Fastighetsutveckling på Lycksele sjukhus

Lycksele sjukhus har genomgått en av de största om- och nybyggnationerna sedan lasarettet invigdes i början av 1960-talet. Nu fortsätter arbetet för att utveckla lokalerna ytterligare.

Byggnationerna följer den långsiktiga fastighetsutvecklingsplanen Lycksele 2030, som fastställdes 2016 av den dåvarande landstingsstyrelsen. Under 2024 görs en översyn och uppdatering av planen.

Bland annat har det byggts en by byggnad som fungerar som en transportlänk mellan huvudbyggnaden och de nya vårdavdelningarna. Den är en viktig del av fastighetsutvecklingsplanen, och en förutsättning för att byggnaderna på sjukhusområdet ska kunna utvecklas vidare.

Lycksele sjukhus i vintertid.

Lycksele sjukhus i vintertid.

Länken knyter ihop byggnader på sjukhuset. Foto: Klas Sjöberg

Länken innebär också en ökad redundans för all teknisk försörjning, såsom gas, vatten och värme.

Röntgenapparat hos bild- och funktionsmedicin i Lycksele.

Bild- och funktionsmedicin har fått nya, ändamålsenliga lokaler. Foto: Britta Näsman Fjellborg

Den inrymmer även nya lokaler för laboratoriemedicin samt bild- och funktionsmedicin. Syftet har varit att skapa ändamålsenliga och funktionella lokaler. Lokalerna ska möjliggöra utveckling och anpassning av verksamheterna, bland annat för att kunna använda modern utrustning och för att förenkla utbyte av utrustning i framtiden.

Förlossningssal på Lycksele sjukhus.

De renoverade förlossningssalarna ska kännas lugna och hemtrevliga. Foto: Linn Johansson

Förlossningsavdelningens lokaler är också nyrenoverade. Förlossningssalarna har renoverats, badkar för vattenförlossningar har installerats och det finns ett nytt latensrum. Målet är att kunna erbjuda förlossningar enligt en egen Lyckselemodell.

Framtida utveckling

Det pågår arbeten med att byta ut tak och installera solceller på flera byggnader. Det ska också byggas en teknikvåning som ska bidra till bättre ventilation i husen.

Det finns även planer på att bygga om två våningar i byggnad 105 och 106 till vårdavdelningar för att ge de bästa förutsättningarna för vården. Det skulle bland annat möjliggöra fler enpatientsrum, en viktig del i att förebygga smittspridning. Det skulle också bidra till bättre flöden mellan de akuta verksamheterna och vårdavdelningarna.