Nätverk och samarbeten

Stöd inom barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatrin i Västerbotten började redan i slutet av 1990-talet använda videokonferens i sitt arbete. I dag använder man distansteknik för många olika tillämpningar, framförallt administrativa men även vid familjesamtal och uppstartssamtal inför behandling, men också i begränsad omfattning vid personliga möten med patienter och anhöriga tillsammans med terapeut. Videostöd används även vid planering och uppföljning av insatser i samarbete med skola och socialtjänst där även barn och föräldrar deltar. Yrkesgrupper som berörs är exempelvis kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, skötare och läkare. Videokonferens används också vid handledning i olika patientärenden. 

Några av vinsterna är minskat resande och möjligheten att ha flera träffar vilket leder till bättre kvalitet och samverkan för ledning, läkare och andra personalgrupper. Det ger också tillgång till specifik kompetens som till exempel dietist vid ätstörningsbehandlingar. Möjligheten till kompetensöverföring inom läkargruppen lyfts också.

Psykiatri

Redan 2000 började psykiatrin i Västerbotten använda telemedicin och videokonferens i kontakter med vårdgrannar och samarbetspartners. Organisatoriska förändringar medförde avsevärt större upptagningsområde och ledningen insåg att det inte fanns andra möjligheter än att nyttja telemedicin för att behålla ett bra samarbete och närhet till patienter och anhöriga.

Idag används videokonferens i stor utsträckning mellan öppenvårdsmottagningarna i Storuman, Vilhelmina och sjukhusklinikerna, exempelvis vid remisskonferenser där remisser bedöms tillsammans med teamansvarig läkare i Skellefteå och vid behandlingskonferenser med läkare på distans.

För patienter i slutenvård arrangeras vårdmöten för att patienten ska få träffa sin ordinarie behandlare samt för planering av utskrivning. Eftersom avståndet till slutenvård är långt erbjuds även anhöriga att delta i mötena. Samverkan sker också med Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten på distans. Vidare förekommer att patienter får träffa läkare via video för akuta bedömningar. Vissa patienter får också samtalsbehandling via video.

Barn- och ungdomshabilitering

Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder råd, stöd och habilitering till barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, autism, rörelsehinder eller andra svåra funktionshinder. Då verksamheten har stort fokus på att undanröja hinder för personerna i deras vardag använder man videokonferens i stor utsträckning för att undvika onödigt resande. Framförallt används videomöten vid överförings- och habiliteringskonferenser som tidigare innebar resor. Video har också använts vid uppföljning för grupper med förvärvade hjärnskador.

Arbetssättet används sedan ett par år tillbaka även för att utbilda föräldrar till barn med kognitiva och kommunikativa nedsättningar. Utöver patienter och föräldrar deltar exempelvis personal från skolor (rektorer, elevhälsa), psykologer, kuratorer och fysioterapeuter. 

Den främsta nyttoeffekten är tidsbesparing för personalen vid habiliteringen, vilket ger ökad tillgänglighet och möjliggör flera uppföljningar för brukarna. Eftersom habiliteringen har ett länsansvar ökar också tillgången till specialistteam i hela länet. 

Samhällsbaserade hälsorum

Med utgångspunkt från Glesbygdsmedicinskt centrum, GMC, i Storuman har vi utvecklat ett nytt koncept för att nå ut med vård till invånare i glest befolkade områden. I december 2013 invigdes det första virtuella hälsorummet, VHR, i byn Slussfors mittemellan Storuman och Tärnaby. I det obemannade hälsorummet kan invånarna mäta blodtryck, glukos, hemoglobin, vikt och INR-värde. Värdena blir direkt åtkomliga
via patientens journal. 

Det finns också ett videokonferenssystem som gör att man kan ha möten med exempelvis läkare, sköterska, logoped eller sjukgymnast. En kamera för hud och svalg kan också användas för konsultation och bedömning och under 2016 kommer lösningen att kompletteras med ett stetoskop som överför hjärt- och lungljud i realtid. Några timmar varje vecka erbjuds också assisterad provtagning och exempelvis såromläggning med stöd av kommunens omvårdnadspersonal.

Rummet är också en mötesplats för många andra yrkes- och patientgrupper. Den stora vinsten med hälsorummet är att invånarna får bättre närhet till vården och andra samhällsbaserade funktioner.

Det finns i dag ett inriktningsbeslut att hälsorum ska etableras i 20 kommuner i den norra sjukvårdsregionen. Under 2015 etablerades hälsorum i Ragunda och Bräcke kommuner i Jämtland.

Samordnad vårdplanering

Samordnad vårdplanering syftar till att hantera informationsöverföring och planera patientens fortsatta vård och omsorg efter utskrivning från slutenvården. Redan i slutet av 1990-talet genomfördes de första projekten med samordnad vårdplanering via videokonferens
i Västerbotten. Arbetssättet har sedan dess utvecklats, både i ordinarie verksamhet och i projekt och är idag rutin i hela länet.

Vid vårdplaneringen deltar sjuksköterska från utskrivande klinik men också andra yrkeskategorier som sjukgymnast, dietist, kurator och läkare vid behov. Från kommunen deltar biståndshandläggare, ibland distriktssköterska och vid behov också rehabiliteringspersonal. Från primärvården deltar läkare eller i viss omfattning andra yrkeskategorier som delegerats uppdraget. Patienten deltar oftast på vårdplaneringen tillsammans
med personalen på utskrivande klinik. Det förekommer även att anhöriga deltar på plats på någon av de deltagarna enheterna, eller på distans via video eller telefon.

De kliniker som rutinmässigt arbetar med samordnad vårdplanering via video har ofta egen videokonferensutrustning. Personal från kommun och primärvård använder ofta videokonferensutrustning på hälsocentralen/sjukstugan, men det blir också allt vanligare att kommunerna har egna videolösningar.

Genom att vårdplaneringarna sker via videokonferens undviker vi onödiga resor, i huvudsak för personal från kommun och primärvård. De största vinsterna är att vi sparar tid genom att resa mindre och att flera yrkeskategorier kan delta. Det reducerar merarbetet då färre intressenter behöver informeras i efterhand samtidigt som alla medarbetare kan bidra med information som kan vara av betydelse för att patienten ska få ett så bra omhändertagande som möjligt.

Överlämnandesamtal inom neonatalvård

Neonatalavdelningen vid Nus vårdar barn som behöver extra hjälp eller övervakning i början av sitt liv. Upptagningsområdet är hela norra sjukvårdsregionen och många barn ligger inne på avdelningen vid Nus under långa perioder. Innan ett barn återvänder hem till sin familj eller till det lokala sjukhuset efter en längre period vid Nus sker alltid ett överlämnandesamtal där föräldrar och lokal personal får information som underlättar hemtagandet. I dag erbjuds dessa samtal även via videokonferens mot Sundsvall sjukhus.

Arbetssättet gör det lättare för föräldrar, personal på hemsjukhuset och specialistteamet på Nus att mötas och dela viktig information och stödja föräldrarna den första tiden hemma. Utgångspunkten är en forskningsstudie i samarbete med Sunderby sjukhus där man undersökte vilka faktorer som påverkar upplevelsen av att ta hem ett barn som legat inne en längre tid. Den största vinsten med sättet att arbeta är ökad trygghet för barnet, föräldrar och personal.

Distanstolkning

Tolkcentralen Västerbotten erbjuder tolkstöd till personer med dövhet, dövblindhet och hörselskada. I mitten av 1990-talet startade Tolkcentralen ett projekt för att erbjuda skrivtolkning på distans. Då sitter tolken vid ett videokonferenssystem eller en dator med webbkamera medan brukaren på en annan plats ser tolkningen på en dator, surfplatta eller ett videokonferenssystem.

Kommunikationen sker via länk med fast eller mobilt bredband. Det är oftast vid tvåpartssamtal, som exempelvis läkar- och psykologbesök, som arbetssättet används, men även vid andra möten med flera personer inblandade. Arbetssättet involverar skriv-, TSS- (tecken som
stöd) samt teckenspråkstolkar.

Eftersom Västerbotten är ett stort län är en viktig vinst att tolkarna sparar restid och därmed kan utföra flera uppdrag. Tolk på distans kan i vissa samtal också kännas bättre för brukaren eftersom det innebär färre personer i rummet. En annan fördel med distanstolkning är att regionen kan utföra tolkning åt andra region och regioner.