NYHETER 2024-06-20

Angelica Nordin är universitets-ST-läkare i klinisk genetik på Norrlands universitetssjukhus. Genom sin forskning vill hon ta reda på mer om de molekylärgenetiska mekanismerna bakom ALS, och därmed ge bättre förutsättningar för diagnostik, vård och genetisk vägledning till patienter och deras familjer.

– Jag vill veta mer om de molekylärgenetiska mekanismerna bakom sjukdomen för att kunna svara på till exempel vad som orsakar sjukdom, varför vissa insjuknar tidigt och andra sent och varför sjukdomsbilden kan se olika ut till och med hos patienter i samma familj, säger Angelica Nordin, universitets-ST-läkare i klinisk genetik vid Laboratoriemedicin på Norrlands universitetssjukhus.

Angelica Nordin delar sin tid mellan kliniskt arbete och forskning om genetiken bakom ALS. Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en sjukdom som leder till att de viljestyrda musklerna i kroppen försvagas och förtvinar när de inte längre får impulser från nervsystemet.

På mottagningen för klinisk genetik tar hon emot och granskar remisser och utför genetiska analyser på patienter med misstänkt genetisk sjukdom. Hon träffar också patienter för klinisk bedömning och ger information och genetisk vägledning till patienter som antingen själva är sjuka eller som har sjukdom i familjen.

– Eftersom jag genom forskningen har stor kunskap om just genetik vid ALS är jag en av de läkare hos oss som träffar familjer med ALS som önskar genetisk vägledning, berättar Angelica Nordin.

Angelica Nordin möter patienter på mottagningen för klinisk genetik och vid digitala besök.

Förutsättningar för framgång

I dagsläget känner man till fler än 40 olika gener som är associerade till ALS, men de kan bara förklara omkring 20 procent av alla sjukdomsfall.

– Det finns alltså troligen fortfarande en hel del genetiska mekanismer bakom ALS som vi inte känner till idag och vilka de är vill jag söka svar på, fortsätter Angelica Nordin.

Stora framsteg har gjorts inom genetikområdet de senaste 10–15 åren, både när det gäller teknik och kunskap, så förutsättningarna för att hitta och kartlägga dessa mekanismer är större än någonsin.

Genförändring vanligaste kända orsaken

Ett av projektet som Angelica Nordin fokuserar på just nu handlar om en förändring i genen C9ORF72, som är den vanligaste orsaken till ALS hos svenska patienter. Förändringen i den består av en repetitiv sekvens av nukleotiderna GGGGCC.

Förändringen är väldigt speciell, eftersom den är den vanligaste orsaken till både ALS och frontallobsdemens, FTD, som man känner till idag. I vanliga fall har man någonstans mellan 2 och 20 repetitioner av sekvensen, medan man hos patienter ofta ser fler än 1000. Trots att den i sammanhanget är vanlig och det forskas mycket på genen så finns det fortfarande stora kunskapsluckor.

– Vi vet idag till exempel inte varför en del får ALS och en del FTD, och ytterligare en del en kombinerad sjukdomsbild. Vi känner inte heller till exakt hur många repetitioner som krävs för att orsaka sjukdom, eller om det finns någon gräns där ett visst antal repetitioner gör sekvensen instabil, det vill säga att den kan öka i storlek från en generation till en annan. Det här är frågor som jag vill besvara med min forskning, säger Angelica Nordin.

Hon menar att det är viktigt inte bara för den enskilda patienten, utan även för anhöriga eftersom det kan påverka diagnostik och hur man ser på nedärvning av sjukdomen. För att förstå vad som går fel och hur det kan motverkas behövs mer kunskap om de bakomliggande orsakerna till ALS.

– ALS är en fruktansvärd sjukdom och tyvärr finns det idag ingen botande behandling. Om vi kan förstå sjukdomen bättre på genetisk, molekylär och klinisk nivå kommer det leda till bättre förutsättningar för diagnostik, vård och genetisk vägledning till patienter och deras familjer. Med ökad kunskap ökar dessutom möjligheten att hitta läkemedel, säger Angelica Nordin.