Distansmottagningar

Antalet distansmottagningar ökar snabbt och bland tillämpningarna finns reumatologisk mottagning, distriktsläkarmottagning i primärvård, hjärtultraljud med stöd av robotteknik, teledermatologisk mottagning samt planerad ultraljudsmottagning för barn med misstänkt hjärtfel. Distansmottagning erbjuds till stor del inom länet men även patienter i norra sjukvårdsregionen och nationellt för vissa tillämpningar.

Justering av hörselhjälpmedel

I norra sjukvårdregionen finns omkring 170 vuxna med cochleaimplantat, ett högteknologiskt hjälpmedel som kan återskapa hörseln för döva och gravt hörselskadade. Implantatet som består av både inopererade och yttre delar sätts in och provas ut vid Norrlands universitetssjukhus för alla vuxna patienter i norra sjukvårdsregionen. Barn från regionen tas om hand vid Karolinska universitetssjukhuset.

Efter operationen sker utprovning och justering av hörselingenjör vid Hörcentralen på Nus och kan medföra upp till tio besök för patienten första året. 

Sedan en tid erbjuds patienter från Sunderby sjukhus justering på distans. Då kopplar hörselingenjören vid Nus upp med videokonferens mot patienten på Sunderby sjukhus. Patientens implantat ansluts via en interface-box till en dator som hörselingenjören kan fjärrstyra och på så sätt göra justeringen. 

Arbetssättet gör att patienter nu kan få sina hjälpmedel justerade vid sitt hemsjukhus. Det innebär ett bättre resursnyttjande med minskat resande för patienter och hörselingenjörer. Färre resor innebär minskade kostnader och mindre miljöpåverkan. Arbetssättet kan komma att utökas till andra sjukhus i regionen men också till Karolinska universitetssjukhuset vad gäller barn med CI.

Planerad distansmottagning för barn med misstänkt hjärtfel

På barnhjärtmottagningen vid Nus erbjuder vi planerad distansmottagning mot Sunderby och Gällivare sjukhus för barn med misstänkt hjärtfel. Arbetssättet startade som en pilot under 2014 och planen är att implementera det i ordinarie verksamhet. Arbetssätt och teknisk lösning är detsamma som vid bedömning av akuta hjärtfel hos barn, vilket etablerades mot Sunderby och Gällivare sjukhus redan 2009.

Barnhjärtläkaren på Nus loggar in på en säker webbsida via sin dator och kan på så sätt ta del av ultraljudsbilden i realtid. Distansmottagningen innebär att läkaren med stöd av ultraljudsbilden i realtid och telefon guidar en barnläkare vid barnets hemsjukhus under undersökningen. Ultraljudsapparatens videoutgång är ansluten till en streamingserver som i sin tur är ansluten till datanätverket.

Mottagningen kan kompletteras genom att man visar tidigare genomförda ultraljudsundersökningar. I dagsläget planeras omfattningen till en halv mottagningsdag per vecka med i snitt tre patienter.

Sjuksköterskemottagning för patienter med peritonealdialys

Njurmedicin vid Nus erbjuder patienter med peritonealdialys, PD, besök via video från sin närmaste hälsocentral. Distansmottagningen etablerades 2011 inom EU-projektet ITTS och är i dag rutin. Vi planerar att utveckla arbetssättet ytterligare så att patienten kan koppla upp från sitt hem. Det är i huvudsak patienter med lång resväg som träffar sin peritonealdialyssjuksköterska på distans.

Patienten fortsätter att regelbundet träffa både läkare och sjuksköterska fysiskt, men genom att sjuksköterskebesöken sker på distans har de fysiska besöken kunnat glesas ut från var sjätte till var tolfte vecka.

I god tid innan besöket lämnar patienten blodprover på sin hälsocentral som bedöms av PD-sköterskan på njurmedicin. Även aktuellt blodtryck och vikt registreras. Vid besöket kopplar sjuksköterskan vid njurmedicin upp till patienten som sitter vid videokonferenssystemet på hälsocentralen. Besöket genomförs sedan på ungefär samma sätt som ett fysiskt besök.

Utöver den vinst det ger varje enskild patient i form av tidsbesparing och ökad livskvalitet finns även en betydande ekonomisk besparing för regionen när de långa taxiresorna sparas in. Även patienter med fysiska handikapp ges möjlighet att välja peritonealdialys då de inte hindras av långa resor i samma utsträckning.

Arbetssättet har också testats på njurtransplanterade patienter där mottagningsbesök med transplantationssköterska sker på distans. Arbetssättet planeras att införas i större omfattning. 

Hematologisk mottagning

Vid hematologiska sektionen på Nus bedrivs högspecialiserad hematologisk vård för hela norra sjukvårdsregionen. En del av verksamheten utgörs av regelbundna kontroller och läkemedelsordinationer som i dag även erbjuds på distans via videokonferens direkt mot patienter i hemmen. Vissa patienter kontrolleras två gånger i veckan och många behöver gå på kontroll livet ut.

Inför ett distansbesök tar patienten prover på sin närmaste hälsocentral och kopplar sedan upp sig med webbkamera från sin dator till läkaren på mottagningen vid Nus. Att ersätta en del av de fysiska besöken med distansbesök ger stora vinster för både patienten och verksamheten. Många av patienterna är infektionskänsliga och för dem innebär det en minskad smittrisk då de slipper resa. Det medför också ekonomiska besparingar då de många gånger annars hade behövt åka ensamma i taxi. För dem kan ett rutinbesök på Nus medföra över 100 mils resa och två till tre dagars frånvaro från hem och arbete.

Arbetssättet etablerades som ett pilotprojekt med stöd från Regionalt cancercentrum under hösten 2014 och är idag rutin. 

Familjemottagning och genetisk vägledning vid kardiovaskulär genetik

Centrum för kardiovaskulär genetik, CKG, är en centrumbildning som drivs genom ett samarbete mellan Hjärtcentrum, Medicincentrum, barn- och ungdomskliniken och laboratoriemedicin. Centrumets vision är att förebygga sjuklighet och död i ärftliga kardiovaskulära sjukdomar genom att erbjuda familjer diagnostik, genetisk vägledning, kontrollprogram och behandling.

Idag erbjuds familjemottagning även på distans via videokonferens för drabbade familjer i stora delar av landet. Vid dessa tillfällen bjuds hela familjer in tillsammans med remitterande läkare från hemorten. Från centrumet vid Nus deltar klinisk genetiker, barnkardiolog/barnläkare, vuxenkardiolog, genetisk vägledare, samt vid behov barnhjärtsköterska och kurator.

Genom att familjerna ofta är utspridda geografiskt och att det inte finns något behov av kroppsundersökning lämpar sig distansteknik bra för mottagningen. Den största fördelen med arbetssättet är att alla, inklusive remitterande läkare på familjens hemort, får samma information vid samma tillfälle, vilket ökar patientsäkerheten. Det medför också stora tids- och kostnadsbesparingar då familjen slipper resa. Centrumet erbjuder även genetisk vägledning till enskilda deltagare via video, framförallt i norra regionen men även i vissa fall utanför regionen, exempelvis till rättsmedicin i Linköping.

Teledermatologisk mottagning

Teledermatologisk mottagning infördes redan 1996 vid hudmottagningen vid Nus i samarbete med några sjukstugor i inlandet. Läkare tillsammans med patient i primärvården kopplade upp sig via video för konsultation mot specialistläkare vid hudkliniken. Bilderna på patienten visades i realtid via videokamera. Idag har det ursprungliga arbetssättet till stor del ersatts av ”hudremiss med bild”.

De huvudsakliga vinsterna med arbetssättet var att patienterna slapp resa lång väg för att bedömas av en hudspecialist men också att läkarna i primärvården fick en ökad kompetens. Liknande mottagningsverksamhet finns idag etablerad mot Lycksele och Skellefteå lasarett.

Hudförändringen fotograferas av en sköterska vid något av sjukhusen och bilderna lagras i patientens journal. Ett mottagningsbesök sker sedan via videokonferens där läkaren vid Nus kopplar upp mot patienten på sjukhusen i Lycksele eller Skellefteå. En sköterska ger stöd till patienten vid uppkopplingen. Idag sker ungefär fem procent av alla ny- och återbesök till läkare vid hudkliniken på distans via video.

Vinster med arbetssättet är bland annat ökad tillgång till läkarresurser vid sjukhusen i Skellefteå och Lycksele och därmed minskade väntetider, samt tidsbesparing för patienterna som många gånger hade behövt resa till Umeå annars.

Reumatologisk mottagning

Reumatologiska patienter med tung medicinering behöver undersökas regelbundet för att utvärdera den farmakologiska behandlingen, eventuella biverkningaroch hur de mår i allmänhet. För att nå länets patienter har specialistläkare inom reumatologi vid Nus tidigare
bemannat mottagningsverksamhet vid både Skellefteå och Lycksele lasarett en gång per vecka. En stor del av läkarnas tid ägnades därmed till resor istället för åt patienter.

2010 etablerades en distansmottagning med stöd av videoteknik vid Skellefteå lasarett och 2014 mot Lycksele lasarett. Målgruppen är patienter med stabil sjukdom, de som behöver kontroller av antireumatisk läkemedelsbehandling samt de som behöver korta uppföljningar.

Distansmottagningen möjliggörs genom att reumatologerna vid Nus arbetar i team med specialutbildade sjuksköterskor och sjukgymnaster på
de andra sjukhusen. Mottagningsrum på Skellefteå och Lycksele lasarett har utrustats med videokonferenssystem samt en högupplöst videokamera på ett flexibelt stativ. Personalen i Skellefteå och Lycksele träffar patienten och gör nödvändiga undersökningar innan läkaren vid Nus kopplas upp. Läkaren kommunicerar med patienten via webbkamera på sin dator och kan samtidigt göra kompletterande undersökningar,
exempelvis av patientens leder.

Förutom att arbetssättet leder till att läkarnas tid nyttjas mera effektivt är det också kompetensutvecklande för sjuksköterskorna. Med arbetssättet blir det sjuksköterskornas roll att lyssna på hjärta, lungor och göra ledstatusundersökningar vilket är en viktig del i uppföljningen. Det leder också till ökad tillgänglighet till specialist genom att flera patienter kan hanteras inom ramen för den totala verksamheten.

Distansmottagningen kan inte helt ersätta ett fysiskt läkarbesök men fungerar utmärkt för många patientgrupper.

Distriktsläkarmottagning

I många inlandskommuner är det svårt att rekrytera fast läkarbemanning till hälsocentraler och sjukstugor. Problemet finns även i tätorterna men det är störst i glesbygd. Beroendet av stafettläkare är stort och medför höga kostnader men även andra negativa effekter då man går miste om kontinuitet och de fördelar en upparbetad relation mellan läkare och patient kan ge.

Under 2014 testades och utvärderades ett koncept med distriktsläkarmottagning på distans. Konceptet bygger på att en allmänläkare på en hälsocentral med större tillgång till läkare, vanligtvis i tätort, har distansmottagning med lämpliga patienter på en sjukstuga i inlandet. Tillsammans med patienten på sjukstugan finns en undersköterska eller sjuksköterska som bistår distansläkaren under mottagningsbesöket
och utför nödvändiga undersökningar och tar prover.

Konceptet utvärderades i Vilhelmina där ett mottagningsrum utrustats för ändamålet. Rummet innehåller utöver standardutrustning ett videokonferenssystem samt en medicinsk kamera som i realtid kan visa detaljbilder från exempelvis hud och svalg. Ett stetoskop med möjlighet till överföring av hjärt- och lungljud i realtid kommer också att ingå i lösningen. Läkarna satt under piloten på Tegs och Mariehems hälsocentraler i Umeå.

Utvärderingen visar att det finns många besöksorsaker som lämpar sig för arbetssättet och de patienter som deltog i piloten var överlag positiva. Bland annat framhölls fördelen med möjligheten att patienterna får träffa samma läkare vid återkommande besök, även om besöken sker på distans. På sjukstugor med stort stafettläkarberoende får patientenna ofta annars träffa läkare de inte träffat tidigare. Målet är att driftsätta konceptet under 2016.  

Hjärtultraljud med stöd av robotteknik

För att fastställa eller utesluta hjärtsjukdom krävs i regel ultraljudsundersökning av hjärtat, så kallad ekokardiografi. Undersökningen utförs idag enbart vid länets tre sjukhus vilket medför sämre tillgänglighet för personer som bor i glesbygd.

På forskningsenheten vid Skellefteå lasarett har man utvecklat en distansstyrd ekokardiografisk undersökningsmetod som innebär att själva hjärtultraljudsundersökningen och efterföljande specialistkonsultation görs på distans. Ultraljudsrobotarmen finns på Storumans sjukstuga där patienten får stöd vid undersökningen av en undersköterska. På distans, på forskningsenheten vid Skellefteå lasarett, finns kardiolog och den biomedicinska analytiker, BMA, som med hjälp av robotarmen genomför själva undersökningen.

Vid efterföljande specialistkonsultation kan patienten tillsammans med läkare vid sjukstugan, samt BMA och kardiolog vid sjukhuset, kommunicera med varandra via video. All kommunikation, både styrning av roboten, samt ljud- och bildkommunikation, sker via regionens datanät. Robotarmen styrs med ett standardiserat styrdon och en för ändamålet specialutvecklad programvara. Bilden från ultraljudsapparaten,
tillsammans med bilden från tre kameror i rummet, sänds till ultraljudsoperatören på sjukhuset via streamingteknik.

Konceptet utvecklades inom EU-projektet Heartnet (2001–2006) och har senare vidareutvecklats både i projektform och inom ordinarie verksamhet. Arbetssättet har också utvärderats i en rad studier som framförallt visar kvalitetsvinster i form av effektivare processer och kortare tid till diagnos och behandling. 2014 publicerades en artikel i den välrenommerade tidskriften Journal of the American College of Cardiology, med en randomiserad studie med 28 personer som underlag.