldosteron är ett hormon som reglerar saltbalansen och blodtrycket.

För att ersätta bristen på kortisol får man tabletter med hydrokortison och för att ersätta aldosteron får man fludrokortison. Behandlingen mot sjukdomen har sitt ursprung i ett Nobelpris från början av 1950-talet, för upptäckten av hormoner som bildas i binjurebarken.

– Behandlingen har i princip varit densamma sedan dess, men vi har lärt oss mer om lagom dosering och att efterlikna den normala dygnsrytmen av kortisol, vilket är en viktig utveckling.

Det säger Per Dahlqvist, överläkare i endokrinologi och docent på Medicincentrum vid Norrlands universitetssjukhus.

Lätt att missa

Den vanligaste orsaken till Addisons sjukdom i västvärlden är autoimmunitet. Det betyder att kroppens eget immunförsvar förstör binjurebarken. Det är vanligt att de som har Addisons sjukdom också har en eller flera andra autoimmuna sjukdomar, som sköldkörtelsjukdomar eller diabetes typ 1.

Men sjukdomen är ovanlig. Enligt Socialstyrelsen har uppskattningsvis 1300 personer i Sverige Addisons sjukdom. Den debuterar oftast i ung vuxen ålder, men man lever med den resten av livet.

– När man väl fått sin diagnos och behandling är målet att man ska känna sig frisk, bara man kommer ihåg sina tabletter och vet hur man undviker och hanterar en binjurebarkskris vid till exempel en magsjuka, förklarar Per Dahlqvist.

Innan diagnos ställs kan Addisons sjukdom dock bli livshotande. Det är långt ifrån alla läkare som någonsin kommer att ställa diagnosen på en patient, vilket tillsammans med diffusa, långsamt ökande symtom gör diagnostiken svår.

– Det är inte alla som tänker Addisons. Därför kan det missas och hinner då inte sällan bli farligt, förklarar Per Dahlqvist.

Det är anledningen till att Per Dahlqvist arbetar mycket med att öka kännedom om sjukdomen hos patienter, anhöriga och medarbetare inom hälso- och sjukvården, bland annat genom så kallade ”kortisolskolor” för patienter och anhöriga, och föreläsningar för vårdpersonal.

Per Dahlqvist och hans kollegor har undersökt hur man vanligast upptäcker Addisons sjukdom, eftersom symtomen kan vara diffusa. Genom att titta på patienter i både Sverige och Norge under nästan trettio år, har de kunnat konstatera att om en patient har låga natriumvärden och förhöjda TSH-värden, eller bara det ena, bör man överväga om det beror på Addisons sjukdom. Diagnos ställs med ett så kallat Synacthen-test. Det är blodprover som tas för att se om binjurarna producerar tillräckligt med kortisol.

Världsledande forskning

De har också bidragit till att öka säkerheten i diagnostik av sjukdomen genom att använda salivprover som komplement till blodprov. För kvinnor som äter p-piller kan blodprover för att mäta kortisol nämligen se normala ut, trots att de inte är det. Salivproverna påverkas inte av p-piller.  

För patienter som fått diagnosen är det viktigt att känna till när man ska söka vård och hur de ska justera sin medicinering om de till exempel får feber eller magsjuka, eftersom kortisolbehovet ökar då. Det är också viktigt att akutsjukvården känner till vilken behandling patienterna behöver i dessa situationer.

Per Dahlqvist har lett arbetet i Sverige med att ta fram ett medicinskt varningskort som patienter ska ha med sig, som beskriver deras behov av dagligt intag av hydrokortison och vad som ska göras om de blir akut sjuka. Alla patienter i Sverige har ett sådant kort, och det svenska kortet har översatts och spritts över större delen av Europa och finns snart även i Asien.

Det medicinska varningskortet som beskriver behovet av dagligt intag av hydrokortison, är till stor nytta om patienter som har Addisons sjukdom blir akut sjuka.

Forskarna har i enkätstudie undersökt hur pandemin påverkade personer som har Addisons sjukdom. De har också genom registerstudier, ledda från Göteborg, konstaterat att de som har binjurebarkssvikt hade mer än dubbelt så hög risk att behöva sjukhus- eller intensivvård eller avlida i covid-19 jämfört med friska individer och bör därför prioriteras för vaccination.

Genom Svenska Addisonregistret, som samlar material från patienter med sjukdomen, kan många studier genomföras med fokus på orsaken till sjukdomen. Den svenska forskningen på Addisons sjukdom drivs framför allt från Karolinska institutet, i samarbete med Norrlands universitetssjukhus och andra i landet.

– Sverige och Norge är världsledande på forskning kring Addisons sjukdom, berättar Per Dahlqvist.

Kan man förebygga eller hejda sjukdomen i framtiden?

I studier har forskarna konstaterat att ungefär en tredjedel av patienterna fortfarande har en liten restproduktion av kortisol, även årtionden efter diagnos ställdes, vilket man inte trott tidigare.

– Det är intressant utifrån tankar på att stimulera återväxt av binjurebarken, förklarar Per Dahlqvist.

Forskarna söker svar på om det finns en genetisk autoimmun orsak, och om det går att hejda sjukdomen, också genom familj- och syskonstudier. Per Dahlqvist menar att det är möjligt att tänka att vid väldigt tidig upptäckt eller om man ser att risk finns, kan man kanske i framtiden hejda förloppet.

– Vi har hittat flera genetiska orsaker till Addisons sjukdom, men det handlar om en komplex genetik. Den genetiska forskningen görs för att ingen ska behöva få Addisons sjukdom, men lösningen är fortfarande långt borta. Men vår förståelse för vad som orsakar Addison har ökat enormt på grund av svensk forskning, där också norrländska patienter bidragit, säger Per Dahlqvist.